Diana Mulinari – författare

Hur kan maktrelationer förstås i den postkoloniala världen? Och hur kan utsorteringen av människor i olika kategorier - klass, kön, ras eller sexualitet - möjliggöra maktutövandet och skapa ojämlikhet?

På ett pedagogiskt och metodiskt vis argumenterar författarna för ett intersektionellt perspektiv som bortom etablerade kategoriseringar förmår att granska hur makt utövas och ojämlikhet skapas och legitimeras.

Boken har sedan den publicerades första gången 2005 haft stor betydelse och genomslagskraft.

I denna reviderade andra upplaga är omvärlden en annan än då den första upplagan gavs ut. Med krig som pågår i världen, samtidigt och på olika samhällsnivåer, och hotet om en förintad planet som kryper allt närmare, behöver vi utveckla de intersektionella analyserna för att förstå de patriarkala, nationalistiska och expansionistiska drivkrafter som förespråkar militaristiska angrepp i stället för diplomatiska samtal och fredliga lösningar.

Boken riktar sig till studenter, forskare och alla med intresse att förstå och förändra samhällets orättvisor.

Sagt om boken:En lysande skarp och pedagogisk introduktion till intersektionalitet som nödvändigt politisk, teoretisk och metodologisk verktygslåda för såväl aktivister, som studenter och forskare. I denna nya utgåva visar de los Reyes och Mulinari varför vi behöver detta för att förstå och navigera komplexa maktrelationer och identitetsprocesser i samtidens alltmer ojämlika globala landskap. /Ulrika Dahl, Uppsala universitet.

Intersektionalitet - Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap har sedan den publiceras på första gången 2005 fått stor och banbrytande betydelse för forskning om ojämlikhet, maktutövande och nationskapande. Boken har också varit viktig för feministisk och antirasistisk aktivism. Nu kommer en efterlängtat och reviderad utgåva där intersektionalitet som perspektiv sätts in och utvecklas i relation till en annan samtid än den 2005. Planetens framtid står på spel. Kriget pågår i Ukraina men också på många andra platser i världen och på många olika samhälleliga nivåer. Med denna nya version får vi en vidareutveckling av ett för vår tid mycket centralt teoretiskt begrepp. /Lena Martinsson, Göteborgs universitet

Om författarna

Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik.

Idag är Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism inte rädsla och hot?

* * *

I boken medverkar följande författare:

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Forskar om välfärd och medborgarskapande med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering kopplat till migration.  

Lisa Kings är lektor i socialt arbete vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola. Forskar om urbanteori, civilsamhället, sociala rörelser, ojämlikhet och vardagsliv med särskilt fokus på samhällsarbete och social mobilisering i städer.  

Vanja Lozic är lektor i pedagogik vid Malmö universitet. Forskar om skola, etnicitet och urbana rum med fokus på ungdomsidentiteter, historiedidaktik, undervisning och samverkan, förändringar i synen på brottsprevention och brottsförebyggande arbete.  

Åsa Lundqvist är professor i sociologi vid Lunds universitet. Forskar om välfärdspolitik och familjerelationer, särskilt framväxten av arbetsmarknads- och familjepolitikens påverkan på genusrelationer samt framväxten av föräldrastödets politik.  

Nedzad Mesik är fil dr i etnicitet och migration och universitetslärare i samhälle och kultur i ett skolperspektiv, vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om migration och integration, med särskild fokus på sociala rörelsers engagemang för prekära migrantarbetare, nyanlända och ungdomar.  

Diana Mulinari är fil dr i sociologi och professor i Genusvetenskap. Forskar om jämlikhet, social förändring, genus och migration samt transnationella praktiker och högerpopulism.  

Paula Mulinari är lektor i socialt arbete vid Malmö universitet. Forskar om arbetsliv, genus och rasism med fokus på prekarisering och motstånd, ekonomisk sårbarhet och emotioners roll i arbetsprocesser.  

Anders Neergaard är professor vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om arbetsliv i omvandling med fokus på etnicitet/rasifiering, klass och kön samt högerpopulism och rasism.  

René León Rosales är fil dr i etnologi och forskningsledare vid Mångkulturellt centrum, Stockholm. Forskar om segregation, diskriminering och rasifiering av staden, ungdomars identitetsprocesser och urbana rättviserörelser.  

Simone Scarpa är forskare vid Remeso, Linköpings universitet, fil dr i sociologi och socialt arbete. Hans forskning handlar om urban segregering och social polarisering, välfärdsstatlig omvandling, migration samt analys av fattigdom och ojämlikhet.  

Carl-Ulrik Schierup är professor emeritus vid Remeso, Linköpings universitet. Hans forskning handlar om migration, prekarisering, medborgarskap, etnicitet och rasism, nationalism samt nya och gamla sociala rörelser.  

Anders Trumberg är fil dr i Kulturgeografi och forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Forskar om det svenska utbildningssystemet, segregation och likvärdighet kopplat till elevers val av skola.

Viktor Vesterberg är fil dr i etnicitet och migration och postdoktor i socialt arbete vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Forskar om utbildning och lärande med fokus på medborgarskap, inkludering och exkludering.  

Aleksandra Ålund är professor emerita, Remeso, Linköping Universitet. Hennes forskning handlar om etnicitet och migration med fokus på medborgarskap, genus, kulturell produktion och urbana rättviserörelser.

In a world where frontiers are militarised and classifications systems defining rights and belonging are reinforced, transnational feminist agendas are fundamental. We use the concept of ‘scholarships of hope’ to analyse the diversity of feminist struggles and imaginaries in diverse geopolitical locations.

Dreaming Global Change, Doing Local Feminisms explores subversive practices of knowledge production that challenge Eurocentric scientific models and agendas. The book also explores the tensions and challenges of doing transnational feminist theory at the crossroads between feminist scholarship and feminist activism.

In conjunction, these chapters provide a solid analysis framed by feminist methodologies opening complexities and contradictions of individual and collective feminist and trans identity struggles in Argentina, Belarus, Pakistan, Sweden, Taiwan and Turkey. These identities and struggles are rooted in transnational and local genealogies that go beyond the narratives of the West as the origin for democracy and human rights, providing powerful agendas for alternative futures.

In a world where frontiers are militarised and classifications systems defining rights and belonging are reinforced, transnational feminist agendas are fundamental. We use the concept of ‘scholarships of hope’ to analyse the diversity of feminist struggles and imaginaries in diverse geopolitical locations.

Dreaming Global Change, Doing Local Feminisms explores subversive practices of knowledge production that challenge Eurocentric scientific models and agendas. The book also explores the tensions and challenges of doing transnational feminist theory at the crossroads between feminist scholarship and feminist activism.

In conjunction, these chapters provide a solid analysis framed by feminist methodologies opening complexities and contradictions of individual and collective feminist and trans identity struggles in Argentina, Belarus, Pakistan, Sweden, Taiwan and Turkey. These identities and struggles are rooted in transnational and local genealogies that go beyond the narratives of the West as the origin for democracy and human rights, providing powerful agendas for alternative futures.

Chapters 6, 7, 9 and 10 are available open access under a Creative Commons Attribution 4.0 International License via link.springer.com.