Katarina Giritli Nygren – författare

Varför bosätter sig människor på riskfyllda platser? Hur beter sig människor i en katastrof och vilken betydelse har religion, hushåll och försörjning för återhämtning? Lär vi oss av våra kriserfarenheter och vilken roll spelar motivation och kollektiva minnen för detta? Är kapacitetsutveckling, multisektoriell samverkan och övning en hållbar väg mot reducerad katastrofrisk? Dessa är några av de många frågor som denna bok besvarar. Katastrofriskreducering är ett växande område, såväl politiskt som inom forskning och utbildning. Det handlar om att förstå de samhällsprocesser som skapar risk för katastrofer och som påverkar villkoren för organisationer och individer att hantera dem. Denna kunskap kan bidra till att minska exponering och sårbarhet för människor, egendom och miljö och utveckla samhällens, organisa­tioners och enskildas förmåga att reducera risker och hantera katastrofers konsekvenser, vad som på senare tid kallas resiliens. Katastrofriskreducering innehåller både teoretiska kapitel och empiriska fallstudier baserade på aktuell forskning om katastrofrisk­reducering.Boken ger läsaren en god översikt av detta mång­vetenskapliga kunskapsområde, genom att beskriva och problematisera centrala begrepp och perspektiv. Det här är en bok som vänder sig till såväl studenter och forskare som praktiskt verksamma beslutsfattare inom krisberedskap, humanitära insatser och riskhantering på myndigheter, i kommunal verksamhet och i icke-statliga organisationer.

Sverige har en lång tradition av beslutsfattande på lokal nivå. Inledningsvis omfattade det lokala beslutsfattandet främst äldreomsorg och skola, men under åren har det utökats till fler områden, såsom migration, miljö och lokal utveckling. Trots att den lokala nivån svarar för en stor del av välfärdsstatens kärna har det saknats en bok om hur politik skapas på lokal nivå.Den här boken ger en översikt över hur lokalt beslutsfattande fungerar i praktiken. Utifrån en genomgång av sju politikområden – skola, socialtjänst, äldreomsorg, migration, miljö, fysisk planering och lokal utveckling – analyseras det lokala beslutsfattandet. Vilka likheter respektive skillnader finns mellan de olika politikområdena? Hur skiljer sig det institutionella ramverket åt och vilka aktörer deltar i beslutsprocesserna?Denna andra upplaga har uppdaterats genomgående. Dessutom har två helt nya kapitel, om lokalt beslutsfattande inom socialtjänsten och vid fysisk samhällsplanering, tillkommit.Lokalt beslutsfattande är i första hand en lärobok i statsvetenskap, men den är även intressant läsning för politiker och tjänstemän inom offentlig förvaltning.

In the modern globalized world of work, society’s capitalist and patriarchal norms perpetuate old and create new differences based on gender, class, ethnicity, age, and other social categorizations. This book proposes a novel conceptual framework offering theoretical and methodological insights for thinking through the present and future inequality challenges in the globalized world of work and working life issues in the context of spatio-temporal relations. Bringing together global feminist studies of intersectionality and transnationalism, work-life research, and studies of space, place, and identity, this edited collection responds to the growing interest in peripheries, rurality, and other spaces beyond the urban and business market centres. In crossing the theoretical boundaries between intersectionality and peripherality, this volume brings these concepts together to identify how racism, capitalism and heteropatriarchy operate on bodies in the name of work, particularly as expressed in precarious labour conditions. It also advocates for transnational solidarity as part of feminist ethics, while providing an opportunity to reflect on ways forward for feminist intersectional studies of work and working life, drawing on embodied relationality and a feminist ethics of care.Working Life and Gender Inequality explores the intersectional nature of gender, class, race and other inequalities from a global and spatial perspective. It will be of value to researchers, academics, students, managers, consultants, and policy makers in the fields of organizational studies, leadership, feminist and gender studies, working life, intersectionality and transnational feminism.

In the modern globalized world of work, society’s capitalist and patriarchal norms perpetuate old and create new differences based on gender, class, ethnicity, age, and other social categorizations. This book proposes a novel conceptual framework offering theoretical and methodological insights for thinking through the present and future inequality challenges in the globalized world of work and working life issues in the context of spatio-temporal relations. Bringing together global feminist studies of intersectionality and transnationalism, work-life research, and studies of space, place, and identity, this edited collection responds to the growing interest in peripheries, rurality, and other spaces beyond the urban and business market centres. In crossing the theoretical boundaries between intersectionality and peripherality, this volume brings these concepts together to identify how racism, capitalism and heteropatriarchy operate on bodies in the name of work, particularly as expressed in precarious labour conditions. It also advocates for transnational solidarity as part of feminist ethics, while providing an opportunity to reflect on ways forward for feminist intersectional studies of work and working life, drawing on embodied relationality and a feminist ethics of care.Working Life and Gender Inequality explores the intersectional nature of gender, class, race and other inequalities from a global and spatial perspective. It will be of value to researchers, academics, students, managers, consultants, and policy makers in the fields of organizational studies, leadership, feminist and gender studies, working life, intersectionality and transnational feminism.

Sweden is often considered one of the most gender-equal countries in the world and held up as a model to follow, but the reality is more complex. This is the first book to explode the myth of Swedish gender equality, both offering a new perspective for an international audience, and suggesting how equality might be rethought more generally.While the authors argue that the gender-equality mantra in Sweden has led to a society with increased opportunities for some, they also assert that the dominant norm of gender equality has become nationalistic and builds upon heteronormative and racial principles. Examining the changing meanings and parameters of gender equality against the country's social-democratic tradition and in the light of contemporary neoliberal ideologies, the book constitutes an urgent contribution to the debates about gender-equality policies and politics.

Sweden is often considered one of the most gender-equal countries in the world and held up as a model to follow, but the reality is more complex. This is the first book to explode the myth of Swedish gender equality, both offering a new perspective for an international audience, and suggesting how equality might be rethought more generally.While the authors argue that the gender-equality mantra in Sweden has led to a society with increased opportunities for some, they also assert that the dominant norm of gender equality has become nationalistic and builds upon heteronormative and racial principles. Examining the changing meanings and parameters of gender equality against the country's social-democratic tradition and in the light of contemporary neoliberal ideologies, the book constitutes an urgent contribution to the debates about gender-equality policies and politics.

Positionality and researcher reflexivity – how to account for one’s subject position – remain as challenges for new researchers. But they also remain as challenges for experienced researchers, who are often involved in multiple research projects simultaneously. Where Am I in the Picture? sheds light on the idea of researcher positionality through visual methodologies, particularly in the context of studying rurality in Canada, Sweden, and South Africa.The book is intended for new and experienced researchers seeking to decolonize their own perspectives in research in the social sciences and humanities. It incorporates photographs, drawings, and memory work to highlight the social constructedness of what counts as rural. Drawing together compelling narratives from researchers about their positionality in studying rurality, the book highlights a need for greater attention to "where we are in the picture" more broadly. It suggests that when it comes to the rural, researchers need to rethink the interplay of dominant images, insider and outsider perspectives, and what this interplay means in relation to interpretation. Where Am I in the Picture? presents a new vision of how to take into consideration positionality in research.

This book brings feminist theories and concepts to the sociology of risk in an attempt to carve out a framework for intersectional risk theories in times of ambivalence. The authors purport that risk is pervasive in the Global North, and is fast becoming a hegemonic governing principle.

This book brings feminist theories and concepts to the sociology of risk in an attempt to carve out a framework for intersectional risk theories in times of ambivalence. The authors purport that risk is pervasive in the Global North, and is fast becoming a hegemonic governing principle.

Genus, risk och kris riktar fokus mot strukturer, normer och värderingar som kännetecknar det svenska samhällets syn på risk- och krishantering. Bokens olika kapitel ger exempel på och lyfter fram vikten av att kritiskt granska hur maktordningar arbetats in i processer av risk- och krishantering i nutida såväl som historisk kontext. Därtill ges förslag på teoretisk och metodologisk utveckling av forskning och praktik avseende genus och dess multipla maktordningar för risker och kriser.Risker och kriser drabbar samhället återkommande, i olika form och med olika konsekvenser. Arbetet med riskanalyser, förebyggande och beredskap och krishantering har traditionellt associerats med män och maskulinitet medan sårbarhet och utsatthet setts i förhållande till kvinnor. Författarna ger exempel på och lyfter fram hur maktordningar arbetas in i processer av risk- och krishantering.Bland de områden som diskuteras utifrån empiriska exempel finns hemberedskap, arbetet med samhällets risker och sårbarhet, hälsorisker samt särskilda krishändelser, som den stora skogsbranden i Västmanland 2014 och den så kallade flyktingkrisen 2015, och hur dessa händelser har hanterats av olika grupper av professionella och av frivilliga. I bokens teoriutvecklande kapitel diskuteras intersektionell riskteori samt relationen mellan maskuliniteter och klimatkrisen. Denna variation ger ett brett användningsområde i såväl teoretiska kurser som i tillämpad utbildning.Boken vänder sig till studenter på universitet och högskolor i samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen med inslag av frågor som rör risker och krishändelser samt yrkesverksamma inom risk- och krishantering.

De nyliberala mönster som breder ut sig över Sverige idag behöver utforskas och granskas. Som feministiska genusforskare vill vi undersöka och diskutera den betydelse de får för (o)jämlikheter och (o)jämställdheter, för aktivism, civilsamhälle och inte minst för den feministiska kritikens villkor. Vi vill synliggöra och bråka med sådana både emotionellt motbjudande och samtidigt lockande förändringar som vi själva dessutom upplever oss inbegripna i. Vi vill dra fram dem i ljuset och granska dem. Vi har samlats för att undersöka rådande maktordningar och de ambivalenser och paradoxer de skapar i termer av begränsningar och öppningar, förtryck och möjligheter. Ur innehållet: Feministiska läsningar av nyliberalism begrepp och grepp om samtiden Nyliberal styrning och ideologi i offentlig verksamhet Ambivalenta feministiska positioner i en nyliberal akademi Tillståndet som förlorade sitt namn men fick en fungerande lösning Hur det känns när strukturer kryper in under skinnet Femininitet och agens i nyliberala styrningsnätverk R som i rasism, F som i feminism Den aktiv/istiska företagaren En annan värld är möjlig