Anna Olofsson – författare

Varför bosätter sig människor på riskfyllda platser? Hur beter sig människor i en katastrof och vilken betydelse har religion, hushåll och försörjning för återhämtning? Lär vi oss av våra kriserfarenheter och vilken roll spelar motivation och kollektiva minnen för detta? Är kapacitetsutveckling, multisektoriell samverkan och övning en hållbar väg mot reducerad katastrofrisk? Dessa är några av de många frågor som denna bok besvarar. Katastrofriskreducering är ett växande område, såväl politiskt som inom forskning och utbildning. Det handlar om att förstå de samhällsprocesser som skapar risk för katastrofer och som påverkar villkoren för organisationer och individer att hantera dem. Denna kunskap kan bidra till att minska exponering och sårbarhet för människor, egendom och miljö och utveckla samhällens, organisa­tioners och enskildas förmåga att reducera risker och hantera katastrofers konsekvenser, vad som på senare tid kallas resiliens. Katastrofriskreducering innehåller både teoretiska kapitel och empiriska fallstudier baserade på aktuell forskning om katastrofrisk­reducering.Boken ger läsaren en god översikt av detta mång­vetenskapliga kunskapsområde, genom att beskriva och problematisera centrala begrepp och perspektiv. Det här är en bok som vänder sig till såväl studenter och forskare som praktiskt verksamma beslutsfattare inom krisberedskap, humanitära insatser och riskhantering på myndigheter, i kommunal verksamhet och i icke-statliga organisationer.

Lärare har blivit allt mer medvetna om rummets pedagogiska betydelse och många svenska lärosäten har byggt salar som ger goda förutsättningar för studentaktivitet. Använd rummet är den första högskolepedagogiska boken på svenska om undervisning i Active Learning Classrooms (ALC), hybridsalar, flexsalar och laborativa salar. När lärare använder studentcentrerad och studentaktiv pedagogik i salarna får det positiva effekter på studenters aktivitetsgrad och prestationer. Använd rummet tar upp typiska metoder som kan användas och ger illustrativa och konkreta exempel på läraktiviteter med fokus på vad studenterna gör och varför. Boken presenterar också pedagogiska lärdomar om aktiva lärosalars betydelse för lärare, studenter och lärande, med en stor bredd av lärarerfarenheter från olika lärosäten, undervisningsnivåer och ämnen. Boken ger inspiration och tips till universitetslärare som är nyfikna på att börja använda aktiva lärosalar och till erfarna pedagoger som vill utveckla sin rumsliga kompetens.

Policy-making has always involved uncertainty; however the presence of unknowns has become far more conspicuous and problematic in recent times. One important way in which policy-makers have increasingly sought to deal with such uncertainty is through approaches rooted in understandings of risk. This book comprises a rather diverse collection of six chapters, alongside one more explicitly theoretical introduction, each taking up a distinct perspective in scrutinising the relationship between policy, risk and uncertainty. Important concerns addressed within these different studies include: how risk-governance policies are shaped by risk awareness (or a lack thereof) and the mediating role of trust; the framing of policy through an emphasis on particular risks and the corresponding impact on societal beliefs, discourses and institutional power; the organisational processes which lead to some risks being tackled while others are neglected; and processes of (de-) politicising uncertainty at the interface between scientists and policy-makers. Contributors explore trans-national institutions, national bodies, and local government – within diverse geographical contexts including China, Brazil, the Baltic Sea, Australia, the UK, and Europe. This book was originally published as a special issue of the Journal of Risk Research.

Policy-making has always involved uncertainty; however the presence of unknowns has become far more conspicuous and problematic in recent times. One important way in which policy-makers have increasingly sought to deal with such uncertainty is through approaches rooted in understandings of risk. This book comprises a rather diverse collection of six chapters, alongside one more explicitly theoretical introduction, each taking up a distinct perspective in scrutinising the relationship between policy, risk and uncertainty. Important concerns addressed within these different studies include: how risk-governance policies are shaped by risk awareness (or a lack thereof) and the mediating role of trust; the framing of policy through an emphasis on particular risks and the corresponding impact on societal beliefs, discourses and institutional power; the organisational processes which lead to some risks being tackled while others are neglected; and processes of (de-) politicising uncertainty at the interface between scientists and policy-makers. Contributors explore trans-national institutions, national bodies, and local government – within diverse geographical contexts including China, Brazil, the Baltic Sea, Australia, the UK, and Europe. This book was originally published as a special issue of the Journal of Risk Research.

Understanding and managing risk and uncertainty is a central task in contemporary societies characterised by rapid social, technological and environmental change. This book presents research approaches used by scholars who all share a passion to gain new insights in how individuals, organisations and societies approach uncertain futures and their potential dangers. The contributions illustrate the usefulness of particular methods and methodologies for researching risk in order to advance the understanding and management of social, technological and environmental challenges. With research strategies and approaches from sociology, psychology, history, linguistics, anthropology, and gender studies, Researching Risk and Uncertainty provides guidance and inspiration to students and scholars across a range of disciplines interested in risk, disaster and social crisis.

This book brings feminist theories and concepts to the sociology of risk in an attempt to carve out a framework for intersectional risk theories in times of ambivalence. The authors purport that risk is pervasive in the Global North, and is fast becoming a hegemonic governing principle.

This book brings feminist theories and concepts to the sociology of risk in an attempt to carve out a framework for intersectional risk theories in times of ambivalence. The authors purport that risk is pervasive in the Global North, and is fast becoming a hegemonic governing principle.

Understanding and managing risk and uncertainty is a central task in contemporary societies characterised by rapid social, technological and environmental change. This book presents research approaches used by scholars who all share a passion to gain new insights in how individuals, organisations and societies approach uncertain futures and their potential dangers. The contributions illustrate the usefulness of particular methods and methodologies for researching risk in order to advance the understanding and management of social, technological and environmental challenges. With research strategies and approaches from sociology, psychology, history, linguistics, anthropology, and gender studies, Researching Risk and Uncertainty provides guidance and inspiration to students and scholars across a range of disciplines interested in risk, disaster and social crisis.

Genus, risk och kris riktar fokus mot strukturer, normer och värderingar som kännetecknar det svenska samhällets syn på risk- och krishantering. Bokens olika kapitel ger exempel på och lyfter fram vikten av att kritiskt granska hur maktordningar arbetats in i processer av risk- och krishantering i nutida såväl som historisk kontext. Därtill ges förslag på teoretisk och metodologisk utveckling av forskning och praktik avseende genus och dess multipla maktordningar för risker och kriser.Risker och kriser drabbar samhället återkommande, i olika form och med olika konsekvenser. Arbetet med riskanalyser, förebyggande och beredskap och krishantering har traditionellt associerats med män och maskulinitet medan sårbarhet och utsatthet setts i förhållande till kvinnor. Författarna ger exempel på och lyfter fram hur maktordningar arbetas in i processer av risk- och krishantering.Bland de områden som diskuteras utifrån empiriska exempel finns hemberedskap, arbetet med samhällets risker och sårbarhet, hälsorisker samt särskilda krishändelser, som den stora skogsbranden i Västmanland 2014 och den så kallade flyktingkrisen 2015, och hur dessa händelser har hanterats av olika grupper av professionella och av frivilliga. I bokens teoriutvecklande kapitel diskuteras intersektionell riskteori samt relationen mellan maskuliniteter och klimatkrisen. Denna variation ger ett brett användningsområde i såväl teoretiska kurser som i tillämpad utbildning.Boken vänder sig till studenter på universitet och högskolor i samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen med inslag av frågor som rör risker och krishändelser samt yrkesverksamma inom risk- och krishantering.