Sara Uhnoo – författare

I denna bok presenteras feministiska teorier och begrepp tillsammans med fördjupande exempel på hur de kan tillämpas i forskning. Boken kan användas i diskussioner om kön, genus och feministiska perspektiv, men också som redskap då dessa frågor och perspektiv ska integreras med andra frågeställningar. I bokens första del beskrivs feminismens idéhistoriska och teoretiska utveckling. Här diskuteras begrepp som kön, genus och jämställdhet, vilken betydelse det materiella ges i olika teorier och varför kvinnliga teoretiker fått så lite plats i den sociologiska historieskrivningen. I bokens andra del läggs tyngdpunkten på tillämpning och empirisk forskning. Här ges exempel på hur begrepp och teorier har använts inom olika forskningsfält: sociala rörelser, kriminologi, arbetsliv, kropp och hälsa, familj, teknik- och vetenskapsstudier, emotioner samt migration.Feministiskt tänkande och sociologi ges här ut i en reviderad upplaga med nya exempel och hänvisningar till aktuell forskning och teori. Nya kapitel om kriminologi och våldtäkt samt sociala rörelser har också tillkommit. Boken vänder sig i första hand till studenter i sociologi och andra samhälls­vetenskapliga ämnen, men också till dem som vill sätta sig in i hur genusperspektiv och feministisk teori kan förstås och tillämpas.

Boken är en viktimologisk antologi skriven av forskare verksamma vid olika universitet, högskolor och myndigheter. Den lyfter fram flera problem som är kopplade till brottsoffer och belyser dem utifrån både individuella och strukturella perspektiv. Vi visar hur begreppet brottsoffer skapas i olika sammanhang, vi problematiserar brottsofferskapet och brottsofferstödet samt belyser brottsoffrens möte med rättsväsendet.I boken presenteras aktuell forskning med betoning på teori och metod. Boken tar bland annat upp sexualbrott, hatbrott mot muslimer, grooming på internet, gärningspersoner som utsätts för brott och barn som bevittnat våld. Den tar även upp arbetsrelaterat våld, brott mot äldre och mot unga, mediers beskrivningar av brottsoffer samt innehåller ett kapitel skrivet strax efter terrordåden i Oslo och Utøya.Boken kan användas i undervisning på universitet och högskolor men riktar sig även till en bredare publik med intresse för brottsofferfrågor och kan vara av intresse för studenter inom kriminologi, sociologi, psykologi, juridik, statsvetenskap och socialt arbete. Den kan också läsas av studenter i medievetenskap, journalistik, statsvetenskap och genusvetenskap samt vara till nytta på polisutbildningar. Boken riktar sig även till dig som är forskningsmässigt intresserad av viktimologi, arbetar professionellt med brottsoffer eller känner ett personligt engagemang för brottsoffer. Författare: Ulf Borelius, Nils Christie, Görel Granström, Stig Grundvall, Anita Heber, Margareta Hydén, Håkan Jönson, Carina Ljungwald, Cecilia Hansen Löfstrand, Bo Nilsson, Anna Rypi, Annika af Sandeberg, David Shannon, Annelie Siring, Eva Tiby, Sara Uhnoo, Ulla-Britt Wennerström, Lisa Westfelt, Sofia Wikman och Malin Åkerström.

Lärare har blivit allt mer medvetna om rummets pedagogiska betydelse och många svenska lärosäten har byggt salar som ger goda förutsättningar för studentaktivitet. Använd rummet är den första högskolepedagogiska boken på svenska om undervisning i Active Learning Classrooms (ALC), hybridsalar, flexsalar och laborativa salar. När lärare använder studentcentrerad och studentaktiv pedagogik i salarna får det positiva effekter på studenters aktivitetsgrad och prestationer. Använd rummet tar upp typiska metoder som kan användas och ger illustrativa och konkreta exempel på läraktiviteter med fokus på vad studenterna gör och varför. Boken presenterar också pedagogiska lärdomar om aktiva lärosalars betydelse för lärare, studenter och lärande, med en stor bredd av lärarerfarenheter från olika lärosäten, undervisningsnivåer och ämnen. Boken ger inspiration och tips till universitetslärare som är nyfikna på att börja använda aktiva lärosalar och till erfarna pedagoger som vill utveckla sin rumsliga kompetens.

Available open access digitally under CC-BY-NC-ND licence.This book presents the first ethnographic study into a new consent-based rape law in Sweden and shows how the implementation of this legislation challenges outdated legal frameworks and requires a shift in legal practice.Focusing on the Swedish context, it provides insights that are globally applicable, offering lessons for other countries where consent-based rape laws are in place. By examining the limitations of the conventional legal enactment of autonomy, rationality and objectivity, the authors argue for an evolved approach to ensure fairness and effectiveness. Integrating feminist legal theory with the sociology of emotions, the book reveals how emotional and contextual factors shape legal reasoning. Aiming to make legal processes for sexual violence more transparent, predictable and democratic worldwide, this is an urgent call for enhanced professional training in emotional reflexivity and empathy.

Polisforskare talar idag om ”den utökade polisfamiljen”. Den traditionella polisen kompletteras av kommunala, privata och frivilliga organisationer eller grupperingar. Samtidigt står etniska minoriteter alltmer i centrum för samhällets kontrollapparat. Etnicitet har blivit en delikat fråga för myndigheter.Antologin Den sorterande ordningsmakten uppmärksammar skärningspunkten mellan dessa två processer. På vilka sätt är personers etnicitet föremål för övervakning och polisiär kontroll från polis, vaktbolag, trygghetsarbetare och andra? Vad innebär etnicitet i ett samhälle präglat av en mångfald av polisiära åtgärder, så kallad plural policing?Via olika empiriska undersökningar diskuteras såväl de kontrollerade som kontrollörerna. Ibland utövar ungdomar kontroll i relation till poliser eller ungdomsvårdare, ibland uppfattar sig poliser från etniska minoriteter som övervakade av sina kolleger. Även forskare kan uppfatta sig som kontrollerade i sitt sätt att undersöka och skriva om etnicitet.Antologins författare argumenterar för vikten av att inkludera vidare och mera diffusa former av social kontroll än vad som är gängse i samhällsvetenskaplig forskning. Först då kan vi förstå hur idéer om etniska skillnader understöder samhällets strafftänkande och kriminalrättspraktiker.Den sorterande ordningsmakten innehåller ingående analyser av det som ibland kallas etnisk profilering, och kan läsas som en bakgrund till den aktuella problematiken kring REVA-projektet; REVA behandlas emellertid inte explicit i boken.

FRIVILLIGAS INSATSER VID KRISER OCH KATASTROFER OCH MYNDIGHETERS FÖRMÅGA ATT TA TILLVARA DESSA RESURSER ÄR ETT HÖGAKTUELLT ÄMNE. DENNA RAPPORT BIDRAR MED KUNSKAP OM SAMVERKAN MELLAN PROFESSIONELLA ORGANISATIONER OCH FRIVILLIGA AKTÖRER VID HANTERING AV KRIS- OCH KATASTROFSITUATIONER GENOM ATT PRESENTERA RESULTATEN FRÅN ETT FORSKNINGSPROJEKT OM HUR RÄDDNINGSTJÄNST OCH FRIVILLIGA SAMVERKADE UNDER DEN OMFATTANDE, UTDRAGNA OCH KOMPLICERADE RÄDDNINGSINSATS SOM UTSPELADE SIG I DE VÄSTMANLÄNDSKA SKOGARNA SOMMAREN 2014. ANALYSEN BASERAS PÅ KVALITATIVA INTERVJUER MED PROFESSIONELLA INOM RÄDDNINGSTJÄNSTEN, CENTRALA TJÄNSTEMÄN OCH OLIKA TYPER AV FRIVILLIGA SOM VAR INVOLVERADE I RÄDDNINGSINSATSERNA VID SKOGSBRANDEN. DÄRTILL HAR CENTRALA STYRDOKUMENT OCH UTVÄRDERINGAR SAMT DATA FRÅN SOCIALA MEDIER ANALYSERATS. FRIVILLIGAS INSATSER FRAMSTÅR SOM VÄRDEFULLA, MEN VI VISAR OCH DISKUTERAR ÄVEN EN RAD UTMANINGAR VID INTERAKTIONER MELLAN PROFESSIONELLA OCH FRIVILLIGA. KAPITLEN BELYSER PROFESSIONELLAS DISKRETIONELLA ÖVERVÄGANDEN, INTERPERSONELLT EMOTIONSARBETE I RELATION TILL SPONTANFRIVILLIGA, UTMANINGAR VID PRIVAT-OFFENTLIG KATASTROFSAMVERKAN, SAMT HYBRIDA POSITIONER OCH PRAKTIKER VID DELTIDSBRANDMÄNS OCH FRIVILLIGA RESURSGRUPPERS INSATSER VID SKOGSBRANDEN I VÄSTMANLAND. SAMMANTAGET FRAMTRÄDER EN BILD AV PROFESSIONELLAS KOMPLEXA ARBETE OCH DE SVÅRA UTMANINGAR, DILEMMAN OCH BESLUT SOM DE STÄLLDES INFÖR VID EN SÅ OMFATTANDE KATASTROF SOM SKOGSBRANDEN I VÄSTMANLAND 2014. RAPPORTENS RESULTAT KAN VARA AV PRAKTISKT VÄRDE FÖR PROFESSIONELLA SOM ÄR INTRESSERADE AV ATT INTEGRERA FRIVILLIGA PÅ KONSTRUKTIVA SÄTT I OFFENTLIGA RÄDDNINGSINSATSER VID KOMMANDE KRISER OCH KATASTROFER, OCH SOM VILL FÖRBEREDA SIG INFÖR OCH UNDVIKA POTENTIELLT PROBLEMATISKA SITUATIONER. RESULTATEN KAN OCKSÅ VARA AV VÄRDE FÖR FRIVILLIGA AV OLIKA SLAG SOM ÄR INRIKTADE PÅ ATT SAMVERKA MED PROFESSIONELLA VID FRAMTIDA KRISER OCH KATASTROFER.

Centrum för barnkulturforsknings skriftserie nr 57