Christel Backman – författare
Visar alla böcker från författaren Christel Backman. Handla med fri frakt och snabb leverans.
3 produkter
3 produkter
Häftad, Svenska, 2022
447 kr
Skickas
Lärare har blivit allt mer medvetna om rummets pedagogiska betydelse och många svenska lärosäten har byggt salar som ger goda förutsättningar för studentaktivitet. Använd rummet är den första högskolepedagogiska boken på svenska om undervisning i Active Learning Classrooms (ALC), hybridsalar, flexsalar och laborativa salar. När lärare använder studentcentrerad och studentaktiv pedagogik i salarna får det positiva effekter på studenters aktivitetsgrad och prestationer. Använd rummet tar upp typiska metoder som kan användas och ger illustrativa och konkreta exempel på läraktiviteter med fokus på vad studenterna gör och varför. Boken presenterar också pedagogiska lärdomar om aktiva lärosalars betydelse för lärare, studenter och lärande, med en stor bredd av lärarerfarenheter från olika lärosäten, undervisningsnivåer och ämnen. Boken ger inspiration och tips till universitetslärare som är nyfikna på att börja använda aktiva lärosalar och till erfarna pedagoger som vill utveckla sin rumsliga kompetens.
Häftad, Svenska, 2018
149 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
ATT REKRYTERARE OCH ARBETSGIVARE ANVÄNDER SIG AV INFORMATIONSSÖKNING OCH BAKGRUNDSKONTROLLER PÅ NÄTET ÄR ETT ALLT MER FÖREKOMMANDE INSLAG I REKRYTERINGSPROCESSER, BÅDE I SVERIGE OCH I ANDRA LÄNDER. DENNA TEXT VÄNDER SIG TILL SÅVÄL FORSKARE SOM YRKESVERKSAMMA OCH BEHANDLAR FRÅGOR OM HUR, NÄR OCH VARFÖR SÅDANA NÄTGRANSKNINGAR ANVÄNDS BLAND ARBETSGIVARE OCH REKRYTERARE I SVERIGE. I REGEL GENOMFÖRS NÄTGRANSKNINGARNA OSYSTEMATISKT, SNABBT OCH UTAN KOPPLING TILL KRAVPROFILEN. DE SKÄL SOM REKRYTERARNA ANGER KAN KATEGORISERAS SOM: 1) PROCEDURMOTIV SOM HANDLAR OM ATT FÖRENKLA REKRYTERINGSPROCESSEN OCH HITTA UNDERLAG FÖR BEDÖMNING OCH URVAL, 2) ROLLMOTIV SOM KOPPLAS TILL FÖRESTÄLLNINGAR OM VAD DEN PROFESSIONELLA ROLLEN INNEBÄR OCH 3) SJÄLVFÖRVERKLIGANDE MOTIV SOM SPEGLAR ATT REKRYTERAREN UPPLEVER ANVÄNDANDET SOM ROLIGT ELLER BEKRÄFTANDE. BLAND SÅVÄL POSITIVA SOM KRITISKA OMDÖMEN OM METODEN LYFTS TIDS-, OBJEKTIVITETSOCH RELIABILITETSASPEKTER FRAM. UTÖVER DETTA AKTUALISERAR NÄTGRANSKNINGAR OCKSÅ EN RAD ETISKA AVVÄGNINGAR SOM DISKUTERAS I ARTIKELN. AVSLUTNINGSVIS HAR FÖRFATTARNA SAMMANSTÄLLT EN CHECKLISTA FÖR REKRYTERANDE PERSONAL MED FRÅGOR SOM REKRYTERARE BÖR TA STÄLLNING TILL FÖRE ANVÄNDANDET AV NÄTGRANSKNINGAR FÖR ATT SÄKERSTÄLLA ATT DE, OM DE ANVÄNDS, GÖRS PÅ ETT MEDVETET, ETISKT OCH PROFESSIONELLT SÄTT.
Häftad, Svenska, 2023
182 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Införandet av kroppskamera i organisationer inom bevaknings- och säkerhetsbranschen har skett under en tid av omvandling av ordningsvaktsyrket – ordningsvakter patrullerar numera i allt större utsträckning allmän plats på uppdrag av offentlig sektor. Det innebär att ordningsvakter ska tillhandahålla polisiär kontroll och upprätthålla allmän ordning på offentlig plats. Det har i sin tur lett till en oro för att ordningsvakterna i större utsträckning ska bli utsatta för hot och våld i tjänsten. Ordningsvakter har också i större utsträckning fått se sina ingripanden bli dokumenterade av förbipasserade och spridda och kommenterade i traditionella och sociala medier. I denna rapport ringar vi in tre analytiskt distinkta manus för kroppskamerans användning och visar att det pågår en ”kamp” om i vilket syfte och hur kroppskameran ska användas. Enligt det ursprungliga manuset används kameran som skydd mot hot och våld. Över tid har det ursprungliga manuset anpassats till arbetsvardagen och nya manus etablerats i takt med yrkets förändrade karaktär. Kroppskameran har också använts som kontrollverktyg av såväl arbetsgivare som av ordningsvakter själva. Ordningsvakter använder även kameran som ett redskap i arbete med att erhålla legitimitet för det brottsbekämpande arbetet. Dessa nya manus pekar på ett behov av att inom den privata säkerhetsbranschen och i demokratiska forum diskutera vad uppdraget ”ordningshållning på allmän plats” innebär för ordningsvakter och vilka etiska och rättsstatliga principer som bör följas jämte lagstiftningens befogenheter och begränsningar.