Cecilia Hansen Löfstrand – författare

Boken är en viktimologisk antologi skriven av forskare verksamma vid olika universitet, högskolor och myndigheter. Den lyfter fram flera problem som är kopplade till brottsoffer och belyser dem utifrån både individuella och strukturella perspektiv. Vi visar hur begreppet brottsoffer skapas i olika sammanhang, vi problematiserar brottsofferskapet och brottsofferstödet samt belyser brottsoffrens möte med rättsväsendet.I boken presenteras aktuell forskning med betoning på teori och metod. Boken tar bland annat upp sexualbrott, hatbrott mot muslimer, grooming på internet, gärningspersoner som utsätts för brott och barn som bevittnat våld. Den tar även upp arbetsrelaterat våld, brott mot äldre och mot unga, mediers beskrivningar av brottsoffer samt innehåller ett kapitel skrivet strax efter terrordåden i Oslo och Utøya.Boken kan användas i undervisning på universitet och högskolor men riktar sig även till en bredare publik med intresse för brottsofferfrågor och kan vara av intresse för studenter inom kriminologi, sociologi, psykologi, juridik, statsvetenskap och socialt arbete. Den kan också läsas av studenter i medievetenskap, journalistik, statsvetenskap och genusvetenskap samt vara till nytta på polisutbildningar. Boken riktar sig även till dig som är forskningsmässigt intresserad av viktimologi, arbetar professionellt med brottsoffer eller känner ett personligt engagemang för brottsoffer. Författare: Ulf Borelius, Nils Christie, Görel Granström, Stig Grundvall, Anita Heber, Margareta Hydén, Håkan Jönson, Carina Ljungwald, Cecilia Hansen Löfstrand, Bo Nilsson, Anna Rypi, Annika af Sandeberg, David Shannon, Annelie Siring, Eva Tiby, Sara Uhnoo, Ulla-Britt Wennerström, Lisa Westfelt, Sofia Wikman och Malin Åkerström.

This volume examines the transformation of subjectivities following contemporary societal trends with regulatory and administrative authorities targeting human subjectivity with the aim to transform it. It addresses the malleability of human subjectivity through rich qualitative analyses of how different governing attempts are received by the subjects themselves. While the scholarship on governmentality has so far produced an enormously useful body of literature on the ‘how’ aspect of governing, this book suggests that it has been prone to overestimate the degree to which our subjectivities are open to change. Combining ethnographic sensitivity with more traditional governmentality perspectives allows us to explore how governing attempts ‘land’ in the terrain targeted—human subjectivity—in actual social contexts, under specific forms of governing and rationality. In doing so, the book makes a distinctive contribution to a second generation of governmentality studies. It will appeal to social scientists with interests in governance, governmentality, social policy and the sociology of work.The Open Access version of this book, available at www.taylorfrancis.com, has been made available under a Creative Commons Attribution-Non Commercial-No Derivatives 4.0 license.

This volume examines the transformation of subjectivities following contemporary societal trends with regulatory and administrative authorities targeting human subjectivity with the aim to transform it. It addresses the malleability of human subjectivity through rich qualitative analyses of how different governing attempts are received by the subjects themselves. While the scholarship on governmentality has so far produced an enormously useful body of literature on the ‘how’ aspect of governing, this book suggests that it has been prone to overestimate the degree to which our subjectivities are open to change. Combining ethnographic sensitivity with more traditional governmentality perspectives allows us to explore how governing attempts ‘land’ in the terrain targeted—human subjectivity—in actual social contexts, under specific forms of governing and rationality. In doing so, the book makes a distinctive contribution to a second generation of governmentality studies. It will appeal to social scientists with interests in governance, governmentality, social policy and the sociology of work.The Open Access version of this book, available at www.taylorfrancis.com, has been made available under a Creative Commons Attribution-Non Commercial-No Derivatives 4.0 license.

Polisforskare talar idag om ”den utökade polisfamiljen”. Den traditionella polisen kompletteras av kommunala, privata och frivilliga organisationer eller grupperingar. Samtidigt står etniska minoriteter alltmer i centrum för samhällets kontrollapparat. Etnicitet har blivit en delikat fråga för myndigheter.Antologin Den sorterande ordningsmakten uppmärksammar skärningspunkten mellan dessa två processer. På vilka sätt är personers etnicitet föremål för övervakning och polisiär kontroll från polis, vaktbolag, trygghetsarbetare och andra? Vad innebär etnicitet i ett samhälle präglat av en mångfald av polisiära åtgärder, så kallad plural policing?Via olika empiriska undersökningar diskuteras såväl de kontrollerade som kontrollörerna. Ibland utövar ungdomar kontroll i relation till poliser eller ungdomsvårdare, ibland uppfattar sig poliser från etniska minoriteter som övervakade av sina kolleger. Även forskare kan uppfatta sig som kontrollerade i sitt sätt att undersöka och skriva om etnicitet.Antologins författare argumenterar för vikten av att inkludera vidare och mera diffusa former av social kontroll än vad som är gängse i samhällsvetenskaplig forskning. Först då kan vi förstå hur idéer om etniska skillnader understöder samhällets strafftänkande och kriminalrättspraktiker.Den sorterande ordningsmakten innehåller ingående analyser av det som ibland kallas etnisk profilering, och kan läsas som en bakgrund till den aktuella problematiken kring REVA-projektet; REVA behandlas emellertid inte explicit i boken.