Göran Greider – författare

Vad händer när skönheten blir ett hot? När lupiner, syrener och jättebalsaminer inte längre bara är älskade trädgårdsväxter utan symboler för artdöd, kolonialism och människans sätt att forma naturen? I "Rotskott från paradiset" följer Göran Greider spåren av våra mest omstridda växter – från istidens tundra och imperiernas växtjägare till dagens vägkanter, trädgårdar och heta debatter. Utgångspunkten är hans egen trädgård i Dala-Floda, där kampen mot och förundran inför de invasiva växterna växer fram dag för dag. I essäns fria form rör sig Greider mellan kulturhistoria, biologi och sina egna erfarenheter av att gräva, plantera och ibland förtvivla. Resultatet är en lärd, personlig och poetisk bok som visar varför några av våra vackraste blommor också är de mest kontroversiella. En bok för alla som älskar trädgårdar, växter och berättelser – och som vill förstå naturens och kulturens täta sammanflätning. "Det är bildat, insiktsfullt och mycket lärorikt. Precis en sådan bok jag inte visste att jag behövde läsa! … Helhetsbetyg: 5." BTJ 5/2026 "Greider lyckas göra något så oväntat som att förvandla parksliden till en spegel för vår tids största existentiella dilemma. Det är poetiskt, oroande – och djupt befriande." Expressen "'Rotskott från paradiset' är Göran Greider när han är som bäst. Prövande, poetisk och pricksäker." Falu-Kuriren "Men 'Rotskott från paradiset' är en perspektivrik bok, generös trots sitt knappa omfång. Greiders ovilja att sätta ner foten i invasionsfrågan är sympatisk och uppfriskande, konstruktivt velig. Förhållandet mellan människa och natur, människa och lupin, är ju komplicerat och präglat av starka känslor." Svenska Dagbladet "Vårkänsla rakt in i hörselgången när Greider vrider och vänder på epitetet invasiva arter och läser sin högintressanta essä på ett så gemytligt, småstånkande vis att man får känslan av att lyssna på en knotig gammal buske som just ruskat av sig vinterns snötäcke. 'Det här är ingen debattbok', lovar han, men luftar ändå tankar om skogsbruk och om överbefolkningens konsekvenser. Själv blir jag hypnotiserad av parksliden, trädgårdens bad girl som kallats 'den största kvinnliga organismen på jorden'." Dagens Nyheter, om ljudboken "Greider fascinerar med växternas historia. Han undrar hur man egentligen avgör vad som är inhemskt i en ständigt föränderlig natur? Begreppet tid blir centralt. Det är framför allt tiden – bristen på den – som gör arternas rörelser över globen så vanskliga. Ekosystemen hänger inte med." Dagens Nyheter "Göran Greider gör i "Rotskott från paradiset" det han gör bäst; han intar gemene mans position och resonerar sådär trivsamt och duktigt påläst som bara han kan." UNT "I stället bjuds vi på en essäbok som i åtta kapitel håller en fin balans mellan läsefrukter och personliga betraktelser. Ömsom berättas historierna om hur prydnadsväxter hämtades från kolonierna till Europa, ömsom återges naturvetenskapliga debatter. Däremellan meditationer om vad växternas skönhet betyder för oss människor och hur deras intelligens skiljer sig från vår." Göteborgs-Posten

"Sverige har bara en Göran Greider. I sedvanlig ordning tar han något så folkligt som den svenska trädgården och lupinen – och vänder allt på ända. I denna idéhistoriskt späckade essä spårar han vår relation till vackra växter och deras oväntade vägar hit. Hur har vissa letat sig in i våra medvetanden som eviga, och andra invasiva? Det hade gått att lyssna på författarens lugna röst och avväpnande resonemang i åtta timmar till."

Borås Tidning

Fotografen Lars Tunbjörk (1956-2015) såg Sverige som ingen annan. Hans kameraöga var skarpt avslöjande och ironiskt, men inte utan ömhet. Han såg landet ur periferins perspektiv. Alltid Borås. Hans blick var ny för han visade det som var osynligt för oss: bilden av oss själva och vårt samhälle. Från Borås sträckte sig Lars Tunbjörks karriär ut över hela världen. Bilderna som ställde så många frågor har integrerats i vårt kollektiva minne. Det är fotografi som berättelse, dokumentation och enastående konst. I fotoprojektet Landet utom sig, Lars Tunbjörks genombrott, söker han sig till människor på campingplatser, köpcentrum och varuhus för att berätta om marknadsekonomins grälla intåg i Sverige, en samhällsutveckling som på 1990-talet också var global. Med sin mellanformatskamera och hembyggda blixt skapade han absurdistiska bilder fulla av både humor och vemod. En tunbjörkare blev ett begrepp, och han skrev in sig i fotohistorien.Landet utom sig är en nyutgåva av boken med samma namn som först gavs ut 1993. Utöver de ursprungliga fotografierna och originaltexterna innehåller boken ett nytt förord av Lena Kvist och en uppdaterad text av Göran Greider. The photographer Lars Tunbjörk (1956-2015) saw Sweden like no other. His camera eye was sharply revealing and ironic, but not without tenderness. He saw the country from the perspective of the periphery. Always Borås. His gaze was new because he showed what was invisible to us: the image of ourselves and our society. From Borås, Lars Tunbjörk's career spanned the world. His way of seeing became so powerful that people talked about a "Tunbjörker" as if it were its own genre. The images that raised so many questions have been integrated into our collective memory. It is photography as narrative, documentation and outstanding art.  In the photo project Landet utom sig, Lars Tunbjörk's breakthrough, he seeks out people at campsites, shopping centers and department stores to tell the story of the market economy's sudden arrival in Sweden, a social development that in the 1990s was also global. With his medium format camera and homemade flash, he created absurdist images full of both humor and sadness. A 'tunbjörkare' became a concept, and he wrote himself into the history of photography. Landet utom sig (Country Beside Itself) is a new, updated edition of the original book, first published in 1993. In addition to the original photographs and texts, the book includes a new foreword by Lena Kvist and an updated text by Göran Greider.

"I min bokhylla finns hyllmeter av trädgårdsböcker. Ändå, jag har aldrig tidigare läst något som gått så rakt in i hjärtat." Göteborgs-Posten, Ingrid Bosseldal

I sin egensinniga trädgårdsbok tar Göran Greider med oss ut i sin både vildvuxna och formmedvetna trädgård. Hur kan vi avläsa samhället genom trädgården? Hur speglar en underskön dahlia imperialismens historia? 

I I trädgården hörs andra ekon resonerar Göran Greider om hur vår moderna trädgård uppstått, men här finns också råd, tips och inspiration för alla trädgårdsälskare. Men det han påminner oss mest om i sin rikt illustrerade bok är att vi måste lära oss uppskatta det vackra inte minst i vinterns trädgårdar. I trädgården hörs andra ekon är en bok full av blommor, politik, poesi och till och med Göran Greiders recept på syrensaft. Dessutom avslöjar han vad en skräckfilm som »Världsrymden anfaller« eller sångaren Van Morrison har med trädgård att göra.

Nu släpps denna älskade trädgårdsbok i nytt snyggt format och med nyskrivet förord!

GÖRAN GREIDER är författare, politisk debattör och chefredaktör på Dala-Demokraten. Han har utgivit en rad diktsamlingar, debatt-och essäböcker. Hans senast utgivna bok på Ordfront är Augustnominerade Stinas bästa vän (2024).

Nej! Den växande populismen är ingen gåta. Högerpopulismen är precis det som världens alla marknadsliberaler bett om när de vägrat se konsekvenserna av ökad ojämlikhet och otrygghet.  Populistiska manifestet är en stridsskrift som slår åt alla håll: Mot borgerlig självgodhet men också mot vänsterns brist på folklighet.

Ja! Populistiska manifestet slaktar högerpopulismen men ropar samtidigt efter en mobiliserande vänsterpopulism. Både socialdemokratin och vänstern växte fram som brutala sanningssägare. Deras vrede, visioner och vassa kritik av makten gick hem i breda folklager och kom att förändra samhället i grunden. Så varför vågar dagens vänster inte vara populister?

I Populistiska manifestet skriver Åsa Linderborg och Göran Greider ett försvar för populismen som politisk strategi. De visar att populism är mycket mer än bara ett tillhygge i en politisk debatt. I en tid då miljardärer och affärsmän framställer sig som underdogs och sanningssägare, borde inte vänstern ha ett bättre utgångsläge att tala för folket?

Med hjälp av 151 teser skildrar de populismens historia och nutid, från 1900-talets agitatorer till de moderna vänsterrörelser som just nu växer fram i Europa. I själva verket, visar de, har vänstern mycket att vinna på att vara just populistisk.

En bok att stångas med ... Framför allt är den välargumenterad, och jag uppskattar den härliga dynamiken mellan Linderborgs rigida resonemang och Greiders finurliga enradingar. Och som lättfattlig sammanfattning av de senaste årens vänstertänkande kring hur högerpopulismen ska tacklas är den oumbärlig.

Leonidas Aretakis, Dagens Nyheter

En bok som ingjuter hopp … Populistiska manifestet kommer att fungera bra som välbehövlig inspiration och eld i baken för många  ett valår som detta.

Vesna Prekopic, Sydsvenskan

Göran Greider och Åsa Linderborg har misslyckats. De är alldeles för kloka, ärliga och nyanserade för att bli svartvita populister …  Populistiska manifestet är en bråkig, brokig och passionerad argumentation. Allt kan man inte hålla med om, men den väcker tankar. Den har dessutom den ingrediens som populister måste ha: Passion.

Lars Böhlin, Västerbottens-Kuriren

Som ett rött utropstecken i valrörelsen kommer Populistiska manifestet av Göran Greider och Åsa Linderborg. Två starka politiska profiler som vågar mana till klasskamp.

Anton Juggas, Arbetarbladet

151 korta, välunderbyggda och välformulerade teser … Boken är ett basebollträ svingat i full kraft med ’klass’ skrivet i röda bokstäver på båda sidor … Nej. Det Populistiska manifestets styrka är inte visionerna. Styrkan ligger i dialogen den med sina 151 teser för med läsaren. Tankarna den väcker. Min version är nedklottrad med utropstecken, frågetecken, bifall och mothugg. Det är en spänstig, oresonlig skrift av två vänsterintellektuella som verkligen funnit varandra i detta samarbete. De vet och vill något. På riktigt. Boken blir därför ett välkommet bidrag till en framtida arbetarrörelse som har mycket att vinna och mycket att förlora.

Björn Werner, Aftonbladet

Vasst och uppfriskande

Björn Sandmark, Dala-Demokraten

Ett bättre försvar för den liberala demokratin och yttrandefriheten än någon liberal formulerat.

Karin Pihl, Göteborgs-Posten

Nominerad till Augustpriset 2025!

"En oemotståndlig liten bok" Aftonbladet

Göran Greider var ingen hundmänniska. Sedan kom Stina in i hans liv. De blev oskiljaktiga vänner - där Göran var, var Stina. Det är alltså en självklarhet att hunden inte bara är människans bästa vän, utan att också människan är hundens. De som har haft förmånen att träffa Stina och Göran tillsammans vet att det stämmer, en trognare kompis än honom kunde inte Stina skaffa sig. 

Detta syntes också när hon dog och Göran skrev om sin förlust. Här framkom vad Stina betytt som promenadsällskap, vän och nyfiken betraktare av världen, hur hennes blick och vaksamhet också blev hans. Boken, som är en djupdykning i denna kärlek och hur den trevande tog sin start, med Görans misstänksamhet och Stinas förbehållslösa kärlek. Men detta är inte bara en bok om dessa två varelser, det är också ett försök att förstå varför hunden är så viktig för människan, vad det är människan ser i hunden, vilka behov denna domesticerade varg fyller för oss och på vilket sätt vi har nytta av den. 

Göran Greider går i Stinas bästa vän: En hundägares glädje, sorg och förundran tillbaka i historien och ser hur mänskligheten har vuxit ihop med hunden, han läser filosofen Martha Nussbaums Rättvisa åt djuren och Homeros Odyssén och förstår djupet av förbindelsen mellan hund och människa - men han ser också klassproblem, orättvisor och dyra veterinärfakturor.

Göran Greider har i denna lilla kärleksskrift kommit otroligt nära sin egen hund, Stina, men därmed också funnit ett slags gemensamt svar på frågan: Varför älskar vi våra hundar?  

"Greider har en förmåga att lyfta fram och titta på de små detaljerna så att en helt ny (hund)värld visar sig. Helhetsbetyg: 5 (av 5)." BTJ, Annakarin Lindberg

"Det blir en tänkvärd och gripande personlig essä som inte bara hundälskare borde kunna uppskatta. (...) Det är vad Göran Greider gör bäst." Falu-Kuriren, Anders K Gustafsson

"En oemotståndlig liten bok om en hundägares glädje, sorg och förundran. Det känns som en stor ynnest att få följa med Stina och hennes husse på deras promenader och ta del av deras vardagsliv." Aftonbladet, Ingalill Mossander

"En varm och personlig djupdykning i banden mellan människa och hund, med Stina i centrum. (...) Göran Greider har skrivit en finstämd och innehållsrik bok om hundar i allmänhet och Stina i synnerhet." Norrtelje Tidning, Margaretha Levin Blekastad

"Titeln andas den ömsesidighet som går genom hela berättelsen. (...) Göran Greider beskriver den taktila närhet som uppstår av att ständigt leva tillsammans." UNT, Jakob Carlander

"Bandet mellan människa och hund kan vara magiskt, men också skört - vi lever trots allt i olika världar. Greider skriver starkt och vackert om den existentiella svindeln, som han till exempel upplever under nattliga skogspromenader." Dagens Nyheter, Aase Berg

Att skalden Dan Andersson var finnmarkens diktare känner de flesta till. Men ganska okänt är det att han tillbringade mycket tid i Stockholm. Det var där han träffade andra författare, gick på krogen och i hemlighet mötte sin älskade Märta Larsson. 

Dan Anderssons Stockholm är en spännande guidebok till en sida av skaldens liv som sällan lyfts fram. Läsaren får vandra på Stockholms gator med ena benet i nutiden och det andra i 1910-talets Stockholm. Ett svunnet Stockholm lever upp i Göran Greiders och Nils Holmdahls berättelse, som illustreras med ett rikt bildmaterial.

Kombinationen av stadsguide och levnadsteckning är riktigt lyckad. () en lätt bok att plocka upp och använda. Formatet är behändigt och den fina tryckningen bidrar till ett mycket tilltalande helhetsintryck BTJ, Martin Dahlén

En rödmålad stuga med vita knutar är en svensk flagga. Den vajar på många sätt starkare i Sveriges kollektiva medvetande än ett gult kors mot blå bakgrund, och väcker en enkel värme inombords: doften av midsommarafton och kaffet efter skogspromenaden, tystnad och stillhet bortom stressen i stan.

Den röda stugan är folkets stuga. Men för den som skrapar på ytan döljer sig en mer komplex historia under falufärgen. Var kommer stugan ifrån? Vem känner sig hemma i den?

I Stugland spårar Göran Greider drömmen om stugan till det tidiga 1900-talets nationalromantik och spirande välfärdsstat. Boken är samtidigt en landsbygdsmemoar och en vindlande essä som rör sig mellan August Strindberg och Elsie Johansson, slagghögar i Falun och Thoreaus tjärn i Walden.  Med typisk greidersk skärpa skärskådas dagens föränderliga politiska landskap, nationalstatens roll och den nationella gemenskap som är nödvändig för att skapa ett fungerande, jämlikt samhälle.

Stugland är en vandring genom kulturhistorien som inte ryggar för samtidens mest brännande politiska frågor.

Göran Greider är en av Sveriges mest älskade författare och inflytelserika offentliga intellektuella. Han är chefredaktör för tidningen Dala-Demokraten och har vunnit mängder av utmärkelser och litterära priser. Göran Greider har publicerat mer än 30 böcker och diktsamlingar. 

Han blev Cornelis – och ibland även Cornelius – med hela svenska folket. Men vem var han? I Göran Greiders dokumentärroman får vi följa pojken som växer upp i krigets Holland och kommer till Sverige och slår igenom som visartist men tidvis går ner sig i droger, sprit, svartsjuka. Fram växer en ny bild av den evige outsidern Cornelis – bortom de yttre skandalerna, skattebråken och löpsedlarna – och hans sånger som paradoxalt nog talade och talar till oss alla.

Vad sker i psyket när en människa drabbas av sjukdom? Man börjar ofta minnas barndomen, i Göran Greiders fall en rätt så typisk arbetarklassuppväxt i Vingåker. Under hösten 2020 åkte han in och ut på sjukhus och kring nyår fick han en cancerdiagnos. Under hela denna tid har han skrivit, ofta i sjuksängen, och format en historia om sjukdom och minne i brutna rader. Det är en enkel berättelse i korta stycken där ett liv skärskådas mer självutlämnande och uppriktigt än tidigare i Greiders skönlitterära verk. 

Barndomsbrunnen är ingen utpräglad eländeshistoria cancerbehandlingarna är numera fantastiska och de goda prognoserna borde ta bort en del skräck från den laddning som ordet cancer alltid haft. Men den tuffa cellgiftsbehandlingen och ångesten inför all ovisshet är förstås närvarande. Ändå finns här humorn, de färgstarka minnesbilderna men också en resolut idé om att minne och klasserfarenhet är djupt förbundna med varandra. Existens och politik går hand i hand i en bok som med lätt anslag tar sig igenom svåra ting.

"Det anmärkningsvärda när Greider nu skriver in sig i den litterära traditionen av sjukdomsberättelser är att han gör det så helt utan pretentioner. (...) Det jag tar med mig från Barndomsbrunnen är därför en paradoxal, sprudlande livsglädje; det var sällan jag läste en sjukdomsskildring där ordet sol är så frekvent förekommande, eller där det uttrycks en sådan eufori över att få äta ett wienerbröd eller koka ett ägg eller titta på en utslagen påsklilja eller umgås med ett husdjur. Boken formas till ett starkt och ärligt uttryck för tacksamhet över att vara vid liv, dessutom i en tid och plats där allvarliga cancersjukdomar går att överleva." Expressen, Jens Liljestrand

"Det är mycket fint, starkt, berörande." Femina, Kenneth Gysing

"(...) med Barndomsbrunnen formas Greiders stil och språk till något helt eget. En sårbar kraft tillvriden av situationen, en andning vid dödsrikets kant. (...) Men här, i den utlämnande balansgången mellan livet, uppstöttat av piller och slangar och icke-livets tomhet, brinner så hans text klar. Tydligare, didaktisk, mer smärtsam och livsnödvändig. Vilket gör Barndomsbrunnen till hans främsta diktverk." Kristianstadsbladet, Henric Tiselius

"Det finns texter i boken med sällsam lyskraft: de tillhör det bästa han har skrivit." Svenska dagbladet, Yukiko Duke

Werner Aspenström (1918-1997) är fortfarande en av våra mest levande poeter, trots att han för länge sedan gått ur tiden. Under årens lopp har många författare låtit sig inspireras av hans strävt bejakande och lågmält ifrågasättande poesi, och stärkts av hans aldrig sviktande humanistiska livshållning.

Werner Aspenströmsällskapet har sedan 2006 årligen delat ut det världsunika priset bestående av den röda molntröjan. Det är också ett rakt igenom jämställt pris. Lika många män som kvinnor har hittills fått en stickad tröja efter modell som Werner själv bar. Samtliga återfinns med egna skönlitterära verk i denna antologi. 

Werner Aspenströmsällskapets skrifter nr 9

Hösten 1914 möts den fattige finnmarks­poeten Dan Andersson och student­skan Märta Larsson från Östermalm i Stockholm på Brunnsviks folkhögskola i Dalarna. Det blir upptakten till ett stormigt kärleksförhållande. Medan kriget ekar i bakgrunden finner de varandra intellek­tuellt och erotiskt. Men när Märtas borger­liga och frireligiösa föräldrar får reda på kärlekshistorien bryter helvetet lös.

Hon vars hjärta var som mitt är en fascinerande dokumentärroman som bygger på de många brev som Dan skickade till Märta. Göran Greider gestaltar en storartad, om än olycklig, kärlekshistoria som lämnat starka spår i den folkkäre Dan Anderssons dikter och romaner.

"en inkännande bok. (...) Rörande är den hursomhelst."  Landskrona Posten

"Fängslande. (...) Det är målande, engagerande, bildande." Aftonbladet

"En gripande roman om passion och om klassskillnader."  Falu Kuriren

"En lågmäld historia om ett stormigt förhållande, som satte ett stort avtryck i Dan Anderssons diktning. (...) Med den visar Greider att han är en habil prosaist." Dagens ETC

"ett läsvilligt och medryckande bidrag till just sin egen genre och till Dan Andersson-forskningen."  Expressen

"Genom att lyfta fram Märta och den sorgliga kärlekshistorien har han måleriskt, livfullt, fängslande och lärorikt berikat bilden av en av våra stora poeter, Dan Andersson."  Folkbladet Västerbotten

"En rörande berättelse om en stormande omöjlig kärlek."  Fokus

Vad händer när skönheten blir ett hot? När lupiner, syrener och jättebalsaminer inte längre bara är älskade trädgårdsväxter utan symboler för artdöd, kolonialism och människans sätt att forma naturen? I "Rotskott från paradiset" följer Göran Greider spåren av våra mest omstridda växter – från istidens tundra och imperiernas växtjägare till dagens vägkanter, trädgårdar och heta debatter. Utgångspunkten är hans egen trädgård i Dala-Floda, där kampen mot och förundran inför de invasiva växterna växer fram dag för dag. I essäns fria form rör sig Greider mellan kulturhistoria, biologi och sina egna erfarenheter av att gräva, plantera och ibland förtvivla. Resultatet är en lärd, personlig och poetisk bok som visar varför några av våra vackraste blommor också är de mest kontroversiella. En bok för alla som älskar trädgårdar, växter och berättelser – och som vill förstå naturens och kulturens täta sammanflätning. "Det är bildat, insiktsfullt och mycket lärorikt. Precis en sådan bok jag inte visste att jag behövde läsa! … Helhetsbetyg: 5." BTJ 5/2026 "Greider lyckas göra något så oväntat som att förvandla parksliden till en spegel för vår tids största existentiella dilemma. Det är poetiskt, oroande – och djupt befriande." Expressen "'Rotskott från paradiset' är Göran Greider när han är som bäst. Prövande, poetisk och pricksäker." Falu-Kuriren "Men 'Rotskott från paradiset' är en perspektivrik bok, generös trots sitt knappa omfång. Greiders ovilja att sätta ner foten i invasionsfrågan är sympatisk och uppfriskande, konstruktivt velig. Förhållandet mellan människa och natur, människa och lupin, är ju komplicerat och präglat av starka känslor." Svenska Dagbladet "Vårkänsla rakt in i hörselgången när Greider vrider och vänder på epitetet invasiva arter och läser sin högintressanta essä på ett så gemytligt, småstånkande vis att man får känslan av att lyssna på en knotig gammal buske som just ruskat av sig vinterns snötäcke. 'Det här är ingen debattbok', lovar han, men luftar ändå tankar om skogsbruk och om överbefolkningens konsekvenser. Själv blir jag hypnotiserad av parksliden, trädgårdens bad girl som kallats 'den största kvinnliga organismen på jorden'." Dagens Nyheter, om ljudboken "Greider fascinerar med växternas historia. Han undrar hur man egentligen avgör vad som är inhemskt i en ständigt föränderlig natur? Begreppet tid blir centralt. Det är framför allt tiden – bristen på den – som gör arternas rörelser över globen så vanskliga. Ekosystemen hänger inte med." Dagens Nyheter "Göran Greider gör i "Rotskott från paradiset" det han gör bäst; han intar gemene mans position och resonerar sådär trivsamt och duktigt påläst som bara han kan." UNT "I stället bjuds vi på en essäbok som i åtta kapitel håller en fin balans mellan läsefrukter och personliga betraktelser. Ömsom berättas historierna om hur prydnadsväxter hämtades från kolonierna till Europa, ömsom återges naturvetenskapliga debatter. Däremellan meditationer om vad växternas skönhet betyder för oss människor och hur deras intelligens skiljer sig från vår." Göteborgs-Posten

"Sverige har bara en Göran Greider. I sedvanlig ordning tar han något så folkligt som den svenska trädgården och lupinen – och vänder allt på ända. I denna idéhistoriskt späckade essä spårar han vår relation till vackra växter och deras oväntade vägar hit. Hur har vissa letat sig in i våra medvetanden som eviga, och andra invasiva? Det hade gått att lyssna på författarens lugna röst och avväpnande resonemang i åtta timmar till."

Borås Tidning

Vad sker i psyket när en människa drabbas av sjukdom? Man börjar ofta minnas barndomen, i Göran Greiders fall en rätt så typisk arbetarklassuppväxt i Vingåker. Under hösten 2020 åkte han in och ut på sjukhus och kring nyår fick han en cancerdiagnos. Under hela denna tid har han skrivit, ofta i sjuksängen, och format en historia om sjukdom och minne i brutna rader. Det är en enkel berättelse i korta stycken där ett liv skärskådas mer självutlämnande och uppriktigt än tidigare i Greiders skönlitterära verk.

Barndomsbrunnen är ingen utpräglad eländeshistoria cancerbehandlingarna är numera fantastiska och de goda prognoserna borde ta bort en del skräck från den laddning som ordet cancer alltid haft. Men den tuffa cellgiftsbehandlingen och ångesten inför all ovisshet är förstås närvarande. Ändå finns här humorn, de färgstarka minnesbilderna men också en resolut idé om att minne och klasserfarenhet är djupt förbundna med varandra. Existens och politik går hand i hand i en bok som med lätt anslag tar sig igenom svåra ting.

"Det anmärkningsvärda när Greider nu skriver in sig i den litterära traditionen av sjukdomsberättelser är att han gör det så helt utan pretentioner. (...) Det jag tar med mig från Barndomsbrunnen är därför en paradoxal, sprudlande livsglädje; det var sällan jag läste en sjukdomsskildring där ordet sol är så frekvent förekommande, eller där det uttrycks en sådan eufori över att få äta ett wienerbröd eller koka ett ägg eller titta på en utslagen påsklilja eller umgås med ett husdjur. Boken formas till ett starkt och ärligt uttryck för tacksamhet över att vara vid liv, dessutom i en tid och plats där allvarliga cancersjukdomar går att överleva." Expressen, Jens Liljestrand

"Det är mycket fint, starkt, berörande." Femina, Kenneth Gysing

"(...) med Barndomsbrunnen formas Greiders stil och språk till något helt eget. En sårbar kraft tillvriden av situationen, en andning vid dödsrikets kant. (...) Men här, i den utlämnande balansgången mellan livet, uppstöttat av piller och slangar och icke-livets tomhet, brinner så hans text klar. Tydligare, didaktisk, mer smärtsam och livsnödvändig. Vilket gör Barndomsbrunnen till hans främsta diktverk." Kristianstadsbladet, Henric Tiselius

"Det finns texter i boken med sällsam lyskraft: de tillhör det bästa han har skrivit." Svenska dagbladet, Yukiko Duke

Vad händer när skönheten blir ett hot? När lupiner, syrener och jättebalsaminer inte längre bara är älskade trädgårdsväxter utan symboler för artdöd, kolonialism och människans sätt att forma naturen? I "Rotskott från paradiset" följer Göran Greider spåren av våra mest omstridda växter – från istidens tundra och imperiernas växtjägare till dagens vägkanter, trädgårdar och heta debatter. Utgångspunkten är hans egen trädgård i Dala-Floda, där kampen mot och förundran inför de invasiva växterna växer fram dag för dag. I essäns fria form rör sig Greider mellan kulturhistoria, biologi och sina egna erfarenheter av att gräva, plantera och ibland förtvivla. Resultatet är en lärd, personlig och poetisk bok som visar varför några av våra vackraste blommor också är de mest kontroversiella. En bok för alla som älskar trädgårdar, växter och berättelser – och som vill förstå naturens och kulturens täta sammanflätning. "Det är bildat, insiktsfullt och mycket lärorikt. Precis en sådan bok jag inte visste att jag behövde läsa! … Helhetsbetyg: 5." BTJ 5/2026 "Greider lyckas göra något så oväntat som att förvandla parksliden till en spegel för vår tids största existentiella dilemma. Det är poetiskt, oroande – och djupt befriande." Expressen "'Rotskott från paradiset' är Göran Greider när han är som bäst. Prövande, poetisk och pricksäker." Falu-Kuriren "Men 'Rotskott från paradiset' är en perspektivrik bok, generös trots sitt knappa omfång. Greiders ovilja att sätta ner foten i invasionsfrågan är sympatisk och uppfriskande, konstruktivt velig. Förhållandet mellan människa och natur, människa och lupin, är ju komplicerat och präglat av starka känslor." Svenska Dagbladet "Vårkänsla rakt in i hörselgången när Greider vrider och vänder på epitetet invasiva arter och läser sin högintressanta essä på ett så gemytligt, småstånkande vis att man får känslan av att lyssna på en knotig gammal buske som just ruskat av sig vinterns snötäcke. 'Det här är ingen debattbok', lovar han, men luftar ändå tankar om skogsbruk och om överbefolkningens konsekvenser. Själv blir jag hypnotiserad av parksliden, trädgårdens bad girl som kallats 'den största kvinnliga organismen på jorden'." Dagens Nyheter, om ljudboken "Greider fascinerar med växternas historia. Han undrar hur man egentligen avgör vad som är inhemskt i en ständigt föränderlig natur? Begreppet tid blir centralt. Det är framför allt tiden – bristen på den – som gör arternas rörelser över globen så vanskliga. Ekosystemen hänger inte med." Dagens Nyheter "Göran Greider gör i "Rotskott från paradiset" det han gör bäst; han intar gemene mans position och resonerar sådär trivsamt och duktigt påläst som bara han kan." UNT "I stället bjuds vi på en essäbok som i åtta kapitel håller en fin balans mellan läsefrukter och personliga betraktelser. Ömsom berättas historierna om hur prydnadsväxter hämtades från kolonierna till Europa, ömsom återges naturvetenskapliga debatter. Däremellan meditationer om vad växternas skönhet betyder för oss människor och hur deras intelligens skiljer sig från vår." Göteborgs-Posten

"Sverige har bara en Göran Greider. I sedvanlig ordning tar han något så folkligt som den svenska trädgården och lupinen – och vänder allt på ända. I denna idéhistoriskt späckade essä spårar han vår relation till vackra växter och deras oväntade vägar hit. Hur har vissa letat sig in i våra medvetanden som eviga, och andra invasiva? Det hade gått att lyssna på författarens lugna röst och avväpnande resonemang i åtta timmar till."

Borås Tidning

"När jag skriver om musik upplever jag mig som friare än i annat skrivande. Kanske handlar det om att jag inte behöver vara konsekvent. Det behöver musiken inte heller vara, och i logisk mening är den aldrig det. I slutändan är det antagligen därför som så många människor - bara i detta ögonblick hundratals miljoner över hela planeten - under dygnets alla timmar kan försjunka i ett kravlöst lyssnande på den musik de älskar."

Den här boken handlar om Göran Greiders vandringar med musiken genom årstiderna, om att lyssna och genom musiken hitta vägen till fred och frihet. Den klassiska repertoaren står i centrum, men klassikerna här finns även i andra genrer än konstmusiken. Beethoven, Mozart och Wagner förstås, men också Mozarts bortglömda syster och Alma Mahlers sånger. Vi möter Bob Dylan, David Bowie och Bruce Springsteen - men också Avicii och Tomas Ledin.  

Härifrån kommer musiken är en stor liten bok från en av våra mest folkkära författare.

En rödmålad stuga med vita knutar är en svensk flagga. Den vajar på många sätt starkare i Sveriges kollektiva medvetande än ett gult kors mot blå bakgrund, och väcker en enkel värme inombords: doften av midsommarafton och kaffet efter skogspromenaden, tystnad och stillhet bortom stressen i stan.

Den röda stugan är folkets stuga. Men för den som skrapar på ytan döljer sig en mer komplex historia under falufärgen. Var kommer stugan ifrån? Vem känner sig hemma i den?

I Stugland spårar Göran Greider drömmen om stugan till det tidiga 1900-talets nationalromantik och spirande välfärdsstat. Boken är samtidigt en landsbygdsmemoar och en vindlande essä som rör sig mellan August Strindberg och Elsie Johansson, slagghögar i Falun och Thoreaus tjärn i Walden.  Med typisk greidersk skärpa skärskådas dagens föränderliga politiska landskap, nationalstatens roll och den nationella gemenskap som är nödvändig för att skapa ett fungerande, jämlikt samhälle.

Stugland är en vandring genom kulturhistorien som inte ryggar för samtidens mest brännande politiska frågor. Göran Greider är en av Sveriges mest älskade författare och inflytelserika offentliga intellektuella. Han är chefredaktör för tidningen Dala-Demokraten och har vunnit mängder av utmärkelser och litterära priser. Göran Greider har publicerat mer än 30 böcker och diktsamlingar. 

Till minnet av Erik Johan Stagnelius 1793–1823

År 1993 var det Stagneliusår i Sverige. Då firades tvåhundraårsdagen av skalden Erik Johan Stagnelius’ födelse. År 2023 har det blivit dags att uppmärksamma skaldens dödsdag, den 3 april. Tiden för ett frånfälle firar man inte, det minns man. Därav denna minnesskrift som Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner ger ut och som har fått namnet Den levande Stagnelius.

Mellan de arton ”moderna” bidragen har fogats in en handfull hyllningsdikter från ett svunnet 1800-tal, ett århundrade då beundran för skalden tog sig mycket handfasta och ibland ganska naiva uttryck.

Genom åren har mottagandet av Erik Johan Stagnelius’ verk successivt ändrat karaktär, men han läses, citeras, spelas och sjungs, och lämnar avtryck även inom bildkonsten. Några av hans formuleringar har fått sådan hemortsrätt i det svenska språket att många inte längre vet varifrån de kommer.

Erik Johan Stagnelius är en skald som kommer att läsas och citeras så länge det svenska språket lever.

Allt, nästan allt, börjar med ett frö.

Det gror, spirar och växer - ur ingenting

I asken Låt det växa har vi samlat fyra nyskrivna texter av Lotta Lundgren, Göran Greider, Hanna Wendelbo och Elin Unnes, som i sina karakteristiska författarskap förenas i den gemensamma passionen för odling, trädgård och blommor. Genom humor, eftertanke, kunskap respektive hårdrock ser författarna trädgården utifrån fyra olika håll.

Allt, nästan allt, börjar med ett frö. Ett litet frö som får växa sig större. Denna ask rymmer berättelser som kommer att slå rot hos dig.

“Fyra små texter bli en liten box, perfekt att skänka till trädgårdsentusiasten istället för blommor”.Lars Ring, SvD

Den femtonde september 1920 vid femtiden på eftermiddagen stiger Dan Andersson av tåget i Stockholm Han uppsöker Torsten Fogelqvist på DN:s kulturredaktion och lämnar sedan sitt bagage på hotell Hellman. Senare på kvällen går han på Berns salonger med några vänner och återkommer vid halvtvåtiden på natten till hotellet, rätt så berusad. Dagen därpå hittas han död av cyanväteförgiftning på sitt rum.   Utifrån denna redogörelse för Dan Anderssons sista dag i livet och den följande polisutredningen berättar Göran Greider genom återblickar om hans täta band till staden, om den dramatiska kärlekshistorien med östermalmsflickan Märta Larsson och om umgänget med det konstnärskollektiv som han skildrade i sina romaner. Dan Anderssons liv och verk speglas i varandra och en delvis annorlunda bild av finnmarksskalden växer fram, där hans djupa klyvnad mellan stad och land, mellan det svenska och det finska ger insikter om hans känslor av hemlöshet och ständig längtan. På så sätt blir han i Göran Greiders livfulla bok på en och samma gång en röst i vårt eget nu och ett eko från det länge sen förflutna.

Har arbetarklassen försvunnit i det nya postindustriella samhället? Är vi så vanmäktiga inför globaliseringen som det sägs? Bör vi ge upp den allmänna framstegs- och förnuftstanke som länge var så central i de moderna samhällena? Göran Greider väver här samman svaren på dessa frågor i en engagerande essä som pläderar för förnuft och ekonomisk demokrati. Inte minst betonar han nödvändigheten att urskilja klassmotsättningarna för att överhuvudtaget urskilja något som liknar ett förändringsbart samhälle. Författaren nalkas sina ämnen ur olika synvinklar, ställer frågor utanför den trendriktiga diskussionens revir och lyckas på så sätt kasta ljus inte bara över diskussionen utan också över det dunkla landskapet vid sidan av den.

En novembergryning 1915 avrättades Joe Hill för ett dubbelmord i mormonstaden Salt Lake City. När han begravdes tågade tiotusentals människor på gatorna för att hylla hans minne och sjunga hans sånger. Radikala människor i USA och över hela världen hade försökt stoppa avrättningen, men också presidenten och den svenska regeringen. Men vem var han?

Göran Greider följer honom tätt i spåren, från den Joel Emanuel Hägglund som föddes i Gävle i en starkt religiös familj och emigrerade till USA 1902, till den Joe Hill som bara tio år senare var en känd sångförfattare och svartlistad fackföreningsaktivist i ett Amerika där bolag och myndigheter ofta förföljde fackligt aktiva.

Få svenskar har satt ett så starkt spår i amerikansk historia, litteratur och folkmusik. Hans dubbla identitet som svensk immigrant och amerikansk migrantarbetare speglar också konflikter i vår egen samtid. Greider besöker de amerikanska städer – Chicago, San Pedro, Salt Lake – som ännu minns honom, och spekulerar kring en ny, överraskande teori om varför Joe Hill vägrade berätta vad han gjorde den kväll de mord ägde rum som han skulle dömas skyldig till.

Nuet och historien belyser varandra i Städerna som minns Joe Hill.

Göran Greider har trätt fram som en självständig och kunnig samhällsdebattör, utifrån ett vänsterengagemang sätter han in sig själv och sina erfarenheter i resonemangen och skapar på så vis ett nära förhållande till samtiden.

I Det levande löftet rör han sig mellan sitt barndoms Vingåker och franska förorter och skriver om realismen som förverkligandet av den moraliska jämlikhetstanken och som välfärdsstatens framåtblickande karaktär. Till temat kopplar han en läsning av författare som intresserar honom – Mishima, Pasolini, Ekelöf och Jersild. Resonemanget får även näring av ett antal reportageartade texter, som vid ett besök i socialdemokratins Katrineholm och en morgontidig färd med tunnelbanan mellan Stockholms socialt vitt skilda världar.

Poesin jag skriver

är och förblir biografisk:

när min döde far störtar in

i den vet jag det slutligen.

Det är en deklaration som har full täckning. Om sin fars bortgång, och alla känslor det väcker till liv, skriver han starkt och inträngande i en svit dikter. Men han stannar inte där. Han ger sig ut i landet utanför storstan, bland rovdjur, älvar, bruksorter och byar för att slutligen nå fram till vad som är kärnan i diktsamlingen: diktsviterna om världspolitikens skeenden, krigen i Afghanistan och Irak. Här rasar en världsbild, och hans djupa förtvivlan över tillståndet i världen kastar honom in i ett nästintill psykotiskt tillstånd. En gång när han är som djupast nere tycker han sig se Jesus i sin lägenhet i Årsta. Men ur skärvorna och den personliga krisen kryper så småningom en fördjupad socialistisk övertygelse fram, och i denna process spelar en radikalt tolkad kristendom en viktig roll.

Jakobsbrevet är en omfångsrik diktsamling, och dikterna i den har tillkommit under ett flertal år. Det är en djupt personlig bok som är vidöppen för världen omkring oss: på en gång dagbok och tidskrönika. I allra sista stund har en dikt om mordet på Anna Lindh tillkommit.