Paula Henrikson – författare

Poeterna Anna Rydstedt, Lennart Sjögren och Göran Sonnevi har alla en tydlig relation till Öland, vars geografi och geologi de återkommer till i sin diktning. Men landskapet öppnar sig också mot vida perspektiv i tid och rum – lokalt och globalt, historiskt och planetärt bildar ett nät av relationer, där estetiska, humanistiska och naturvetenskapliga kunskapsformer möts.

I Poesi och geografi i människans tid kartlägger Paula Henrikson beröringspunkter mellan de tre författarskapen, men också med andra författare. Genom bokens läsningar framträder en rik bild av deras verk, som låter ana konturerna av en poesins etik.

Till minnet av Erik Johan Stagnelius 1793–1823

År 1993 var det Stagneliusår i Sverige. Då firades tvåhundraårsdagen av skalden Erik Johan Stagnelius’ födelse. År 2023 har det blivit dags att uppmärksamma skaldens dödsdag, den 3 april. Tiden för ett frånfälle firar man inte, det minns man. Därav denna minnesskrift som Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner ger ut och som har fått namnet Den levande Stagnelius.

Mellan de arton ”moderna” bidragen har fogats in en handfull hyllningsdikter från ett svunnet 1800-tal, ett århundrade då beundran för skalden tog sig mycket handfasta och ibland ganska naiva uttryck.

Genom åren har mottagandet av Erik Johan Stagnelius’ verk successivt ändrat karaktär, men han läses, citeras, spelas och sjungs, och lämnar avtryck även inom bildkonsten. Några av hans formuleringar har fått sådan hemortsrätt i det svenska språket att många inte längre vet varifrån de kommer.

Erik Johan Stagnelius är en skald som kommer att läsas och citeras så länge det svenska språket lever.

This book is a collective effort to investigate and problematise notions of time and temporality in European travel writing from the late medieval period up to the late nineteenth century. It brings together nine researchers in European travel writing and covers a wide range of areas, travel genres, and languages, coherently integrated around the central theme of time and temporalities. Taken together, the contributions consider how temporal aspects evolve and change in regard to spatial, historical, and literary contexts. In a chapter-by-chapter account this volume thus offers various case studies that address the issue of temporality by showing, for example, how time is inscribed in landscape, how travellers’ encounters with other temporalities informed other disciplines; it interrogates the idea of "cultural temporalities" in regard to a tension between past and future, passivity and progression; and focuses on how time is entangled in identity construction proper to travelogues.

This book is a collective effort to investigate and problematise notions of time and temporality in European travel writing from the late medieval period up to the late nineteenth century. It brings together nine researchers in European travel writing and covers a wide range of areas, travel genres, and languages, coherently integrated around the central theme of time and temporalities. Taken together, the contributions consider how temporal aspects evolve and change in regard to spatial, historical, and literary contexts. In a chapter-by-chapter account this volume thus offers various case studies that address the issue of temporality by showing, for example, how time is inscribed in landscape, how travellers’ encounters with other temporalities informed other disciplines; it interrogates the idea of "cultural temporalities" in regard to a tension between past and future, passivity and progression; and focuses on how time is entangled in identity construction proper to travelogues.

Der Band präsentiert die wissenschaftliche Edition von Literatur in skandinavischen Sprachen vom Mittelalter bis zur heutigen Zeit, mit dem Schwerpunkt auf Editionen neuerer Literatur. In breit angelegten Überblicksaufsätzen werden Editionen, Editoren, Positionen und Institutionen aus wissenschaftshistorischer Perspektive vorgestellt. Zugleich wird substantielle Grundlagenforschung auf dem Gebiet der Editionsgeschichte geleistet. Nationalitätsübergreifende Beiträge zu Themen, die für ganz Skandinavien von Bedeutung sind, bilden die erste Abteilung des Bandes. In den folgenden Abteilungen finden sich die nationalitätsspezifischen Beiträge. Während so die Geschichte der Edition der einzelnen skandinavischen Länder nach historischen Längsschnitten behandelt wird, bieten Fallstudien zentraler Editionsprojekte Einblicke in dominierende Verfahrensweisen. Damit liegt zum ersten Mal eine Einführung in die Geschichte der skandinavischen Editionsphilologie für ein internationales Publikum vor.