Paula Henrikson – författare

Poeterna Anna Rydstedt, Lennart Sjögren och Göran Sonnevi har alla en tydlig relation till Öland, vars geografi och geologi de återkommer till i sin diktning. Men landskapet öppnar sig också mot vida perspektiv i tid och rum – lokalt och globalt, historiskt och planetärt bildar ett nät av relationer, där estetiska, humanistiska och naturvetenskapliga kunskapsformer möts.

I Poesi och geografi i människans tid kartlägger Paula Henrikson beröringspunkter mellan de tre författarskapen, men också med andra författare. Genom bokens läsningar framträder en rik bild av deras verk, som låter ana konturerna av en poesins etik.

Litteraturvetenskap II fördjupar och breddar kunskaperna om olika teorier och metoder inom det litteraturvetenskapliga forskningsområdet. Boken omfattar tretton kapitel, skrivna av specialister inom olika litteraturvetenskapliga fält. Syftet är bland annat att ge vägledning och inspiration för studenter som planerar att skriva en påbyggnadsuppsats.Kapitlen behandlar sedan länge etablerade fält inom litteratur­­forskningen som textkritik, studier av författares själv­fram­ställning och autofiktion, populärlitteratur, forskning kring kön, genus, klass och etnicitet, litteraturdidaktik, psykoanalytiska perspektiv och diskursanalys. I boken finns också översikter av områden som har diskuteras särskilt under de senaste åren: queerstudier, medieteori, kognitionsforskning, samt digital humaniora och fjärrläsning.Litteraturvetenskap II vänder sig främst till studenter på avancerad nivå inom litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap I är avsedd för studenter på grundläggande nivå.

This book is a collective effort to investigate and problematise notions of time and temporality in European travel writing from the late medieval period up to the late nineteenth century. It brings together nine researchers in European travel writing and covers a wide range of areas, travel genres, and languages, coherently integrated around the central theme of time and temporalities. Taken together, the contributions consider how temporal aspects evolve and change in regard to spatial, historical, and literary contexts. In a chapter-by-chapter account this volume thus offers various case studies that address the issue of temporality by showing, for example, how time is inscribed in landscape, how travellers’ encounters with other temporalities informed other disciplines; it interrogates the idea of "cultural temporalities" in regard to a tension between past and future, passivity and progression; and focuses on how time is entangled in identity construction proper to travelogues.

This book is a collective effort to investigate and problematise notions of time and temporality in European travel writing from the late medieval period up to the late nineteenth century. It brings together nine researchers in European travel writing and covers a wide range of areas, travel genres, and languages, coherently integrated around the central theme of time and temporalities. Taken together, the contributions consider how temporal aspects evolve and change in regard to spatial, historical, and literary contexts. In a chapter-by-chapter account this volume thus offers various case studies that address the issue of temporality by showing, for example, how time is inscribed in landscape, how travellers’ encounters with other temporalities informed other disciplines; it interrogates the idea of "cultural temporalities" in regard to a tension between past and future, passivity and progression; and focuses on how time is entangled in identity construction proper to travelogues.

Der Band präsentiert die wissenschaftliche Edition von Literatur in skandinavischen Sprachen vom Mittelalter bis zur heutigen Zeit, mit dem Schwerpunkt auf Editionen neuerer Literatur. In breit angelegten Überblicksaufsätzen werden Editionen, Editoren, Positionen und Institutionen aus wissenschaftshistorischer Perspektive vorgestellt. Zugleich wird substantielle Grundlagenforschung auf dem Gebiet der Editionsgeschichte geleistet. Nationalitätsübergreifende Beiträge zu Themen, die für ganz Skandinavien von Bedeutung sind, bilden die erste Abteilung des Bandes. In den folgenden Abteilungen finden sich die nationalitätsspezifischen Beiträge. Während so die Geschichte der Edition der einzelnen skandinavischen Länder nach historischen Längsschnitten behandelt wird, bieten Fallstudien zentraler Editionsprojekte Einblicke in dominierende Verfahrensweisen. Damit liegt zum ersten Mal eine Einführung in die Geschichte der skandinavischen Editionsphilologie für ein internationales Publikum vor.

Stagnelius har av eftervärlden främst betraktats som lyriker, men han skrev också dryga tiotalet dramatiska verk i skilda gener, däribland sorgespel. libretton och en komedi i själva verket var det också som dramatiker Stagnelius fick sitt literära genombrott. Dramatikern Stagnelius utgör den första samlade studien av denna del av hans författarskap och behandlar också dramats och teaterns bety

Detta är en grundläggande handbok i textkritisk utgivning, i första hand utarbetad för att beskriva, understödja och styra Svenska Vitterhetssamfundets utgivning av textkritiska editioner. Men boken fungerar också utmärkt som handbok för textkritisk utgivning på ett mer generellt plan.

Antologin innehåller bidrag från forskare verksamma inom skilda editionsfilologiska fält, såsom klassisk och norrön filologi, New Philology, litteraturvetenskap, epigrafik, digital utgivning och musikvetenskap.

Inom den genetiska litteraturforskningen analyseras det litterära verket inte som en färdig produkt utan som en föränderlig process, betingad av författarens kreativitet, historiska och materiella tillfälligheter och författarsociala villkor. Det genetiska perspektivet på litteraturen framstår som en utmaning för litteraturvetenskapen. Vilken text analyserar litteraturvetaren? Var börjar och slutar verket? Och hur uppstår och förändras mening i litteraturen? I denna antologi studeras skapandeprocesser i verk av C.J.L. Almqvist, Ingmar Bergman, Karin Boye, Gunnar Ekelöf, Åke Hodell, Pär Lagerkvist, Selma Lagerlöf och Clas Livijn. Fältet för texthistoriska studier öppnas mot områden som textkritik, litteratursociologi, psykoanalys och arkivhistoria. Bidragen i antologin är skrivna av Hans Walter Gabler, Johan Gardfors, Paula Henrikson, Ljubica Miočević, Håkan Möller, Anna Sofia Rossholm, Johan Svedjedal, Petra Söderlund och Jon Viklund