Maths Isacson – författare

Finns det kulturella resurser och kunskaper i periferin som inte syns från centrum? 

Denna antologi undersöker och utgår från periferins perspektiv med fokus på fem kommuner i Bergslagen: Avesta, Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg och Sala. Boken visar hur landsbygdsbor kan utveckla lokal kultur och kunskap kopplat till deras plats och situation och vilka hinder det finns.

Syftet är att utforska landsbygdens utsatthet som en resurs för självständighet och bredda synen på kulturella uttryck och kunskaper utifrån landsbygdens egna förutsättningar.

Antologin bygger på forskningsprojektet Insatt eller utsatt i Bergslagen? och innehåller bidrag från forskare, bybor, lokal­utvecklare och tjänstemän.

Vi lever i en tid då grundvalarna för 1900-talets svenska välfärssamhälle ifrågasätts. Fabriker har avvecklat eller inskränkt driften och personal i den privata och offentliga tjänstesektorn har avskedats.

Hur skall den stora gruppen arbetslösa och relativt fattiga delen av befolkningen i framtiden klara sin ekonomi?

Denna bok skildrar hur människorna i en mellansvensk region, Gagnef i Dalarna, hittills under 1900-talet arbetat och försörjt sig. En vanlig uppfattning är att övergången till fast anställning och lönearbete inleddes under de sista åren av 1800-talet. Processen anses avslutad i mitten av 1900-talet. Stämmer detta i denna bygd, och hur gick i så fall övergången till? Var det en utdragen eller en snabb process? Har ett bredare försörjningsmönster med informella drag kanske överlevt in i våra dagar? Vilken betydelse har detta för människornas villkor i framtiden?

Boken berättar om människors arbete och vardagsvillkor under övergången från ett äldre agrart Sverige till dagens senindustriella samhälle. Utgångspunkten tas i de senaste årtiondenas debatt och forskning om den informella ekonomin. Studien visar på familjens, släktens och föreningarnas stora betydelse för att trygga vardagens ekonomi.

Maths Isacson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Studien har initierats av Dalarnas Forskningsråd i Falun.

Under tjugo år som ordförande för verkstadsklubben på Hedemora Verkstäder noterade Sune Björkqvist i sina dagböcker alla ärenden som han och klubbstyrelsen dagligen tog sig an.

När Sunes noteringar börjar hade MBL, Las och övriga arbetsrättslagar nyligen klubbats av riksdagen. Lagarna förstärkte fackföreningarnas möjligheter att agera för att trygga medlemmarnas jobb. De år då Sune Björkqvist skrev i sina dagböcker var också en period i Sverige och övriga västvärlden då otaliga fabriker, verkstäder och gruvor stängdes eller fick nya ägare som skar ner och investerade i nya metoder. Hedemora Verkstäder gick från mångsyssleri till ett specialiserat företag när ägaren Nordstjernan AB, en av landets största industrikoncerner, bytte inriktning på grund av ekonomiska svårigheter.

Utifrån Sunes dagliga noteringar i tummade kollegieblock skildras i Vad gör en fackförening? hans och klubbstyrelsens dagliga kamp för jobben och det omfattande stöd som han gav till medlemmar med problem av olika slag. Han hade återkommande möten med chefer, ägare, kunder, riksdagsmän, ministrar, lokala myndigheter, klubbstyrelsen, andra fackföreningar, Metall, banker samt medlemmar och deras familjer. Det innebar långa arbetsdagar med förhandlingar, resor och medial uppmärksamhet.

Maths Isacson är seniorprofessor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och författare till böcker och artiklar om arbetets historia och industrisamhällets omvandling.

Skiftningar mellan mörker och ljus är signim för Svante Rydbergs konst. Ljuset bryter fram, i melodiskt skimmer övermilsvida landskap, djärvt och kontrastrikt i gruvans eller katedralens inre och i dramat där dämningar brister. Motiven tymmer mer än Rydbergs egen groningsgrund, Bergslagen. Här finns existentiella djup so är universellt mänskliga. Den här boken för oss in i Rydbergs konstnärsgärning - och ut i de landskap och stämningar som han tolkar.

Robotisering och utvecklingen av artificiell intelligens, AI, upptar en central plats i debatten om framtidens samhälle. Den tekniska förändringen kommer att påverka våra vardagsliv alltifrån hur fabriksgolvet organiseras till hur vi interagerar på internet. Prognoserna om framtiden lyfts ständigt fram i media, men är de egentligen rimliga?

I AI, robotar och föreställningar om morgondagens arbetsliv studerar en grupp forskare idéer och föreställningar kring automationen, såväl historiskt som i ljuset av dagens diskussioner om artificiell intelligens. Hur tänker vi och pratar om den tekniska utvecklingen? Den kommer att ingripa i våra liv på olika nivåer, men har vi möjlighet att välja en framtid utan AI? I framtiden kan antalet arbetstillfällen komma att minska vilket möjligen innebär en utveckling mot större ekonomiska och sociala klyftor. Men kanske ger skiftet istället möjligheter att arbeta mindre och dela på jobben? Författarna kommer från olika humanvetenskapliga discipliner och belyser diskussionen om AI i alla dess skepnader. De utforskar hur samtalet förs i dagspress och på arbetsplatser, men också hur det uttrycks i konst och språk.