Charlotte Hagström – författare

Den här boken ger en introduktion till etnologiskt fältarbete och hur etnografiska metoder spritt sig till nya fält och antagit andra former. Genom texten varvas konkreta etnografiska exempel med teoretiska resonemang och frågeställningar. Här finner läsaren de verktyg som behövs för att samla in material till en uppsats eller annat arbete. Genom nedslag i ett urval av forskningsfält visar författarna att utformningen av etnografiska studier påverkas av både frågeställning, kontext och etiska spörsmål i fält. Här kan man också läsa om specifika metoder som intervjuer, observationer och arkivstudier och hur dessa kan utvecklas, kombineras och förfinas. Därtill ges råd och anvisningar om hur man som uppsatsförfattare kommer igång med skrivandet och analyserandet, samt om hur metod och material egentligen hänger ihop. Etnologiskt fältarbete. Nya fält och former riktar sig i första hand till studenter i etnologi och närliggande humanistiska och samhälls­vetenskapliga ämnen men också till andra som är intresserade av etnografiskt fältarbete.

Som arkivland är Sverige närmast unikt. I andra länder finns få motsvarigheter till de organisationer som har till syfte att bevara arkiv från föreningar och verksamheter, och dessutom göra dem tillgängliga för allmänhet och forskare. I de enskilda arkiven finns stora mängder av arkivmaterial samlat: mötesprotokoll och deltagarlistor varvas med personliga brev och privata handlingar, verksamhetsberättelser och redogörelser för arrangemang med klippböcker och fotoalbum. I denna bok står de enskilda arkivens särart i fokus med avseende på såväl innehåll som struktur och arbetssätt.Enskilda arkiv är både ett stöd i ordnings- och förteckningsarbetet och en guide i bevarandefrågor av arkivhandlingar, oavsett medium och material. Den vänder sig till studenter inom arkivvetenskap, till arkivarier och arkivassistenter som arbetar med arkivbestånd, dokumentation och rådgivning, samt till personer verksamma inom förenings-, folkrörelse- och näringslivsarkiv.

TikTok är en av samtidens främsta lekplatser. Vad som helst och vem som helst kan hitta en målgrupp. TikToks popularitet har inte gått obemärkt förbi, vare sig i forskningen, politiken eller i den offentliga debatten. På bara några år har appen vuxit till en av världens populäraste och mest omdebatterade digitala plattformar. Den är medskapare till populärkulturella trender med stor påverkan på andra plattformar och kulturella branscher. På många sätt utgör TikTok sinnebilden av dagens globaliserade masskultur.  I den här boken närmar sig ett antal kulturforskare fenome- net TikTok för att förstå vad plattformen berättar om dagens samhälle, vilka funktioner den har för identitetsskapande och gemenskap, samt vilka behov den tillfredsställer hos användarna. Vi intresserar oss för både smala nischer och breda trender. Vi frågar oss hur plattformens genomslag kan förstås i relation till dess algoritmer och tekniska lösningar.  Boken fokuserar på TikTok som mötesplats där kulturella fenomen och praktiker uppstår, utvecklas, korsas och sprids, samt låter sig studeras. Plattformens heterogenitet återspeglas i kapitlen, som behandlar generationskonflikter, ljudmem, musikbranschen, hälsotrender, bokkultur, ”dark academia”, akademisk prekaritet, får, radioaktiva samlingar, män med maskiner och medelålders kvinnors sexualitet. Boken riktar sig både till dig som förundras över fenomenet TikTok i allmänhet och till dig som har ett särskilt intresse av de specificiteter, nischer och gemenskaper som beskrivs i de olika kapitlen.

Plötsligt heter alla flickor Wilma, Maja eller Signe. Vad vi heter och varför vi heter just det vi heter är starkt kulturbetingat. Namn är inte neutrala. De spelar stor roll för hur vi kategoriserar varandra, socialt och kulturellt. Olika namn skapar också olika förväntningar. Namnet Ibrahim ger helt andra signaler än Ulrik och Eugen. Med hjälp av namnet drar vi slutsatser om personens ålder, bakgrund, nationalitet, sociala och religiösa bakgrund. Denna bok handlar om vad namn betyder för den som bär det, för den som ger det och för den som ser eller hör det.

Att kunna cykla ses som närmast självklart i Sverige. Den som inte kan avviker från normen och från föreställningen om vilka kunskaper och kompetenser en vuxen människa förväntas ha. Att inte kunna cykla blir också ett problem för individen som riskerar att begränsas och utestängas. Intresset för cykelkurser är därför stort. I denna rapport om Cykelfrämjandets projekt Frihet på cykel undersöks förväntningar, upplevelser och erfarenheter hos kursdeltagare och instruktörer. Hur går det till att lära sig cykla på en cykelkurs, varför vill man lära sig och kan alla cykla när kursen är slut? Charlotte Hagström är docent i etnologi vid Lunds universitet och verksam som lärare och forskare vid Institutionen för kulturvetenskaper. Denna rapport är en del av forskningsprojektet Cykeln och friheten: Att överskrida fysiska, rumsliga och kulturella gränser, finansierat av Vetenskapsrådet.

Under 1990-talet har uppmärksamheten kring faderskap och mäns identitet ökat. I böcker diskuteras män och maskulinitet ur alla tänkbara synvinklar. På radio och tv debatteras ämnet, det chattas på nätet, reklamen är fylld av en vårdande och ansvarstagande fadersgestalt.I Man blir pappa söker etnologen Charlotte Hagström svar på om idealbilden av 90-talets pappa överensstämmer med verkligheten. Schablonbilden är den av en man som utstrålar engagemang och tillgänglighet, och kontrasten är skarp mot pappabilden som gällde för bara några årtionden sedan. En naturlig följdfråga infinner sig: vad känner egentligen männen själva?Man blir pappa grundar sig på intervjuer och samtal som författaren genomfört under åren 1994 96 samt ett rikt material från Folklivsarkivet. Boken är Charlotte Hagströms doktorsavhandling.

”Hur svårt kan det vara att skilja på mitt och ditt?” Frågan som färgas av ilska och frustration, dyker titt som tätt upp i tidningsreportage, sociala medier och vardagliga samtal. I den här boken ges svar på varför gränslinjen mellan mitt och ditt upplevs som nödvändig att formulera, manifestera och bevaka och vad som kan hända när den överträds. I många sociala och kulturella sammanhang framstår det som positivt att dela, låna, samäga och utbyta tjänster eller ägodelar. I andra situationer gör en flytande gräns mellan mitt och ditt människor upprörda, arga och kränkta. När är det kulturellt accepterat att bortse från vad som är mitt och ditt, och när är det omöjligt? Ibland är det viktigt att betona åtskillnad och ibland är det istället viktigt att framhålla det gemensamma. Hur dessa processer påverkar sociala relationer och maktförhållanden, identiteter, ideal och normer diskuteras utifrån aktuell etnologisk forskning. Gemenskapande och gränser i hemmet, villaträdgården och måltiden, liksom ägandets mikropraktiker i samband med lånade prylar, cykelstölder och arvsskiften, och slutligen de gränsutmanande handlingar som skilsmässa, medicinering, våldtäkt och organdonation kan innebära, utgör bokens empiriska exempel på ägandets kulturella betydelse.