Orvar Löfgren – författare

Åren 1947 1967 förändrades Sverige i snabb takt. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten saknade motstycke och lade grunden inte bara för ett ojämförligt välstånd utan också för djupa sociala och kulturella förskjutningar. Allt som hade tagits för givet utmanades. Radikalism fick ett egenvärde. Avantgardet blev mainstream. 

Med texter av bland andra Yvonne Hirdman, Kalle Lind, Birgitta Holm.

Nittonhundratalet blev kärnfamiljens århundrade, men hur gick det till? Den här boken handlar om hur familjen – pappa, hemmamamma och (helst tre) barn – inte bara blev normen i svensk vardag från trettiotal till sextiotal utan även ett centralt verktyg i byggandet av folkhem och välfärdssamhälle. I boken får vi ta del av både forskningsrön och författarnas personliga betraktelser över en tid som format mycket av det som vi fortfarande ser spår av i dagens samhälle, ett bagage som ofta göms i det självklara och outtalade.

I trettiotalets Europa spred sig totalitära idéer. Det var en tid fylld av ängslan, men också av förhoppningar och reformiver. När barnafödandet föll drastiskt talade många om landets undergång. Nu måste ett nytt Sverige ta form och myndigheterna göra sig redo att rationalisera medborgarnas liv. Under efterkrigstiden kom fattigdom, trångboddhet och arbetslöshet att ersättas av ett snabbt växande välstånd, radikalt ändrade hemvillkor och en historiskt hög nativitet. 

Boken tar avstamp i vardagens slit med att få hem och familj att fungera, i känslor av längtan och besvikelse, i hanteringen av alla nya ting. Det var här hemma folkhemsbyggarnas storstilade reformplaner omsattes i vardagen. Den avslutas i det sextiotal där kärnfamiljens roll börjar ifrågasättas, samboskap och bonusfamiljer blir det nya medan födelsetalen bara stiger.

Jonas Frykman och Orvar Löfgren är professorer emeriti i etnologi vid Lunds universitet. Boken är en uppföljare till Den kultiverade människan, en odyssé genom människors tankevärldar och upplevelser från 1800-talets slut och fram till första världskriget. 

Vi lever i en värld där det nationella verkar upplösas i globala kulturströmningar samtidigt som det dramatiseras i våldsamma konflikter. Vad är det som ger nationella känslor en sådan kraft och mångtydighet i växlingen mellan hemlängtan och främlingsrädsla, mellan kärlek och hat?

Försvenskningen av Sverige handlar om hur det nationella ständigt skiftar form och innehåll mellan olika epoker och sociala miljöer. Författarna visar hur den nationella identiteten förankras i vardagens rutiner, i kroppens rörelsemönster likaväl som i massmedias sportreferat och i längtan till naturen. De visar också hur vår tids invandring skapat både kulturell mångfald och ökad nationell medvetenhet.

Denna titel är en beställningsvara, vilket innebär att den trycks först när en order läggs. Leveranstid är 5-8 vardagar. I övrigt är det ingen skillnad mot andra tryckta böcker.

Med nya ögon upptäcker man hur gåtfull vardagen ändå är. Minsta bagatell kan få oväntat stor betydelse. Det som pågår vid fikapausen eller under morgonens makeup framför badrumsspegeln är inte alls så trivialt som det verkar. Det är i de dagliga rutinerna som samhällsstrukturer bekräftas eller förändras.Den här boken visar hur man kommer igång med en etnografisk undersökning och gör överraskande kulturanalys, från den första vilda idén till materialsamlande och skrivande. Varför kan småsaker bli så irriterande när förälskade par flyttar ihop? Hur beskriver man stämningen på en tågstation? Hur blir medier och elektronik osynliga i sin självklarhet?Syftet med kulturanalys är att slå hål på myter och ifrågasätta självklara normer. Nästan ingenting tas för givet. Med hjälp av olika verktyg och perspektiv fångar författarna undflyende företeelser i det dagliga livet. De diskuterar också vad som händer när man tar med sig kulturanalysen ut i arbetslivet eller i ett samarbete med andra discipliner och verksamheter.Billy Ehn, professor i etnologi vid Umeå universitet, och Orvar Löfgren, professor emeritus i etnologi vid Lunds universitet.