Marie Cronqvist – författare

Vilka uttryck tog sig modernitetens födelse i Sverige? Hur ser förbindelsen ut mellan folkmord och kultur? Och hur återskapar historikern förlorade historiska erfarenheter?

I Moderniteten som framgång och tragedi undersöker tjugosex forskare ett motsägelsefullt och dynamiskt 1900-tal. Utifrån skilda perspektiv behandlar antologins författare ämnen som kulturhistoria, judaistik, minnesforskning och historieskrivandet som konst och metod.

Med det svenska folkhemmets skenbara idyll och det stormiga Europas komplexa verklighet i fokus besvarar den här antologin frågor om vad moderniteten inneburit för människan som individ och samhällsvarelse. Och vad det betyder att vara modern.

Hur formar vi framtiden och hur lär vi oss av historien? Vilken roll spelar konsten i ett framtida samhälle, hur fungerar framsynthet inom ekonomi och juridik, och hur kan framtidens komplexa forskningsresultat förmedlas och spridas till samhället utanför akademin? 

LU Futura var Lunds universitets tvärvetenskapliga tankesmedja för framtidsfrågor 2018 2021. Framtidskompasser är projektets slutpunkt, där deltagarna diskuterar framtidsfrågor inom sina specialområden. Essäerna handlar bland annat om våra växande avfallsberg, om vad beredskapen under kalla kriget kan lära oss i dagens krigsdiskussioner, om hur mänsklig hälsa förhåller sig till planetens välmående -- och inte minst om vilka förhoppningar och farhågor dagens studentgeneration hyser inför framtiden.

Medverkande författare: Fredrik N. G. Andersson, Ludwig Bengtsson Sonesson, Marie Cronqvist, Knut Deppert, Jonas Granfeldt, Martin Hansen, Cecilia Holm, Karin Johansson, Jenny Julén Votinius, Linnea Karlsson, Ulrika Oredsson, Ruben Ritzén, Markku Rummukainen, Johannes Stripple, Lynn Åkesson 

Under 1900-talets första hälft miste över 120 miljoner människor livet på slagfält, i läger, epidemier och svält som följde i världskrigens spår. Offren stod ofta i förgrunden i rapporteringen och minnen av terror och trauma levde kvar i fredstid.

I återkommande reportage och berättelser etablerades och förstärktes bilder av krigets plågor i allt från dagspress, film och radio till veckopress och serietidningar. Genom dem bearbetades minnena av lidande och död, men mediet satte också ramarna för vad som var möjligt att berätta.

I War Remains undersöker forskare i historia, litteraturvetenskap, retorik, filmvetenskap, medievetenskap och mänskliga rättighetsstudier dödens och lidandets mediehistoria under 1900-talet. I analyserna visar de hur erfarenheter och minnen av krigen gavs skilda uttryck och innebörd. Och hur världskrigens kvarlevor finns med oss än idag.

Medverkande:

Åsa Bergström, Lunds universitetMarie Cronqvist, Lunds universitetSara Kärrholm, Lunds universitetSofi Qvarnström, Lunds universitetLaura Saarenmaa, Lunds universitet och University of TampereKristin Skoog, Bournemouth UniversityLina Sturfelt, Lunds universitet––––––––––

What remains after war? In the World War era more than 120 million people died an untimely or violent death. The horrifying experience of mass death lingered on in cultural narratives for years. The cultural output repeated, re-inforced, or renegotiated people’s beliefs about war and suffering, turning trauma into something that could be situated within the conventions of public display.

In War Remains an interdisciplinary group of researchers offer an innovative approach, insisting on the importance of media forms for remembering and sensing war. They also point out how the conflicts of the past are indeed conflicts of the present: the impact of the world war era is resounding in the mediation of contemporary conflicts.

The authors present analyses of different media such as literary fiction, newspapers, radio, film, comic books, and weekly magazines between the 1910s and the 1970s. They apply perspectives from history, human rights studies, media history, journalism, film studies, comparative literature, publishing studies, and rhetoric – all arguing for a media history of war remains.

Contributors:

Åsa Bergström, Lund UniversityMarie Cronqvist,Lund UniversitySara Kärrholm, Lund UniversitySofi Qvarnström, Lund UniversityLaura Saarenmaa, Lund Universityt and University of TampereKristin Skoog, Bournemouth UniversityLina Sturfelt, Lund University

Mediehistoria är idag ett snabbt växande fält som vidgats till att omfatta långt mycket mer än studier av medieteknologier eller institutioner som press, radio, film och TV. I denna antologi breddar författarna ramen och analyserar allt från vardagsnära trycksaker till transnationella politiska fenomen, med andra ord sådana motiv som länge uteslutits ur mediernas historiografi.

I åtta kapitel visar författarna på styrkorna med att använda ett brett mediebegrepp. Bokens första del behandlar mediesystem och mediehändelser, exemplifierade i fallstudier av spiritistiska seanser, Gallupundersökningar, kejsare Wilhelm II:s medierade persona och begravningen av den före detta statsministern Karl Staaff. Den andra delen fokuserar på mediematerialiteter och infrastrukturer såsom konstkopior, kontorspärmar, guideböcker och gestaltningen av medieteknologier i IKEA-kataloger.

Expanding media histories riktar sig i lika hög grad till studenter som forskare genom att presentera ny empirisk forskning som tar avstamp i centrala mediehistoriska nyckelbegrepp.

Medverkande: Sune Bechmann Pedersen, Marie Cronqvist, Christine Davidsson Sandal, Henning Hansen, Ulrika Holgersson, Charlie Järpvall, Charlotta Krispinsson, Betto van Waarden, Eskil Vesterlund.

Mediehistoria är idag ett snabbt växande fält som vidgats till att omfatta långt mycket mer än studier av medieteknologier eller institutioner som press, radio, film och TV. I denna antologi breddar författarna ramen och analyserar allt från vardagsnära trycksaker till transnationella politiska fenomen, med andra ord sådana motiv som länge uteslutits ur mediernas historiografi.

I åtta kapitel visar författarna på styrkorna med att använda ett brett mediebegrepp. Bokens första del behandlar mediesystem och mediehändelser, exemplifierade i fallstudier av spiritistiska seanser, Gallupundersökningar, kejsare Wilhelm II:s medierade persona och begravningen av den före detta statsministern Karl Staaff. Den andra delen fokuserar på mediematerialiteter och infrastrukturer såsom konstkopior, kontorspärmar, guideböcker och gestaltningen av medieteknologier i Ikeakataloger.

Expanding media histories riktar sig i lika hög grad till studenter som forskare genom att presentera ny empirisk forskning som tar avstamp i centrala mediehistoriska nyckelbegrepp.