Ulrika Holgersson – författare

Mellan 1918 och 1922 infördes allmän och lika rösträtt i Sverige. När riksdagen inleder sitt hundraårsfirande av rösträtten i december 2018 utkommer denna populärvetenskapliga forskarantologi med texter av statsvetare, historiker, ekonomhistoriker, medieforskare, genusvetare och konstvetare. I tre delar, om bakgrunden, utvecklingen under 1900-talet och framtiden, berättar författarna om processerna som ledde fram till riksdagsbesluten, om människorna som arbetade med rösträttsfrågan och om vilka utmaningar demokratin står inför i dag. Utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond.

Innehåll: 

Förord      9

Svensk tidslinje: Rösträttens århundrade viktiga årtal      12  

Ulrika Holgersson & Lena Wängnerud: Kampen, utvecklingen och fortsättningen för demokratin. En inledning       17    

I. KAMPEN  

Christina Florin: Visioner, rörelser och rösträtt. En resa i tiden      29  

Magnus Olofsson: Frihet med förhinder. Demonstrationer i Sverige 18491921      65  

Maria Carlgren & Linda Fagerström: Rösträttens garderob. Kvinnor, kropp, kläder      85  

Ulrika Holgersson: Från tågresor till sociala medier. Rösträttens mediehistoria      103  

Åsa Karlsson Sjögren & Peter Lindström: Från väljare till valbara. Kvinnor och lokalpolitik ur ett långt tidsperspektiv      129  

Lars Berggren & Kjell Östberg: Reformism eller revolution? Arbetarrörelsen inför rösträttsbeslutet 191819       153  

Ulla Manns: Minnet av kvinnors rösträtt. Jubileer och aktivister formar historien      179    

II. UTVECKLINGEN  

Lena Wängnerud: Att gå och rösta. Valdeltagande och social representation efter rösträttens införande      197  

Annika Berg, Martin Ericsson & Fia Sundevall: Rösträtt för alla? Begränsningar i rösträtten efter 1921      219  

Emma Severinsson: Att ta vara på friheten. Populärkulturella föreställningar om rösträttens betydelse      241  

Camilla Norrbin: I politikens innersta rum. De första kvinnorna i riksdagen      261  

Kirsti Niskanen: Gästspel i politikens hjärta. Karin Kocks ministertid 194749       277  

Josefin Rönnbäck: Från rösträtt till ökad kvinnorepresentation. Kvinnors strategier i den andra demokratiseringsprocessen       285  

Drude Dahlerup & Lenita Freidenvall: Vägen till varannan damernas. Grindvakter, kvotering och representation       305      

Nicklas Håkansson, Bengt Johansson & Orla Vigsø: Ojämställda bilder. Kvinnor och män på svenska valaffischer      327    

III. FRAMTIDEN  

Helena Stensöta & Lena Wängnerud: Kvinnor, män och makt. Politikens innehåll och positioner      349  

Marie Demker & Henrik Ekengren Oscarsson: Nya, gamla och nygamla skiljelinjer. Partisystem och samhällskontrakt då och nu      369  

Jonas Tallberg & Göran von Sydow: EU-medlemskapet och EU:s framtid. En ytterligare arena för demokratin       387  

Staffan I. Lindberg & Jan Teorell: Demokratins utveckling i världen. Tendenser under och efter rösträttens århundrade      415  

Internationell tidslinje: Årtal för införande av allmän rösträtt      438

Kvinnlig rösträtt den första motionen och riksdagsdebatten       440

There is hardly any discussion of class that does not in some way relate to the theories of Marx and Weber. So profound was the impact of their ideas, that their writings are often perceived as the only original and most reliable interpretations of class society. But Marx and Weber were neither the first, nor last, to talk about class and they did so based on the specific conditions prevalent in their own communities. ‘Class’ explains this complex field using cultural, sociological and feminist perspectives. It deepens our understanding of the problems of class and uses illuminating examples from media, popular culture and literature that explain current class analysis. ‘Class’ is an ‘elegant, lucid comprehensive introduction’ that broadens our understanding of the concept and the immense power that it exerts by way of in- and exclusions.

I början av 1930-talet var nära 200 000 kvinnor anställda som hembiträden i svenska hushåll, men många var missnöjda med sin arbetssituation. Under hotet om deras flykt från yrket aktualiserades genom en motion i Sveriges riksdag 1931 den så kallade hembiträdesfrågan, som skulle bli ett hett debattämne in i nästa decennium. Året därpå fick den svenska ljudfilmen sin första stora braksuccé: Vi som går köksvägen med Tutta Rolf i huvudrollen. Därefter växte en hel filmgenre fram, där kända stjärnor som Dagmar Ebbesen, Rut Holm, Eva Dahlbeck och Sickan Carlsson med flera spelade hembiträden. I denna egenskap kunde de som inga andra röra sig och medla över klassgränserna. I Hembiträdet och spelfilmen visar historikern Ulrika Holgersson hur hembiträdesfrågan, men också tankar kring det framväxande folkhemmets moraliska och ideologiska grundvalar, tematiserades genom hembiträdesfiguren i den svenska spelfilmen under 1930- och 40-talen. Härigenom utgör boken också ett pedagogiskt exempel på hur historia kan skrivas med spelfilmen som källa.  

Ulrika Holgersson är docent i historia och forskare och lärare i mediehistoria vid Lunds universitet. Hon har tidigare gett ut Populärkulturen och klassamhället (2005) och Klass. Feministiska och kulturanalytiska perspektiv (2011, på engelska 2016). 

Monika Edgren är docent i historia och professor i genusvetenskap vid Malmö universitet. I "Plats för makt" presenterar 16 av hennes vänner och kollegor kritiska essäer på teman som anknyter till hennes intressen. Det handlar, som alltid i Monikas forskning, om makt, i alla dess former: maktspel mellan historiens människor och samhällets institutioner och normer, men också den makt som forskaren har över de historiska subjekten.   

Essäerna är tematiskt ordnade och handlar om könsskillnadsteori, Donna Haraways moralfilosofi och aktörsbegreppet i prostitutionshistorien; om neoliberal chefsdiskurs och maskulinitetsuttryck i sånger hos kolgruvearbetare i Appalacherna respektive i nazistisk propaganda; om kvinnliga fabriksarbetare i USA under första världskriget och om mångfaldens problematik i läromedel respektive museiverksamhet; om hiphop-feminism och om den samtida litteraturens diskussioner om utanförskap respektive kroppskontroll; om kön och sexualitet i svenska beredskapsromaner och berättelser om våldtäkt i svenska domstolar; om självskärande flickor och om internetbaserad feministisk mobilisering mot sexuellt våld.   

Redaktörer är historikerna Ulrika Holgersson, Lunds universitet, och Helena Tolvhed, Stockholms universitet.    

Mediehistoria är idag ett snabbt växande fält som vidgats till att omfatta långt mycket mer än studier av medieteknologier eller institutioner som press, radio, film och TV. I denna antologi breddar författarna ramen och analyserar allt från vardagsnära trycksaker till transnationella politiska fenomen, med andra ord sådana motiv som länge uteslutits ur mediernas historiografi.

I åtta kapitel visar författarna på styrkorna med att använda ett brett mediebegrepp. Bokens första del behandlar mediesystem och mediehändelser, exemplifierade i fallstudier av spiritistiska seanser, Gallupundersökningar, kejsare Wilhelm II:s medierade persona och begravningen av den före detta statsministern Karl Staaff. Den andra delen fokuserar på mediematerialiteter och infrastrukturer såsom konstkopior, kontorspärmar, guideböcker och gestaltningen av medieteknologier i IKEA-kataloger.

Expanding media histories riktar sig i lika hög grad till studenter som forskare genom att presentera ny empirisk forskning som tar avstamp i centrala mediehistoriska nyckelbegrepp.

Medverkande: Sune Bechmann Pedersen, Marie Cronqvist, Christine Davidsson Sandal, Henning Hansen, Ulrika Holgersson, Charlie Järpvall, Charlotta Krispinsson, Betto van Waarden, Eskil Vesterlund.