Helena Tolvhed – författare

i denna antologi diskuteras idrott som ett föränderligt samhällsfenomen i gränslandet mellan kultur och natur. Artikelförfattarna företräder ett brett fält av forskningstraditioner: etnologi, kulturgeografi, pedagogik, historia, sociologi och idrottsvetenskap.I enlighet med ett kulturstudieperspektiv ställs meningsfyllda praktiker av vardaglig och spektakulär art i fokus. Boken är den första i sitt slag på svensk mark och bidragen förenas genom fokus på fysisk kultur inriktad på fostran, gemenskap och konkurrens.De elva artiklarna omspänner ämnesmässigt allt från parkour urban rörelsekultur utan tävlingsinslag till datorspelstävlingar vars tävlingsformer liknar idrottens. Här diskuteras idrotts­hybrider inom turism- och kulturindustrin så som nöjesparker och lekland, och friluftslivets sportifiering som ett uttryck för samtida äventyrlig entreprenörskultur.I ett kapitel behandlas idrottsjournalistik som producent av normer kring kön och etnicitet, i ett annat idrottens roll för uppfattningar om kroppslig normalitet och funktionshinder. Åter andra bidrag belyser badandets kulturhistoria och simhallens etnografi, eller närmar sig idrotten som en arena för kroppsligt lärande en tyst kunskap i samspel med skate­boardbrädan ­eller med högteknologiska fotbollsskor och sportkläder.Redakörer för Kulturstudier, kropp och idrott är Helena Tolvhed, historiker och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, och David Cardell, kultur- och samhällsvetare och doktorand vid Linköpings universitet.

Kvinnors idrott har historiskt sett ofta betraktats som opassande och osedlig, och ansetts kunna leda till ett skadligt "förmanligande" av kropp och sinne. Svett, andfåddhet, muskler och tävlan uppfattades länge som själva motsatsen till idealiserad kvinnlighet, och kvinnors idrottsutövning utgjorde dessutom en ovälkommen konkurrens om ekonomiska resurser. Möjligen kunde kvinnornas deltagande också ha en feminiserande inverkan på själva idrotten. Helena Tolvhed undersöker spänningsförhållandet mellan å ena sidan idrott som en mansdominerad och maskuliniserad arena, och å andra sidan kvinnokroppar och femininitet. Genom studier av kvinnors friidrott på 1920- och 1930-talen, av den tidiga feministiska föreningen Svenska Kvinnors Centralförbund för Fysisk Kultur, av 1960-talets rallydrottning Ewy Rosqvist och av handbollsspelare som kämpat för jämlika villkor visar Tolvhed idrotten som en historisk arena för underordning och marginalisering, men också för gemenskap och frigörelse. Här placeras damidrotten mitt i de kultur- och genusvetenskapliga diskussioner som teoretiserat kroppen som kulturellt formad och levd men samtidigt materiell och del av identitetsskapande processer. I relation till 1900-talets allmänna samhällsförändringar vad gäller kvinnors villkor inom politik, arbetsmarknad och utbildning diskuterar Tolvhed hur genus har skapats, utmanats och omförhandlats på idrottens "damsida". Helena Tolvhed är idrottshistoriker och genusforskare vid Stockholms universitet och disputerade 2009 på avhandlingen "Nationen på spel. Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel 1948-1972".