Lina Sturfelt – författare

Hur kan vi förstå uppkomsten och konsekvenserna av dagens konflikter? Vad kan göras för att förhindra att de bryter ut? Och hur kan pågående konflikter lösas på ett sätt som skapar varaktig fred? I denna breda grundbok presenteras centrala frågeställningar och analytiska perspektiv på krig, terrorism, konflikthantering och konfliktlösning, samt fredsbyggande och utveckling. Boken innehåller också illustrativa fallanalyser – allt ifrån första världskriget, kriget i Afghanistan, konflikthantering i Afrika, svensk säkerhetspolitik och försoningsprocesser i Bosnien-Hercegovina till fredsbyggande insatser i Palestina.I denna andra upplaga har samtliga kapitel uppdaterats och tre nyskrivna kapitel, som behandlar terrorism, religionens betydelse för konfliktlösning och fred samt fred och säkerhet ur ett jämställdhetsperspektiv, har tillkommit.Freds- och konfliktstudier har en flervetenskaplig karaktär, vilket i boken återspeglas i de olika kapitelbidragen och författarnas akademiska bakgrund. Boken vänder sig till de som är intresserade av frågor om krig och fred samt studenter vid universitet och högskolor som möter ämnet freds- och konfliktstudier för första gången.

Mänskliga rättigheter har blivit ett centralt begrepp i samhällsdebatten, såväl internationellt som i Sverige. Men vad menar vi egentligen när vi talar om mänskliga rättigheter? I denna antologi undersöks tre teman: mänskliga rättigheter som normativt språk och begrepp, mänskliga rättigheter som politisk praktik samt människorättsbrott och människorättsinstitutioner. Den gemensamma utgångspunkten är att mänskliga rättigheter förverkligas inom ramen för samhällets institutioner. Författarna analyserar hur mänskliga rättigheter används i filosofiska debatter och i skolan, av olika statliga aktörer och människorättsaktivister, i internationella åtal och FN-sammanhang. Därmed ges en komplex bild av mänskliga rättigheter ur ett politiskt och institutionellt perspektiv. Boken vänder sig till alla som kommer i kontakt med människorättsfrågor i sitt arbete, inom frivilligsektorn, i sin forskning eller utbildning och som vill orientera sig i det politiska, begreppsliga, filosofiska, rättsliga och historiska forskningsläget. Samtliga författare är forskare och lärare knutna till ämnet mänskliga rättigheter vid Lunds universitet.

»This is an important book for anyone interested in the broader impact of the Great War.« Chicago Press Denmark, Norway, and Sweden all managed to stay out of the First World War, but all three were deeply affected by it. When the trade war and blockades came into play, the Scandinavian countries were subject to relentless pressure. Inflation and shortages of consumer goods caused widespread hardship and, ultimately, political unrest. The result was the widening social divide and bitter political divisions that marked the interwar years. In Scandinavia in the First World War, the authors analyse aspects of the military and economic consequences of the Great War, and explore how intellectuals engaged in political propaganda and the peace movement. They also look at the experiences of the groups who came into immediate contact with the war: seamen, journalists, volunteer nurses, and thousands of Scandinavian soldiers. With a comparative introduction to the history of the Scandinavian countries during the First World War and detailed case-studies, this volume presents a wide-ranging survey of the situation in the neutral Scandinavian states.With its cross-disciplinary approach, it touches on cultural, social, and military history, as well as literary and minority studies.

Året var 1973. På tv visades Ingmar Bergmans succéserie Scener ur ett äktenskap och i tidningarna diskuterades betydelsen av Alexandr Solzjenitsyns bok Gulag-arkipelagen. Militärjuntan tog makten i Chile medan Sverige höll andan vid Norrmalmstorg och sörjde en kungs död. 1970-talet uppfattas ibland som ett identitetslöst årtionde, en decennierlång transportsträcka mellan det »röda» 1960-talet och det »blå» 1980-talet. Men är det en rättvis bild? Boken 1973: En träff med tidsandan speglar genom året 1973 hela det svenska 1970-talets mångskiftande kulturella och politiska tidsanda. Vilka uttryck tog sig vänsterns kris och omprövning efter 1968 under »centerns årtionde», då varannan svensk väljare röstade borgerligt? Vad förenade Grupp 8:s strid för en ny kvinnlig sexualitet med storporrfilmen Långt ner i halsen? Vad var de tidstypiska mjukismännen uttryck för och hur ska tidens mer bortglömda fascistiska fantasier och hot tolkas? I 1973: En träff med tidsandan synar ett antal forskare inom historia, etnologi, filmvetenskap och litteraturvetenskap ett komplext och försummat decennium ur nya, oväntade perspektiv.