Malin Arvidsson – författare

Detta är berättelsen om Harald Bengtsson, mer känd som Bildsköne Bengtsson. Under några år i början av 1930-talet var han och Tatuerade Johansson Sveriges mest beryktade brottslingar. För första gången presenteras här en heltäckande biografi över Harald Bengtsson, grundad på omfattande källforskning. ”Bildsköne Bengtsson är en del av svensk nutidshistoria som vi inte får glömma bort. Både som verklighet och som myt personifierar han ett Sverige som inte alltid var särskilt behagligt att leva i, ett Sverige som ligger närmare oss i tiden än det är bekvämt att tro. Historien om Bengtsson är ingen skön historia, ingen saga med lyckligt och logiskt slut. Men den säger mycket om hur vårt moderna samhälle har vuxit fram …” Dick Harrison Professor i historia

Denna antologi presenterar tio forskares perspektiv på Stiftelsen Allmänna barnhusets historia, från 1600-talet till idag. Stiftelsen har spelat en viktig roll för de barn som föräldrar och anhöriga inte kunnat, velat, eller fått ta hand om. Bokens kapitel belyser hur stiftelsens uppdrag och ekonomiska villkor har förändrats över tid, i takt med det omgivande samhällets omvandling.

Mänskliga rättigheter har blivit ett centralt begrepp i samhällsdebatten, såväl internationellt som i Sverige. Men vad menar vi egentligen när vi talar om mänskliga rättigheter? I denna antologi undersöks tre teman: mänskliga rättigheter som normativt språk och begrepp, mänskliga rättigheter som politisk praktik samt människorättsbrott och människorättsinstitutioner. Den gemensamma utgångspunkten är att mänskliga rättigheter förverkligas inom ramen för samhällets institutioner. Författarna analyserar hur mänskliga rättigheter används i filosofiska debatter och i skolan, av olika statliga aktörer och människorättsaktivister, i internationella åtal och FN-sammanhang. Därmed ges en komplex bild av mänskliga rättigheter ur ett politiskt och institutionellt perspektiv. Boken vänder sig till alla som kommer i kontakt med människorättsfrågor i sitt arbete, inom frivilligsektorn, i sin forskning eller utbildning och som vill orientera sig i det politiska, begreppsliga, filosofiska, rättsliga och historiska forskningsläget. Samtliga författare är forskare och lärare knutna till ämnet mänskliga rättigheter vid Lunds universitet.

Kraven på historisk rättvisa har intensifierats de senaste decennierna. Sanningskommissioner, officiella ursäkter och ekonomiska ersättningar är nu vanliga sätt att bemöta människors vittnesmål om oförrätter i det förflutna. Tidigare forskning har fokuserat på uppgörelser med krig och kolonialism. I denna avhandling studeras gottgörelse för kränkningar i samband med sociala interventioner.   I Sverige har staten kompenserat personer som blivit steriliserade mot sin vilja och personer som vanvårdats på barnhem och i fosterhem. Här undersöks hur anspråken på ersättning väcktes och de särskilda ersättningslagarnas utformning. Ekonomisk gottgörelse för historiska orättvisor innebär flera dilemman. Tidigare handlingar omvärderas, men vem bär ansvaret – enskilda förövare, staten eller samhället? Vem ska ha rätt till ersättning? Hur värderar man en förlorad barndom? Hur sätter man ett pris på rätten att bestämma över sin egen kropp?   Studien synliggör inneboende spänningar vid denna typ av gottgörelse. Ersättningarna skulle symbolisera samhällets erkännande av de drabbade gruppernas utsatthet, men gavs efter individuell prövning och avgränsades genom en rad kriterier. Att ta avstånd från ”mörka kapitel i vår historia” antyder att missförhållandena tillhör en avslutad epok. Sådana tidsmässiga gränsdragningar har under dessa processer utmanats av aktörer som visat på bestående orättvisor. Malin Arvidsson (f. 1983) är historiker verksam vid Örebro universitet. Att ersätta det oersättliga: Statlig gottgörelse för ofrivillig sterilisering och vanvård av omhändertagna barn är hennes doktorsavhandling.