Ulf Zander – författare

Filmer med historiskt tema tar publiken med på en resa till en svunnen tid. Men skildrar dessa filmer hur det verkligen var? Ofta har händelseförlopp förenklats, förändrats och kanske förbättrats. Kritikerna, med historiker i spetsen, pekar på förvrängningar och faktafel. Men filmer i historisk miljö handlar inte nödvändigtvis främst om det förflutna.Ulf Zander menar att alla filmer på ett sätt är dokumentära. De speglar den tid de spelades in i och de värderingar som var rådande då: Borta med vinden handlar om 1860-talets USA, men lika mycket om 1930-talets. I Clio på bio visar Zander hur kulturella, politiska och ideologiska värden tar sig uttryck i Hollywoodfilmer.Vad det innebär att vara amerikan förklaras ofta i Hollywoods produktioner, men de egenskaper som skiljer oss och dem åt är ingalunda statiska. I kapitel som Steven Spielbergs andra världskrig och Vilda östern: muslimer i Hollywoods föreställningsvärldar visar författaren hur det amerikanska samhället har förändrats och hur det har påverkat bilden av fienden i filmens värld.Ulf Zander är fil dr vid Historiska Institutionen vid Lunds universitet. Han är flitig skribent i både dags- och fackpress, där han recenserar filmer och litteratur med historiska teman.

»Boken kan varmt rekommenderas, utvecklingen av ett svårt kapitel i mänsklighetens historia är välskriven och ger svar på många berättigade frågor.« Svensk Flyghistorisk Tidskrift

Miljontals bomber fälldes under andra världskriget. Bombräderna lade stora delar av världen i ruiner och förlusterna var stora både bland nedskjutna flygplan och de som blev offer på marken.

Åren 1939-45 utvecklades bombkriget markant. Bombplanen kunde föra med sig allt fler och tyngre bomber, nya sikten möjliggjorde precisionsbombning, och nya strategier som bombmattor lades fram.

I denna bok berättar Ulf Zander om beryktade bombningar av städer som Rotterdam, London, Dresden och Tokyo. Vidare beskrivs hur det var att tjänstgöra ombord på ett bombplan, och konsekvenserna för de som utsattes för anfallen. Betydelsen av bombningarna för den allierade krigsinsatsen diskuteras, om de verkligen fyllde funktionen att bryta ned tyskarnas kampvilja.

Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.

I det nazistiska Tyskland framställdes Adolf Hitler som en frälsargestalt. Trots den intensiva propagandan fanns det tyskar, varav flera var högt uppsatta militärer och diplomater, som betraktade Hitler och det nationalsocialistiska partiet som en fara för den tyska nationens fortlevnad. De hade avlagt en ed och svurit lojalitet mot Führern men de såg sig nödgade att begå högförräderi för att rädda landet. Hitler utsattes för mordkomplotter, kuppförsök och bomber. Ett av dessa försök var nära att bringa honom om livet redan innan andra världskriget bröt ut.

I denna bok skildrar historikern Ulf Zander även de mordförsök som aldrig iscensattes liksom de som tidigare sällan blivit omskrivna. Läsaren får också veta vad som hände dem som avslöjades som attentatsmän - och deras anhöriga.

Högerpopulism på bild

"Det är i det rumsrena och vid en första anblick oskyldiga lekandet med identiteter, känslor och behov som högerpopulismens budskap formas och sprids. Det är därför relevant att se närmare på hur spelfilmer och dokumentärer med högerpopulistiskt innehåll ser ut i en rad praktiska och empiriska exempel."Så uttrycker sig bokens redaktörer för att fånga relevansen i antologins brett formulerade anslag om högerpopulism i film. I boken medverkar historiker och filmvetare med analyser av hur filmer gestaltar och förmedlar folkets förmenta vilja; genus, våld och frihet; populism i politiska partiers historiebruk; identitet och gemenskaper i centrum och periferi, nationellt laddade landskap i svenska filmer; förintelseförnekelse, vetenskapsförakt och fascistoida fantasier. Forskning om högerpopulism är långt ifrån ett nytt område, men antologin bidrar genom att granska högerpopulistiska budskap i ett ofta förbigånget opinionsbildande material.

Bokens huvudredaktörer är Björn Horgby och Cecilia Trenter. Medverkande skribenter är Jimmy Engren, Christer Ericsson, Erik Hedling, Björn Horgby, Julia Håkansson, Eva Kingsepp, Maaret Koskinen, Tytti Soila, Cecilia Trenter och Ulf Zander.

De senaste drygt hundra åren har det förflutna varit ett återkommande diskussionsämne i offentligheten. Historien har brukats i politiska och ideologiska syften och i konstnärliga sammanhang. Det förflutna har således inte bara intresserat dem som vetenskapligt studerar historia. Ett betydande antal konstnärer, författare, journalister och populärhistoriker har också medverkat i debatten om hur den svenska historien skall tolkas. Undersökningen omfattar också diskussionen kring skolämnet historia.I Fornstora dagar, moderna tider analyseras de många offentliga debatterna om den svenska historien mot bakgrund av den sociala, politiska och kulturella utvecklingen i Sverige sedan 1880-talet. Författaren Ulf Zander visar utifrån ett omfattande undersökningsmaterial hur den svenska historien använts och analyserar de föreställningar och värderingar som legat bakom. I boken träffar vi bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Frans G. Bengtsson, Vilhelm Moberg och Herman Lindqvist och får ta del av deras inställning till svensk historia. Detta är den första boken om den svenska historien i offentligheten under 1900-talet. Det långa tidsperspektivet ger möjlighet att upptäcka nya mönster och ifrågasätta gamla föreställningar.

Vilka uttryck tog sig modernitetens födelse i Sverige? Hur ser förbindelsen ut mellan folkmord och kultur? Och hur återskapar historikern förlorade historiska erfarenheter?

I Moderniteten som framgång och tragedi undersöker tjugosex forskare ett motsägelsefullt och dynamiskt 1900-tal. Utifrån skilda perspektiv behandlar antologins författare ämnen som kulturhistoria, judaistik, minnesforskning och historieskrivandet som konst och metod.

Med det svenska folkhemmets skenbara idyll och det stormiga Europas komplexa verklighet i fokus besvarar den här antologin frågor om vad moderniteten inneburit för människan som individ och samhällsvarelse. Och vad det betyder att vara modern.

Sedan årtionden tillbaka har hundratals gator, torg och byggnader i olika världsdelar namngivits efter Raoul Wallenberg. Han har blivit motiv på frimärken och inspirerat tonsättare att skriva musikaler och operor om hans levnadsöde. Hans gärning i Budapest 1944 45 för att rädda judarna i Ungern undan Förintelsen har fiktionaliserats i en tv-serie och en spelfilm. Mängder av böcker har skrivits om honom.

I boken analyseras Wallenbergs insatser under andra väldskriget och hur hans försvinnande hanterades under kalla kriget och efter murens fall i Sverige, Ungern och usa. Hur gick det till när Raoul Wallenberg gick från att bli en inrikespolitiskt infekterad fråga i Sverige via en internationellt erkänd förebild till att bli en personifikation av humanitet under Förintelsen likaväl som ett svenskt utrikespolitiskt varumärke? Vilka aspekter av Raoul Wallenbergs liv har varit betydelsefulla när han gestaltats på operascener, i film och tv? Och på vilka sätt ska Wallenbergs minne hållas vid liv när avståndet till de händelser som han varit så starkt förknippad med tilltar?

Raoul Wallenberg liv och legend bygger på ett stort källmaterial från arkiv i Israel, Storbritannien, Sverige och usa. Författarens studie grundar sig på tidnings- och tidskriftsartiklar från ett dussintal länder och en stor mängd artiklar och böcker om Raoul Wallenberg, andra världskriget, Förintelsen och efterkrigstiden, från 1945 fram till våra dagar.