Cecilia Trenter – författare

Den som skriver barn- och ungdomslitteratur behöver både kunskap om litterära verktyg och insikter i hur andra författare har löst berättartekniska problem. Att skriva barn- och ungdomslitteratur behandlar skrivandets hantverk samtidigt som den utifrån ett litteraturvetenskapligt perspektiv fördjupar förståelsen för hur man skriver i olika genrer för en ung läsekrets.Boken tar bland annat upp vad som kännetecknar en berättelse för barn och ungdomar och hur den skrivs: Vad har den för egenart, vad skiljer den från vuxenlitteratur, och hur skapar man ett tilltal som passar unga? Genrer som fantasy, magisk realism och historiska berättelser behandlas, men också gränsgenrer och gränsmedier som fan fiction, datorspel och filmmanus. Här diskuteras också strategier för att gestalta det hotfulla eller svåra moraliska dilemman samt hur man kan undvika genusfällor. Att skriva barn- och ungdomslitteratur vänder sig till alla som är intresserade av barn- och ungdomslitteratur och som vill utveckla sitt eget skrivande. Den är avsedd för kurser i kreativt skrivande, men lämpar sig också i fortbildning för lärare, bibliotekarier och andra som vill fördjupa sin förståelse för barn- och ungdomslitteratur.

The study explores the meaning-making of cultural heritage in school field trips to five sites in the region Östergötland in Sweden. It treats the materiality of the place and experiences of the guides and the pupils, obtained in school as well as in other contexts, as meaning-making resources during the site visits. It emphasises that sites should be seen as processes, open to interpretations and reinterpretations. The visitor is steered by expectations and common values as well as by the ways in which the heritage site is displayed and presented. In the present study, both adults (guides) and children (pupils) are defined as visitors. The authors draw on theories from history education research and from heritage studies when interpreting how pupils encounter heritage sites, they underline the centrality of 'the flesh and embodied agency' in the experience of sites. This title is also available as Open Access on Cambridge Core.

The study explores the meaning-making of cultural heritage in school field trips to five sites in the region Östergötland in Sweden. It treats the materiality of the place and experiences of the guides and the pupils, obtained in school as well as in other contexts, as meaning-making resources during the site visits. It emphasises that sites should be seen as processes, open to interpretations and reinterpretations. The visitor is steered by expectations and common values as well as by the ways in which the heritage site is displayed and presented. In the present study, both adults (guides) and children (pupils) are defined as visitors. The authors draw on theories from history education research and from heritage studies when interpreting how pupils encounter heritage sites, they underline the centrality of 'the flesh and embodied agency' in the experience of sites. This title is also available as Open Access on Cambridge Core.

Fantastic fiction is traditionally understood as Western genre literature such as fantasy, science fiction, and horror. Expanding on this understanding, these essays explore how the fantastic has been used in Western societies since the Middle Ages as a tool for organizing and materializing abstractions in order to make sense of the present social order. Disciplines represented here include literature studies, gender studies, biology, ethnology, archeology, history, religion, game studies, cultural sociology, and film studies. Individual essays cover topics such as the fantastic creatures of medieval chronicle, mummy medicine in eighteenth-century Sweden, how fears of disease filtered through the universal and adaptable vampire, the gender aspects of goddess worship in the secular West, ecocentrism in fantasy fiction, how videogames are dealing with the remediation of heritage, and more.

I antologin "Det förflutna som film och vice versa Om medierade historiebruk" skriver nio historiker och filmvetare om massmedial historieförmedling. Ämnet är i högsta grad aktuellt. Olika former av televisuell iscensättning av det förflutna rör sig alltmer obesvärat mellan historiska fakta och underhållande fiktion. Syftet med antologin är att uppmärksamma och undersöka hur audiovisuella medieringar av det förflutna blivit allt viktigare för vår uppfattning om historia. Läs mer om boken på studentlitteratur.se

Antiken har lockat filmmakare alltsedan filmens barndom. Men hur har antiken skildrats i olika tider och medier? I Svärd, sandaler och skandaler undersöker en rad skribenter från olika ämnen de uttryck antiken har tagit sig på film och i tv. Boken är den första i sitt slag på svenska. I fem avdelningar behandlas relationen mellan den antika historien och dess sentida gestaltningar i rörliga bilder, alltifrån filmens tidiga glansdagar kring år 1900 till dagens tv-skildringar. Långt ifrån alltid är det historieskrivning eller litteratur om antiken som har bestämt hur epoken framställts i visuella medier. Till exempel har scenografi och kläder bidragit till att prägla föreställningar om vad som utmärkte antiken. Epoken har även använts i politiska och ideologiska syften. Exempelvis har Noa, Leonidas, Scipio Africanus och kung Arthur varit föremål för omtolkningar som syftat till att fylla dagspolitiska behov i fascismens Italien, efterkrigstidens USA eller det unga 2000-talets Storbritannien. Svärd, sandaler och skandaler vänder sig främst till studenter och forskare i humanistiska ämnen som historia och arkeologi samt antik-, film- och religionsvetenskap, men är givetvis intressant för alla som är intresserade av hur dåtiden gestaltas i rörliga bilder.

This anthology is the result of an international workshop with the aim to initiate new discussions and new research on cultural heritage – contested as well as uncontested. The workshop was held at the Department of Society, Culture and Identity at Malmö University, in October 2022. Contested heritage, sometimes also referred to as “dissonant heritage” or “difficult heritage” has been discussed, explored and studied by cultural heritage scholars from various disciplines over the last two decades. However, there is still limited knowledge about what contested or dissonant heritage is. How, when and by whom heritage can be contested and how it is related to or understood in relation to uncontested heritage are also unresolved questions. The contribution of this anthology thus falls at an intersection between the process-perspectives of critical heritage studies of cultural heritage, the empirical-historical studies of power and agency in social and cultural history (after the archival turn), and the conceptual fields that examine the use of history and history mediation. It rests firmly on the collective expertise drawn from historians and other scholars, at different stages of their careers, from researchers with theoretical proficiency as well as practical experience from cultural heritage work, both within and outside of traditional cultural heritage institutions. The result, if not a comprehensive rendering, is a range of multifaceted insights into research on why and how cultural heritage can be both contested and (un)contested.

Människor har sedan antiken närt förhoppningar om att det ska gå att lära av det förflutna, att en bättre människa och framtid ska kunna byggas på historiska lärdomar. De platser som påminner och konkret visar på den förflutna verkligheten skapar en länk mellan dåtid och nu, och bjuder till handlande för en ljusare framtid.I Platser för en bättre värld visar fyra forskare på hur denna kraft i förbindelsen mellan materiellt, platsanknutet kulturarv och historiska berättelser lever starkt idag. Stater, regioner och skolor hyser förhoppningar av skilda slag. Skolbarn i hela västvärlden reser till Auschwitz för att lära sig att ondskan inte får upprepas - men lär de sig mer om vuxenblivandets villkor? Hembygdsföreningarna blickar nostalgiskt bakåt mot en enklare och mer genuin dåtid, men slåss också för "småfolkets" och glesbygdens värden för framtiden. Allt större delar av industrisamhället förvandlas i rask takt till ruiner, men kanske kan det omvandlas till stolthet och en resurs för en ny framtid? Detta och många fler perspektiv på värdeskapande historiebruk finns med i denna bok.Projektledaren Peter Aronsson är professor i kulturarv och historiebruk vid Tema Q vid Linköpings universitet. Övriga medverkande är Anna Eskilsson, Linköpings universitet, Kyrre Kverndokk, Universitetet i Oslo, och Cecilia Trenter, Växjö universitet.