Migration är ett av vår tids tongivande fenomen och har djupgående effekter i samhället. Museerna kan i dess spår inta en roll med potential att påverka vår förståelse av världen.

När museer är som bäst utgör de platser där människor kan utforska transnationella kontakter, migrationens verkligheter och mänskliga rättigheter. Därigenom blir de relevanta som kulturinstitutioner och kan bidra till positiv social förändring, uppmuntra solidaritet och hållbar utveckling.

I Museums in a time of migration reflekterar ledande forskare och museikuratorer över museernas engagemang i migrationsfrågor. Författarna presenterar nya och nyskapande projekt från hela världen tillsammans med grundliga analyser av de teoretiska och praktiska villkoren bakom dem. Särskild uppmärksamhet ägnas museernas roller, representationer, samlingar och samarbeten.

Under det senaste seklet har samhällsutvecklingen formats av migration. Sverige har gått från att vara ett utvandrarland till ett mångkulturellt samhälle. Hur gick det till när berättelser om migration, mångkultur och de invandrades erfarenheter blev en del av det nationella kulturarvet?

I Migration och kulturarv undersöker historikerna Malin Thor Tureby och Jesper Johansson hur kulturarvsinstitutioner med Nordiska Museets arkiv som exempel har inkluderat och exkluderat de invandrades berättelser och erfarenheter i kulturarvet.

Ett kulturarv skapas när någon bestämmer sig för att värdera något som betydelsefullt att dokumentera eller bevara för framtida generationer. Vad som utgör ett kulturarv är emellertid inte självklart utan förändras och omdefinieras kontinuerligt.

I boken undersöks tre olika samlingar med migrationstema i relation till samhällspolitiska debatter om migration och kultur under 1970-talet till 2010-talet. Vem tog initiativet till de olika dokumentationsprojekten? Vilket inflytande hade de invandrade över hur och vilka berättelser som samlades in? Med utgångspunkt i dessa frågor visar författarna hur migration som kulturarv ständigt har omförhandlats, inte bara av kulturarvsinstitutioner och andra aktörer utan också av de personer som har bidragit med sina berättelser.

Migration är ett av vår tids tongivande fenomen och har djupgående effekter i samhället. Museerna kan i dess spår inta en roll med potential att påverka vår förståelse av världen.

När museer är som bäst utgör de platser där människor kan utforska transnationella kontakter, migrationens verkligheter och mänskliga rättigheter. Därigenom blir de relevanta som kulturinstitutioner och kan bidra till positiv social förändring, uppmuntra solidaritet och hållbar utveckling.

I Museums in a time of migration reflekterar ledande forskare och museikuratorer över museernas engagemang i migrationsfrågor. Författarna presenterar nya och nyskapande projekt från hela världen tillsammans med grundliga analyser av de teoretiska och praktiska villkoren bakom dem. Särskild uppmärksamhet ägnas museernas roller, representationer, samlingar och samarbeten.

Under det senaste seklet har samhällsutvecklingen formats av migration. Sverige har gått från att vara ett utvandrarland till ett mångkulturellt samhälle. Hur gick det till när berättelser om migration, mångkultur och de invandrades erfarenheter blev en del av det nationella kulturarvet?

I Migration och kulturarv undersöker historikerna Malin Thor Tureby och Jesper Johansson hur kulturarvsinstitutioner med Nordiska Museets arkiv som exempel har inkluderat och exkluderat de invandrades berättelser och erfarenheter i kulturarvet.

Ett kulturarv skapas när någon bestämmer sig för att värdera något som betydelsefullt att dokumentera eller bevara för framtida generationer. Vad som utgör ett kulturarv är emellertid inte självklart utan förändras och omdefinieras kontinuerligt.

I boken undersöks tre olika samlingar med migrationstema i relation till samhällspolitiska debatter om migration och kultur under 1970-talet till 2010-talet. Vem tog initiativet till de olika dokumentationsprojekten? Vilket inflytande hade de invandrade över hur och vilka berättelser som samlades in? Med utgångspunkt i dessa frågor visar författarna hur migration som kulturarv ständigt har omförhandlats, inte bara av kulturarvsinstitutioner och andra aktörer utan också av de personer som har bidragit med sina berättelser.