Pelle Snickars - Böcker

Does media history really start with a bang? More than just newspapers, television, and social networks, media are the means by which any information is communicated, from cosmic radiation traces to medieval church bells to modern identity documents. Cultures are held together as much by bookkeeping and records as they are by stories and myths.From Big Bang to Big Data is a long history of the media – how it has been established, used, and transformed from the beginning of recorded time until the present. It is not primarily a story of revolutions and innovations, but of continuities and overlaps that reveal surprising patterns across history. Many media were invented as ways to store and share information, and many have served as powerful tools for administration and control. The concerns raised about media today, whether about privacy, piracy, or anxieties over declining cultural standards, preoccupied earlier generations too. In a playful style, accompanied by more than one hundred illustrations, the authors show us how every society has been a media society in its own way.From antique graffiti to last year’s viral YouTube clip, the past is only approachable through media. From Big Bang to Big Data provides a new way of thinking about media in history – and about human societies past and present.

The iPhone has revolutionized not only how people communicate but also how we consume and produce culture. Combining traditional and social media with mobile connectivity, smartphones have redefined and expanded the dimensions of everyday life, allowing individuals to personalize media as they move and process constant flows of data. Today, millions of consumers love and live by their iPhones, but what are the implications of its special technology on society, media, and culture? Featuring an eclectic mix of original essays, Moving Data explores the iPhone as technological prototype, lifestyle gadget, and platform for media creativity. Media experts, cultural critics, and scholars consider the device's newness and usability-even its "lickability"-and its "biographical" story. The book illuminates patterns of consumption; the fate of solitude against smartphone ubiquity; the economy of the App Store and its perceived "crisis of choice"; and the distance between the accessibility of digital information and the protocols governing its use.Alternating between critical and conceptual analyses, essays link the design of participatory media to the iPhone's technological features and sharing routines, and they follow the extent to which the pleasures of gesture-based interfaces are redefining media use and sensory experience. They also consider how user-led innovations, collaborative mapping, and creative empowerment are understood and reconciled through changes in mobile surveillance, personal rights, and prescriptive social software. Presenting a range of perspectives and arguments, this book reorients the practice and study of media critique.

The iPhone has revolutionized not only how people communicate but also how we consume and produce culture. Combining traditional and social media with mobile connectivity, smartphones have redefined and expanded the dimensions of everyday life, allowing individuals to personalize media as they move and process constant flows of data. Today, millions of consumers love and live by their iPhones, but what are the implications of its special technology on society, media, and culture? Featuring an eclectic mix of original essays, Moving Data explores the iPhone as technological prototype, lifestyle gadget, and platform for media creativity. Media experts, cultural critics, and scholars consider the device's newness and usability-even its "lickability"-and its "biographical" story. The book illuminates patterns of consumption; the fate of solitude against smartphone ubiquity; the economy of the App Store and its perceived "crisis of choice"; and the distance between the accessibility of digital information and the protocols governing its use.Alternating between critical and conceptual analyses, essays link the design of participatory media to the iPhone's technological features and sharing routines, and they follow the extent to which the pleasures of gesture-based interfaces are redefining media use and sensory experience. They also consider how user-led innovations, collaborative mapping, and creative empowerment are understood and reconciled through changes in mobile surveillance, personal rights, and prescriptive social software. Presenting a range of perspectives and arguments, this book reorients the practice and study of media critique.

I antologin "Det förflutna som film och vice versa Om medierade historiebruk" skriver nio historiker och filmvetare om massmedial historieförmedling. Ämnet är i högsta grad aktuellt. Olika former av televisuell iscensättning av det förflutna rör sig alltmer obesvärat mellan historiska fakta och underhållande fiktion. Syftet med antologin är att uppmärksamma och undersöka hur audiovisuella medieringar av det förflutna blivit allt viktigare för vår uppfattning om historia. Läs mer om boken på studentlitteratur.se

I årsboken 2010 skärskådas vetenskapens villkor, från reflekterade vetenskapshistoria till framåtblickande forskningspolitik, från tangentbordspolitik till universitetsrevolutioner.

Frågor som rör digitalisering, digital teknik och medieanvändning påverkar i allra högsta grad såväl humanistiska frågeställningar som forsknings- och undervisningspraktiker inom det humanistiska området. Med utgångspunkt från begreppet "Digital humaniora" vill vi i den här antologin presentera och diskutera hur humaniora närmar sig den digitala samtiden och belysa den digital-humanistiska forskningens och undervisningens möjligheter och begränsningar samt de konsekvenser, metodologiska såväl som teoretiska, som begreppet öppnar för. Ambitionen med antologin är att ta upp några av de teman som inom olika discipliner och fält är aktuella och vår förhoppning är att detta leder till en diskussion där humanistiska frågeställningar och kompetenser synliggörs. Per-Olof Erixon är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Julia Pennlert är doktorand i litteraturvetenskap vid Umeå universitet och arbetar som universitetsadjunkt i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Övriga medverkande är Jenny Bergenmar, Coppélie Cocq, Anna Foka, Stefan Gelfgren, Carina Hermansson, Anna Johansson, Anna Lindhé, Kristina Lundblad, Jesper Olsson, Pelle Snickars och Anders Öhman.

Möt tolv forskares olika perspektiv på de decennier under 1900-talet då det moderna Sverige växte fram. I den här antologin berättar de om den tid när välfärdssamhället tog form och "den svenska modellen" blev ett begrepp inom och utanför Sveriges gränser. en tid när när jordbrukande landsbygd blev avfolkad glesbygd, när bostadsstandarden ste, när kvinnorna blev synliga på arbetsmarknaden, när arbetskraftsinvandringen satte fart på hjulen i det allt mer industrialisserade efterkrigssverige och vi blev goda konsumenter med allt mer fritid.

»Digitalism är en av de mest allmänbildande böcker jag läst om informationsåldern; ett initierat, tillgängligt och hyperaktuellt nedslag här och nu.« Västerbotten-Kuriren »Överblicken av ett så brett område är imponerande och lärorik.« Östgöta Correspondenten Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Allt, från hur vi roar oss på fritiden till hur vi löser komplexa samhällsproblem, kan reduceras till ettor och nollor. Internet är lösningen på, ja, allt. Eller? För samtidigt krisar mediehusen, vi har fått en digital underklass, skolan blir sämre och Facebook gör oss möjligen olyckliga. Alla är uppenbarligen inte digitala vinnare. Den samtida digitalismen påverkar oss alla oavsett om man är vinnare eller förlorare. Det är egentligen bara boktryckarkonsten som kan mäta sig med digitaliseringens mediala och kulturella genomslag. Vad är det egentligen som han hänt? Hur har det påverkat oss människor, när började det och vart leder det oss? Att vi lever i en revolutionerande tid är kanske en floskel men vår samtid är faktiskt annorlunda. Väldigt annorlunda. Pelle Snickars är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet. Tidigare var han forskningschef på Kungliga biblioteket. Han skriver regelbundet om digitala frågor i Svenska Dagbladet.

I en tid när medierna konvergerar konvergerar då även berättandet? Har det framväxande digitala medielandskapet radikalt förändrat förutsättningarna för hur man konstruerar en historia? Att medier är betydelsefulla i berättarsammanhang är det få som betvivlar, medieformer influerar både innehåll, handling och berättarteknik, samt inte minst hur berättelser används. Men existerar det verkligen ett mediespecifikt berättande? I boken Berättande i olika medier utforskas därför denna relation. Åtta artikelförfattare frågar sig hur berättande sker i olika medier, samt hur medier genom historien fungerat som berättare. Om berättandets villkor har förändrats genom tillkomst av nya medier och mediepraktiker, så har dessa också inneburit att mediehistoriens berättarformer framträder med allt större klarhet. Flera av bokens bidrag handlar om berättandets mediehistoria från rumsligt berättande kring 1900, över pornografin som berättelseform, till webbkamerans funktion för samtidens urbana historier.

Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas. Den här boken är ett bidrag till mediernas kulturhistoria. Med utgångspunkt i ett brett mediebegrepp belyser den massmedier som teve, film och internet, men också äldre medieformer som skriften, posten och ornamentik. En rad olika mediepraktiker lyfts fram från skriftkulturens administrativa förändring av statsapparaten kring 1700, över marknadsföringen av konfektyr med hjälp av kändisar runt förra sekelskiftet, till dagens realtidsövervakning med skärmbildsteknologier. Boken argumenterar för att det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande resonemang om hur relationer mellan medier och kultur skiftar över tid och rum. Gamla medier var en gång nya. De vittnade om ett levande förflutet och en osäker framtid.

När börjar mediehistorien? Mediehistoria var länge liktydigt med historien om 1900-talets massmedier; press, radio, teve och film. I den här boken skildras istället ett äldre medielandskap. Med utgångspunkt i Stockholmsutställningen 1897 beskriver författarna det utbud av gamla och nya medier som samlades på utställningen, från äldre attraktioner som camera obscura, dioramor och vaxfigurer till spektakulära nyheter som fonograf, kinematograf och röntgenbilder. Boken ger inblickar i några av det sena 1800-talets ledande medieindustrier, och diskuterar bland annat frågor om mediekonsumtion, publikpositioner och historiska medieringsvillkor. De medietekniker som presenterades på Stockholmsutställningen 1897 lagrade på samma gång utställningen för framtiden. Ett centralt tema är därför hur dessa medieringar blivit identiska med minnet av utställningen, och hur detta arkiv organiserats utifrån mediernas specifika egenskaper. På den DVD-ROM som medföljer boken har ett nytt mediearkiv skapats över Stockholmsutställningen 1897 och dess många länkar till en bredare mediekultur.

Kring 1900 är den svenska arbetarrörelsen fientligt inställd mot modernitetens massmedier trots att merparten av rörelsens företrädare är mediearbetare. Alla av förgrundsgestalterna är tidningsredaktörer; August Palm och Axel Danielsson, Hjalmar Branting och Per Albin Hansson. Mer än sextio år senare har Olof Palme på ett normativt sätt förändrat hur svenska politiker bör förhålla sig till media och ytterligare ett kvartssekel senare dansar Göran Persson i »Bolibompa«. I den här boken frågar sig historiker, filmvetare och mediehistoriker vad det är som händer under den här perioden. Ambitionen är att förklara hur den svenska arbetarrörelsen, landets mest inflytelserika politiska aktör under 1900-talet, reformerade sitt förhållningssätt till audiovisuella massmedier. Bokens åtta kronologiskt upplagda artiklar diskuterar de senaste hundra årens politiska mediebruk i Sverige, från storstrejken 1909 till valbloggar 2006 med fokus på arbetarrörelsen i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet. Dels anlägger boken mediala perspektiv på arbetarrörelsens historia, dels uppmärksammar den arbetarrörelsens eget mediebruk. Ett flertal av de filmer som diskuteras i boken återfinns på två medföljande DVD-skivor. De innehåller mer än sju timmar rörligt bildmaterial producerat för den svenska arbetarrörelsen.

Foto-, konst- och mediehistoriker diskuterar den digitala bildens förändrade arkivariska funktion. Under det senaste decenniet har fotografierna lämnat sina kapslar och hängmappar i arkiven för att i binär form framträda i ett nytt gränssnitt på Internet. På webben befinner man sig alltid i själva bildarkivet; där presenteras och distribueras fotografier på helt nya sätt. I den här boken diskuterar sex stycken foto-, konst- och mediehistoriker den digitala bildens förändrade arkivariska funktion och de effekter som olika slags digitaliseringsprocesser genererat. En återkommande fråga är hur man bör förstå den mediala rörelse som all digitalisering är inskriven i, en annan hur minnesinstitutioner blivit utmanade av helt nya kulturarvsaktörer som Flickr och Wikipedia. Boken är ett uppdaterat bidrag till den fotohistoriska forskning som ägnat sig åt fotograferingsmediets transformation i skarven mellan analogt och digitalt. Anna Dahlgren är konstvetare och verksam som postdoc-forskare vid Nordiska museet. Pelle Snickars är docent i filmvetenskap och verksam som forskningschef vid Kungl. biblioteket.

Vinnare av Svenska Designpriset 2010. En bok om kulturpersonligheten och makthavaren Harry Schein. Två dvd:er med unikt material medföljer. Harry Schein var en inflytelserik person i det svenska medielandskapet under femtio-, sextio- och sjuttiotalet, både som filmkritiker och som chef för Svenska filminstitutet. Han var en brilliant och slagfärdig debattör. Men han var också en informell makthavare med försänkningar i många slags nätverk inom näringsliv och socialdemokrati. Med boken följer två dvd-skivor. Här kan vi se Schein som huvudperson i Lasse Holmqvists Här är ditt liv, höra hans Sommarprogram, sänt på midsommardagen 1990 och möta honom som gäst hos Nils Petter Sundgren i Filmkrönikan. Här finns också Kvällsöppet med Åsa-Nisse-debatten från 1971 med bland andra Vilhelm Moberg och P O Enquist i studion.

Idag digitaliserar arkiv, bibliotek och museer sina samlingar – men vad gjorde de tidigare? Att kulturarvet har en mediehistoria uppmärksammas inte så ofta. Denna bok handlar om hur en rad svenska och internationella museer, bibliotek och enstaka arkiv använde medier under en mycket lång tidsperiod – från cirka 1750 till 1950 – för att både dokumentera och representera kulturarv. Den redogör för mediehistoriska diskussioner inom biblioteks- och museiväsendet, hur medier testades och modifierades för att så småningom praktiskt börja användas. Motståndet var ibland betydande, ointresset likaså. Men medier var i högsta grad involverade i själva processen av att sär- och urskilja vad som skulle betraktas som kulturarv – genom själva medieringsakten. Som boken återkommande visar har kulturarvet sedan länge varit medialt bestämt; dåtidens mediala villkor präglade vad som samlades in. Den föränderliga medietransfer som dagens digitaliseringen ger upphov till är därför inte någon nyhet – snarare har den en mycket lång mediehistoria.