Solveig Jülich – författare

This book argues for a historical perspective on issues relating to the notion of participatory media. Working from a broad concept of media – including essays on the 19th century press, early sound media, photography, exhibitions, television and the internet – the book offers a broad empirical approach to different modes of audience participation from the mid 19th century to the present. Using the insights from the historical case studies, the book also explores some of the key concepts in discussions on the politics of participation, arguing for a theoretical perspective sensitive to the asymmetries that characterize the distribution of agency in the relationship between media and users.Scholarly discussions on participatory media now occur in several fields. This book argues that all of these discussions are all too often obscured by a rhetoric of newness, assuming that participatory media is something unique in history, radical and revolutionary. By challenging the historiography implicit in this rhetoric, the book also engages in a discussion of issues of more general relevance to the multidisciplinary field of media history.

This book argues for a historical perspective on issues relating to the notion of participatory media. Working from a broad concept of media – including essays on the 19th century press, early sound media, photography, exhibitions, television and the internet – the book offers a broad empirical approach to different modes of audience participation from the mid 19th century to the present. Using the insights from the historical case studies, the book also explores some of the key concepts in discussions on the politics of participation, arguing for a theoretical perspective sensitive to the asymmetries that characterize the distribution of agency in the relationship between media and users.Scholarly discussions on participatory media now occur in several fields. This book argues that all of these discussions are all too often obscured by a rhetoric of newness, assuming that participatory media is something unique in history, radical and revolutionary. By challenging the historiography implicit in this rhetoric, the book also engages in a discussion of issues of more general relevance to the multidisciplinary field of media history.

Communicating the History of Medicine critically assesses the idea of audience and communication in medical history. This collection offers a range of case studies on academic outreach from historical and current perspectives. It questions the kind of linear thinking often found in policy or research assessment, instead offering a more nuanced picture of both the promises and pitfalls of engaging audiences for research in the humanities.For whom do academic researchers in the humanities write? For academics and, indirectly, at least for students, but there are hopes that work reaches broader audiences and that it will have an impact on policy or among professional experts outside of the humanities. Today impact is more and more discussed in the context of research assessment. Seen from a media theoretical perspective, impact may however be described as a case of ‘audiencing’ and the creation of audiences by means of media technologies.

Exploring a wide variety of visualizations of pregnancy and fetuses through 300 years of history, this timely volume offers a fresh look at the influential feminist concept of the "public fetus."Images of pregnant and fetal bodies are today visible everywhere. Through ultrasound screenings at maternity clinics, birth videos on social media platforms, or antiabortion propaganda, visualizations of pregnancy are available and accessible as never before. The origins of today's visual culture of pregnancy are often traced back to the 1960s, when Swedish photographer Lennart Nilsson's stunning photographs of human development were published in Life magazine and widely disseminated over the world. But the public display of pregnant and fetal bodies actually has a much longer and more complex history. In this timely book, a group of scholars from a range of disciplines explores this multifaceted history by highlighting visualizations of pregnant and fetal bodies in a variety of geographical and cultural contexts, spanning a period of more than 300 years. By reengaging with the crucial concept of the "public fetus," coined by feminist scholars in the 1980s and 1990s, the volume aims to revitalize the scholarly discussion on the visual culture of pregnancy and demonstrate the constructed nature of fetal images. Including chapters on a wide variety of representations in different media, such as wet specimen collections, papier-mâché models, sculpture, film, and photography, the book provides a much-needed argument against the widespread notion of the "universal" fetus.On publication this title is available as an Open Access ebook under the Creative Commons License: CC-BY-NC-ND.

Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm har under närmare tre sekler varit en central kunskapsorganisation i det svenska samhället. Dess institutioner och ledamöter har i laboratorier, observatorier och naturrum, ibland under expeditioner till fjärran länder, samlat underlag och skapat ny kunskap. Lika viktigt är hur Akademien verkat för att inte bara producera kunskaper, utan också för att samla in, bevara, distribuera och popularisera dem. Genom bland annat publikationer, korrespondens, möten, medaljer och belöningar har Akademien knutit samman en mångfald olika aktörer forskare, politiker, mecenater, ingenjörer, instrumentmakare och boktryckare, för att bara nämna några inte enbart i Sverige, utan över hela världen. Och genom ett ständigt flöde av remisser, yttranden och forskningspolitiska utspel har Akademien verkat för att kunskapers värde framhållits, och för att kunskaper tagits i bruk. I Kunskap i rörelse skildrar en forskargrupp bestående av ett dussintal svenska vetenskaps-, medicin- och teknikhistoriker Vetenskapsakademiens långa historia. I en första del får vi följa Akademiens organisatoriska utveckling från grundandet 1739 och in i vår egen tid. I en andra del bryts fågelperspektivet, och i nära fyrtio bildessäer får vi stifta bekantskap med några av de myriader enskildheter som också utgör denna historia.

Boken Lina Selander. Echo. The montage, the fossil, the sarcophagus, the x-ray, the cloud, the sound, the feral animal, the shadow, the room, and ”Lenin’s Lamp Glows in the Peasant’s Hut” tar sin utgångspunkt i Selanders verk ”Lenin’s Lamp Glows in the Peasant’s Hut” (2011). Men mindre en monografi om ett verk är Echo en bok som arbetar om och förlänger de motiv som den film- och fotografibaserade installationen tar som sina utgångspunkter. I nio texter och ett omfattande bildmaterial tematiseras centrala former i ”Lenin’s Lamp…”: montage, fossiler, sarkofagen, strålning, moln… ”Lenin’s Lamp…” utgör en generator förEcho, en bok som uppehåller sig i rymden mellan essä och film, dokumentation och reflektion. Echo, som är Lina Selanders andra bok på OEI editör, innehåller texter av Magnus Bremmer, Vendela Fredricson, Cecilia Grönberg, Magnus Haglund, Helena Holmberg, Solveig Jülich, Trond Lundemo, Frans Josef Petersson och Kim West och är formgiven av Plaquette. Selanders bok Around the Cave of the Double Tombs utkom 2010 på OEI editör.

Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas. Den här boken är ett bidrag till mediernas kulturhistoria. Med utgångspunkt i ett brett mediebegrepp belyser den massmedier som teve, film och internet, men också äldre medieformer som skriften, posten och ornamentik. En rad olika mediepraktiker lyfts fram från skriftkulturens administrativa förändring av statsapparaten kring 1700, över marknadsföringen av konfektyr med hjälp av kändisar runt förra sekelskiftet, till dagens realtidsövervakning med skärmbildsteknologier. Boken argumenterar för att det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande resonemang om hur relationer mellan medier och kultur skiftar över tid och rum. Gamla medier var en gång nya. De vittnade om ett levande förflutet och en osäker framtid.

När börjar mediehistorien? Mediehistoria var länge liktydigt med historien om 1900-talets massmedier; press, radio, teve och film. I den här boken skildras istället ett äldre medielandskap. Med utgångspunkt i Stockholmsutställningen 1897 beskriver författarna det utbud av gamla och nya medier som samlades på utställningen, från äldre attraktioner som camera obscura, dioramor och vaxfigurer till spektakulära nyheter som fonograf, kinematograf och röntgenbilder. Boken ger inblickar i några av det sena 1800-talets ledande medieindustrier, och diskuterar bland annat frågor om mediekonsumtion, publikpositioner och historiska medieringsvillkor. De medietekniker som presenterades på Stockholmsutställningen 1897 lagrade på samma gång utställningen för framtiden. Ett centralt tema är därför hur dessa medieringar blivit identiska med minnet av utställningen, och hur detta arkiv organiserats utifrån mediernas specifika egenskaper. På den DVD-ROM som medföljer boken har ett nytt mediearkiv skapats över Stockholmsutställningen 1897 och dess många länkar till en bredare mediekultur.

Bussarnas speciella form av mediematerialitet – deras ”budskap” för att tala med McLuhan – blev tidigt en av utgångspunkterna för författarnas diskussion. Är bussarnas jämförelsevis anspråkslöst vardagliga kostymering en förklaring till att dessa till skillnad mot bilar och tåg har lämnat så få avtryck i tidigare historisk forskning? Hur kan vi kombinera perspektiv från aktuella forskningsområden för att skapa ny kunskap om bussarnas förmåga att i både konkret och symbolisk mening omskapa och sammanföra åtskilda tider och platser? Hur kan vi tänka med bussar för att analysera det mobilas och materiellas betydelse i skapandet och omvandlandet av den västerländska modernitetens berättelser om framsteg och civilisation? Dessa och många andra frågor väcktes under författarnas samtal om missionsrörelsens utställningsbussar, Mjölkpropagandans reklambussar, livsmedelshandelns rullande butiker på den svenska landsbygden, skärmbildsundersökningens röntgenbussar, blodbussar i Sverige och Finland, norska skolresor till Auschwitz, sightseeingbussar i Beatles Liverpool och turistresor i skuggan av Shanghais futuristiska skyskrapor. Redaktörer är Lotten Gustafsson Reinius, docent i etnologi och verksam som intendent vid Etnografiska museet i Stockholm, Ylva Habel, fil. dr och högskolelektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, och Solveig Jülich, docent och universitetslektor i idéhistoria vid Stockholms universitet.