Sven Widmalm – författare

Denna antologi är en samling essäer om nio humanistiska discipliner. De är författade av ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens tionde klass. Bidragen grundar sig på en serie föredrag där företrädarna ombetts att svara på vissa grundläggande frågor om verksamhet, metoder och resultat inom respektive disciplin. Författarna har också ombetts beskriva hur de ser på den egna disciplinens relation till humanvetenskapen som helhet.

Är det adekvat att betrakta sitt ämne som just humanistiskt och vad menar man i så fall med humaniora eller humanvetenskap?

Som all annan vetenskaplig forskning innefattar humanvetenskapen ett vitt spektrum av kunskapsområden, som ibland visar mycket liten släktskap med varandra. Till exempel är avståndet stort mellan lingvistens analyser av textsamlingar och arkeologens kemiska analyser av materiella lämningar från det längesedan förflutna. Avståndet till trots har de humanistiska disciplinerna något särpräglat gemensamt. De har alla med mänsklig verksamhet och mänskligt tänkande att göra.

SKRIBENTER:  

Görel Cavalli-Björkman, Konstvetenskap

Östen Dahl, Lingvistik

Peter Gärdenfors, Kognitionsvetenskap

Arne Jarrick, Historia

Kerstin Lidén, Arkeologi

Susanne Lundin, Etnologi

Christer Nordlund och Sven Widmalm, Idé- och lärdomshistoria

Peter Pagin, Filosofi

Astrid Söderbergh Widding, Filmvetenskap

"OBJEKTIVT sett är det naturligtvis så, att den tyska nationalsocialismen, liksom varje annan stor folkrörelse, är en blandning på gott och ont, men enligt mitt förmenande överväger det goda." - Genetikprofessorn Herman Nilsson-Ehle 1937.

De intellektuellas förräderi? handlar om sympatier för den tyska nationalsocialismen bland svenska intellektuella. Dessa akademiker på universiteten eller inom de akademiska professionerna, författare, konstnärer och journalister, var oftast inte organiserade nazister. Däremot engagerade de sig i nazismen närstående organisationer och publikationer, eller samarbetade på andra sätt med Nazityskland. Med objektiviteten som ammunition deltog de i ett vetenskapens och kulturens propagandakrig för att förstärka Tredje rikets legitimitet.

Trots omfattande forskning om perioden är de intellektuella "tyskvännerna" fortfarande ett försummat kapitel i svensk historia. De frågor boken behandlar utgör också en ideologiskt minerad terräng. Problematiken med gränsdragningen mellan vetenskap och politik, och om anspråk på objektivitet i det offentliga samtalet, har inte försvunnit utan är ständigt aktuell.

Innehåll: Maria Björkman, Patrik Lundell & Sven Widmalm, "De intellektuellas förräderi?" Andreas Åkerlund, "Vilhelm Scharp - tyskvän, nationalist och antinazist?" Sven Widmalm, "Vetenskap som propaganda. Akademiska kontakter mellan Sverige och Tyskland under Tredje riket" Birgitta Almgren, "Svenska universitet - mål för nazistisk kulturpolitik" Maja Hagerman, "Svensk rasforskning och den nazistiska världsbilden. Herman Lundborgs vänskap och utbyte med ledande rashygieniker i Nazityskland" Maria Björkman, "Ras, vetenskap och objektivitet. Några lojaliteter hos Folke Henschen" Olof Ljungström, "'När ett helt folk drivits i landsflykt'. Gösta Häggqvist och flyktingfrågan vid Karolinska institutet" Henrik Rosengren, "Mellan kulturpolitisk anpassning och estetiska objektivitetsideal. Musikkritik och musikpolitik i Dagsposten 1941 till 1945" Bibi Jonsson, "Rütger Essén och de släckta metropolerna" Benjamin G. Martin, "Svensk film i Hitlers Europa. Nationell filmindustri och internationella nätverk" Patrik Lundell, "De välvilligas rationalitet. Objektivitetsideal och mediekritik inom Riksföreningen Sverige-Tyskland 1938 till 1958" Ola Larsmo, "Det svarta nätet. Om unghögern, Sveriges nationella förbund och Sverigedemokraterna" Johan Östling, "Nya nyanser av brunt. Utblick över ett forskningsfält"

Whether in science or in international politics, neutrality has sometimes been promoted, not only as a viable political alternative but as a lofty ideal – in politics by nations proclaiming their peacefulness, in science as an underpinning of epistemology, in journalism and other intellectual pursuits as a foundation of a professional ethos. Time and again scientists and other intellectuals have claimed their endeavors to be neutral, elevated above the world of partisan conflict and power politics. This volume studies the resonances between neutrality in science and culture and neutrality in politics. By analyzing the activities of scientists, intellectuals, and politicians (sometimes overlapping categories) of mostly neutral nations in the First World War and after, it traces how an ideology of neutralism was developed that soon was embraced by international organizations.

This book explores how the notion of neutrality has been used and how a neutralist discourse developed in history. None of the contributions take claims of neutrality at face value – some even show how they were made to advance partisan interests. The concept was typically clustered with notions, such as peace, internationalism, objectivity, rationality, and civilization. But its meaning was changeable – varying with professional, ideological, or national context. As such, Neutrality in Twentieth-Century Europe presents a different perspective on the century than the story of the great belligerent powers, and one in which science, culture, and politics are inextricably mixed.

Whether in science or in international politics, neutrality has sometimes been promoted, not only as a viable political alternative but as a lofty ideal – in politics by nations proclaiming their peacefulness, in science as an underpinning of epistemology, in journalism and other intellectual pursuits as a foundation of a professional ethos. Time and again scientists and other intellectuals have claimed their endeavors to be neutral, elevated above the world of partisan conflict and power politics. This volume studies the resonances between neutrality in science and culture and neutrality in politics. By analyzing the activities of scientists, intellectuals, and politicians (sometimes overlapping categories) of mostly neutral nations in the First World War and after, it traces how an ideology of neutralism was developed that soon was embraced by international organizations.

This book explores how the notion of neutrality has been used and how a neutralist discourse developed in history. None of the contributions take claims of neutrality at face value – some even show how they were made to advance partisan interests. The concept was typically clustered with notions, such as peace, internationalism, objectivity, rationality, and civilization. But its meaning was changeable – varying with professional, ideological, or national context. As such, Neutrality in Twentieth-Century Europe presents a different perspective on the century than the story of the great belligerent powers, and one in which science, culture, and politics are inextricably mixed.

The book investigates the rather neglected "intellectual" collaboration between National Socialist Germany and other countries, including views on knowledge and politics among "pro-German" intellectuals, using a comparative approach. These moves were shaped by the Nazi system, which viewed scientific and cultural exchange as part and parcel of their cultural propaganda and policy. Positive views of the Hitler regime among intellectuals of all sorts were indicative of a broader discontent with democracy that, among other things, represented an alternative approach to modernization which was not limited to the German heartlands.

This book draws together international experts in an analysis of right-wing Europe under Hitler; a study which has gained new resonance amidst the wave of European nationalism in the twenty-first century.

The book investigates the rather neglected "intellectual" collaboration between National Socialist Germany and other countries, including views on knowledge and politics among "pro-German" intellectuals, using a comparative approach. These moves were shaped by the Nazi system, which viewed scientific and cultural exchange as part and parcel of their cultural propaganda and policy. Positive views of the Hitler regime among intellectuals of all sorts were indicative of a broader discontent with democracy that, among other things, represented an alternative approach to modernization which was not limited to the German heartlands.

This book draws together international experts in an analysis of right-wing Europe under Hitler; a study which has gained new resonance amidst the wave of European nationalism in the twenty-first century.

Denna essäsamling syftar till att belysa och diskutera hur kunskap förstås och genereras i gränslandet mellan akademi och praktik. I detta gränsland utspelar sig en kamp om kunskap en kamp som ofta färgas av förenklade, extrema bilder av forskaren som antingen isolerad i ett elfenbenstorn eller frivolt minglande på marknadstorget. Det är en kamp som väcker frågor om forskarens roll, och synen på kunskap, i samhället. Författarna till bokens tretton essäer kommer från en bredd av discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap. Genom att låta varje essä speglas i en seriebild vill vi bidra till ytterligare tanke och reflektion kring vad kampen om kunskap handlar om. Vår ambition och förhoppning är att ge bränsle till en diskussion bortom tornet och torget om möjligheter och utmaningar med dagens syn på kunskapsproduktion och vilken roll samverkan kan, eller bör, spela.

Boken är rikt illustrerad i färg.