Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm har under närmare tre sekler varit en central kunskapsorganisation i det svenska samhället. Dess institutioner och ledamöter har i laboratorier, observatorier och naturrum, ibland under expeditioner till fjärran länder, samlat underlag och skapat ny kunskap. Lika viktigt är hur Akademien verkat för att inte bara producera kunskaper, utan också för att samla in, bevara, distribuera och popularisera dem. Genom bland annat publikationer, korrespondens, möten, medaljer och belöningar har Akademien knutit samman en mångfald olika aktörer forskare, politiker, mecenater, ingenjörer, instrumentmakare och boktryckare, för att bara nämna några inte enbart i Sverige, utan över hela världen. Och genom ett ständigt flöde av remisser, yttranden och forskningspolitiska utspel har Akademien verkat för att kunskapers värde framhållits, och för att kunskaper tagits i bruk. I Kunskap i rörelse skildrar en forskargrupp bestående av ett dussintal svenska vetenskaps-, medicin- och teknikhistoriker Vetenskapsakademiens långa historia. I en första del får vi följa Akademiens organisatoriska utveckling från grundandet 1739 och in i vår egen tid. I en andra del bryts fågelperspektivet, och i nära fyrtio bildessäer får vi stifta bekantskap med några av de myriader enskildheter som också utgör denna historia.

Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm har under närmare tre sekler varit en central kunskapsorganisation i det svenska samhället. Dess institutioner och ledamöter har i laboratorier, observatorier och naturrum, ibland under expeditioner till fjärran länder, samlat underlag och skapat ny kunskap. Lika viktigt är hur Akademien verkat för att inte bara producera kunskaper, utan också för att samla in, bevara, distribuera och popularisera dem. Genom bland annat publikationer, korrespondens, möten, medaljer och belöningar har Akademien knutit samman en mångfald olika aktörer forskare, politiker, mecenater, ingenjörer, instrumentmakare och boktryckare, för att bara nämna några inte enbart i Sverige, utan över hela världen. Och genom ett ständigt flöde av remisser, yttranden och forskningspolitiska utspel har Akademien verkat för att kunskapers värde framhållits, och för att kunskaper tagits i bruk. I Kunskap i rörelse skildrar en forskargrupp bestående av ett dussintal svenska vetenskaps-, medicin- och teknikhistoriker Vetenskapsakademiens långa historia. I en första del får vi följa Akademiens organisatoriska utveckling från grundandet 1739 och in i vår egen tid. I en andra del bryts fågelperspektivet, och i nära fyrtio bildessäer får vi stifta bekantskap med några av de myriader enskildheter som också utgör denna historia.

Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm har under närmare tre sekler varit en central kunskapsorganisation i det svenska samhället. Dess institutioner och ledamöter har i laboratorier, observatorier och naturrum, ibland under expeditioner till fjärran länder, samlat underlag och skapat ny kunskap. Lika viktigt är hur Akademien verkat för att inte bara producera kunskaper, utan också för att samla in, bevara, distribuera och popularisera dem. Genom bland annat publikationer, korrespondens, möten, medaljer och belöningar har Akademien knutit samman en mångfald olika aktörer forskare, politiker, mecenater, ingenjörer, instrumentmakare och boktryckare, för att bara nämna några inte enbart i Sverige, utan över hela världen. Och genom ett ständigt flöde av remisser, yttranden och forskningspolitiska utspel har Akademien verkat för att kunskapers värde framhållits, och för att kunskaper tagits i bruk. I Kunskap i rörelse skildrar en forskargrupp bestående av ett dussintal svenska vetenskaps-, medicin- och teknikhistoriker Vetenskapsakademiens långa historia. I en första del får vi följa Akademiens organisatoriska utveckling från grundandet 1739 och in i vår egen tid. I en andra del bryts fågelperspektivet, och i nära fyrtio bildessäer får vi stifta bekantskap med några av de myriader enskildheter som också utgör denna historia.