Thomas Kaiserfeld – författare

Det som brukar kallas upptäckandets tid tar sin början i slutet av 1400-talet och blir startskottet för dagens sammanlänkade värld, men också en av de mer kritiserade epokerna i historien. Den europeiska geografin med sin långa kustremsa är kanske den viktigaste orsaken till att nationerna här utvecklade världens mäktigaste flottor. Men vilka var de politiska och ideologiska drivkrafterna som låg bakom? Vilka vetenskapliga och tekniska framsteg låg till grund för utvecklingen? Vart skulle man och varför? I denna bildrika antologi kartläggs flera aspekter av den europeiska sjöfart och handel som präglade den här händelserika perioden. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Elias Lindén.

Humanistiskt och naturvetenskapligt orienterade forskare har inte samma erfarenheter av tidsbegreppet. Likväl finns tangeringspunkter. Frågor om vad tid är, hur den konceptualiseras, vad den betyder och hur dess parametrar utstakas av naturen är intrasslade i varandra. Och perspektiven är otaliga. Naturvetenskapens tid är objektiverad och förrumsligad, medan litteraturen också fångar den tid vi som människor är och lever i. Mekaniskt mätt tid är endimensionell och objektiv medan upplevd tid är mångdimensionell och subjektiv, samtidigt som livscykelns fysiologiska dimension genomsyrar våra sociala liv. I alla dessa processer finns och verkar således tiden, men att medvetet tänka på den är, så vitt vi vet, ett privilegium för människan.   Tanken med denna tvärvetenskapliga antologi, med bidrag av forskare inom fysik, geologi, sociologi, etnologi, historia, idéhistoria, litteraturvetenskap och filmvetenskap, är att greppa tiden i dess komplexitet och stimulera till dialog mellan olika synsätt och vetenskapsdiscipliner. Läs om tidsskildringar i historiska tv-dramer, om den tidsperiod som numera kallas för antropocen, om rumtid och tidsaktivism, om tid som mäts av den märkvärdiga "tiotusenårsklockan", om tiden i mikrokosmos och tiden i rymden både den faktiska rymden och den som skapades av Harry Martinson.

Beyond Innovation counter weighs the present innovation monomania by broadening our thinking about technological and institutional change. It is done by a multidisciplinary review of the most common ideas about the dynamics between technology and institutions.

Beyond Innovation counter weighs the present innovation monomania by broadening our thinking about technological and institutional change. It is done by a multidisciplinary review of the most common ideas about the dynamics between technology and institutions.

Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm har under närmare tre sekler varit en central kunskapsorganisation i det svenska samhället. Dess institutioner och ledamöter har i laboratorier, observatorier och naturrum, ibland under expeditioner till fjärran länder, samlat underlag och skapat ny kunskap. Lika viktigt är hur Akademien verkat för att inte bara producera kunskaper, utan också för att samla in, bevara, distribuera och popularisera dem. Genom bland annat publikationer, korrespondens, möten, medaljer och belöningar har Akademien knutit samman en mångfald olika aktörer forskare, politiker, mecenater, ingenjörer, instrumentmakare och boktryckare, för att bara nämna några inte enbart i Sverige, utan över hela världen. Och genom ett ständigt flöde av remisser, yttranden och forskningspolitiska utspel har Akademien verkat för att kunskapers värde framhållits, och för att kunskaper tagits i bruk. I Kunskap i rörelse skildrar en forskargrupp bestående av ett dussintal svenska vetenskaps-, medicin- och teknikhistoriker Vetenskapsakademiens långa historia. I en första del får vi följa Akademiens organisatoriska utveckling från grundandet 1739 och in i vår egen tid. I en andra del bryts fågelperspektivet, och i nära fyrtio bildessäer får vi stifta bekantskap med några av de myriader enskildheter som också utgör denna historia.

Denna bok behandlar naturvetenskapens ställning och naturvetares karriärvillkor under 1900-talet. Utgångspunkten är fysikers ändrade professionella och institutionella förhållanden i en tid då fysikämnet expanderade från ett litet universitetsämne till ett forskningsområde med potential att omvandla samhällslivet. Studien syftar till att förstå förhållandet mellan fysik och fysiker, mellan vetenskap och karriär. Teknikhistorikern Thomas Kaiserfeld visar hur 1900-talets forskning inom fysiken påverkades av skeenden utanför traditionella forskningsinstitutioner som universitet och högskolor.

Big Science is a broad epithet that can be associated with research projects as different as the Manhattan Project, the Hubble Telescope- construction, and the CERN-establishment in Geneva. While the science produced by these projects is vastly different, they have in common the fact that they all involve huge budgets, big facilities, complex instrumentation, years of planning, and large multidisciplinary teams of researchers. In Legitimizing ESS the authors examine the complexity of the cultural, social, and political processes from which and in which Big Science develops. They do so by focusing upon the planning and development of the European Spallation Source, ESS, that is to be located in Lund in southern Sweden. Together, the chapters represent a variety of perspectives to highlight the complexity of the processes that are integral to Big Science. Thus, this volume examines the very different roles Big Science may be given in different contexts: locally, regionally, nationally and internationally, as well as historically. Legitimizing ESS is based on the research of scholars based at Lund University from the disciplines of archive and library sciences, art history and visual studies, ethnology, gender studies, geography, history of ideas and sciences, media and communication, philosophy, and policy research. --- Big Science är ett brett begrepp som kan förknippas med så skilda forskningsföreteelser som Manhattanprojektet, Hubbleteleskopet och CERN. Trots att den vetenskap som bedrivs vid dessa anläggningar är väsensskild har de det gemensamt att de kräver stora resurser och stora anläggningar liksom sofistikerade och dyra instrument, stora tvärvetenskapliga forskarlag och många års planering. I Legitimizing ESS undersöker författarna de komplicerade kulturella, sociala och politiska processer som ligger till grund för uppkomsten och utvecklingen av Big Science. De gör det genom att fokusera på förberedelserna av European Spallation Source, ESS, som planeras att byggas i Lund. Tillsammans representerar kapitlen olika perspektiv som frilägger hur olika processer samverkar i skapandet av Big Science. Denna bok handlar med andra ord om de olika roller som Big Science kan spela i olika sammanhang: lokalt, regionalt, nationellt och internationellt såväl som historiskt. Legitimizing ESS är baserad på vetenskapligt arbete av forskare vid Lunds universitet från ämnesområden som biblioteks- och informationsvetenskap, konsthistoria och visuella studier, etnologi, genusvetenskap, ekonomisk geografi, idéhistoria, media- och kommunikationsvetenskap, forskningspolitiska studier samt filosofi

För svensk text, se nedan. ‘Big Science’ is a broad epithet that can be associated with research projects as different as the Manhattan Project, the Hubble Telescope- construction, and the CERN-establishment in Geneva. While the science produced by these projects is vastly different, they have in common the fact that they all involve huge budgets, big facilities, complex instrumentation, years of planning, and large multidisciplinary teams of researchers. In Legitimizing ESS the authors examine the complexity of the cultural, social, and political processes from which and in which Big Science develops. They do so by focusing upon the planning and development of the European Spallation Source, ESS, that is to be located in Lund in southern Sweden. Together, the chapters represent a variety of perspectives to highlight the complexity of the processes that are integral to Big Science. Thus, this volume examines the very different roles Big Science may be given in different contexts: locally, regionally, nationally and internationally, as well as historically. Legitimizing ESS is based on the research of scholars based at Lund University from the disciplines of archive and library sciences, art history and visual studies, ethnology, gender studies, geography, history of ideas and sciences, media and communication, philosophy, and policy research. ———– Big Science är ett brett begrepp som kan förknippas med så skilda forskningsföreteelser som Manhattanprojektet, Hubbleteleskopet och CERN. Trots att den vetenskap som bedrivs vid dessa anläggningar är väsensskild har de det gemensamt att de kräver stora resurser och stora anläggningar liksom sofistikerade och dyra instrument, stora tvärvetenskapliga forskarlag och många års planering. I Legitimizing ESS undersöker författarna de komplicerade kulturella, sociala och politiska processer som ligger till grund för uppkomsten och utvecklingen av Big Science. De gör det genom att fokusera på förberedelserna av European Spallation Source, ESS, som planeras att byggas i Lund. Tillsammans representerar kapitlen olika perspektiv som frilägger hur olika processer samverkar i skapandet av Big Science. Denna bok handlar med andra ord om de olika roller som Big Science kan spela i olika sammanhang: lokalt, regionalt, nationellt och internationellt såväl som historiskt. Legitimizing ESS är baserad på vetenskapligt arbete av forskare vid Lunds universitet från ämnesområden som biblioteks- och informationsvetenskap, konsthistoria och visuella studier, etnologi, genusvetenskap, ekonomisk geografi, idéhistoria, media- och kommunikationsvetenskap, forskningspolitiska studier samt filosofi.

”Beredd till bådadera. Lunds universitet och omvärlden” vill med sitt val av titel just visa vidden av ett gammalt universitets verksamhet, i går, nyss, i dag, från grundläggandet 1666. Tyngdpunkten har lagts på de senaste femtio åren, den tid som gått sedan universitetet senast firade sin existens. Den kan läsas som en första kartläggning av det senaste halvseklet, hur universitetet har förvaltat sitt gamla motto på sigillet, men kanske också vart det är på väg. Boken vill också fånga något av samspelet mellan universitetet och omvärlden, ett perspektiv som ofta saknas, men behövs för att förstå universitetets växlingsrika historia. Boken är en antologi med nio historiska studier om allt från forskningssamverkan och internationella kontakter till spirituella medlemmar i Fråga Lund-paneler och allmänhet som vill donera sina kroppar till vetenskapen. Idéhistorikerna Gunnar Broberg och David Dunér är redaktörer för boken. Övriga medverkande är idéhistorikerna Gustav Holmberg, Thomas Kaiserfeld, Elisabeth Mansén, Svante Nordin och Jan Eric Olsén, litteraturvetaren Katarina Bernhardsson och historikern Johan Östling.