David Dunér – författare

Livet genomsyrar dagens debatter. Livets gränser utmanas av landvinningar inom genteknologi, AI-teknik och sökandet efter liv i rymden. Vår livsstil orsakar klimatförändringar och minskad biologisk mångfald, något som i sin tur försämrar villkoren för livet på jorden. Vi kämpar för att förstå hur ett gott liv bör levas och vad det har för mening. Samtidigt tycks det omöjligt att ge ett slutgiltigt svar på exakt vad liv är.  

Men livet har debatterats i årtusenden. Precis som i dag har människor i det förflutna slagit vakt om livet, diskuterat det goda livets kärna och försökt precisera vad som särskiljer den levande organiska världen. Den här boken undersöker hur människor och samhällen från antiken till i dag har angripit frågor som dessa. I en rad fallstudier utforskar den livsbegreppens, livsformernas och livshållningarnas roll i vetenskapens, medicinens, filosofins och andra områdens språkbruk och debatter.  

Livets idéhistoria bidrar med en rik förståelse av historiska idéer om liv och diskuterar hur livet kan avgränsas och analyseras inom historisk forskning. Syftet med boken är också att visa olika teoretiska och metodologiska ingångar till livets historia inom fält som biologihistoria, medicinhistoria, litteraturhistoria, filosofihistoria, vetenskapshistoria och miljöhistoria.    

Medverkande författare: David Bowling · David Dunér · Ingrid Dunér · Jonnie Eriksson · Adam Furbring · Astrid Grelz · Frits Gåvertsson · Anna Hultman · Jimmy Jönsson · Magnus Krook · Jan Eric Olsén · Erik Persson · Disa Runeby · Kristiina Savin 

Svenskens relation till Det heliga landet är kulturhistoriskt unik. Ända sedan Bibeln började läsas på svenska för snart femhundra år sedan har landets geografi och skriftens legender flätats samman med vår identitet och historiesyn. Hur blev det så? 

I denna antologi belyser korsfarare, pilgrimer, handelsresande, vetenskapsmän och författare med anknytning till landet hur denna fascinerande relation utvecklats, från vikingatiden till idag. Vi får bland annat läsa om hur svenskens syn på sig själv som kristen har formats genom århundradena, hur det gick till när vi bytte religion och om vilka följdverkningar Heliga Birgittas uppenbarelser i Betlehem hade på svenskarnas religiositet. Likaså om effekterna av Fredrika Bremers och Selma Lagerlöfs böcker om Jerusalem. Är nutida svenskar verkligen så sekulära som vi brukar ta för givet?

Essäerna i detta rikt illustrerade praktverk härrör från seminariet Svenskarna i Det heliga landet som hölls vid American Colony Hotel i Jerusalem 2020. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist, Louise Belfrage och Nathan Shachar.

»Läsaren formligen inbjuds att tänka som en historisk individ, inte bara reflektera över hur de lärde resonerade om tingens ordning. (...) Lägg därtill att spännvidden är beundransvärt stor: här finner vi redogörelser för allt från kosmologiska spekulationer till utförliga skildringar av medicinsk teori och praktik... Den kommer att vara ett tongivande referensverk i ämnet för lång tid framåt.«Svenska Dagbladet

»Svensk idéhistoria är en så rik bok att det är svårt att bestämma sig för var man ska börja att prisa dess förtjänster ... Det är ofta en ren njutning att läsa David Dunérs text ... Dunér har en enastående förmåga att knyta samman historiska företeelser och förlopp och låta läsaren upptäcka mönster. Betyg: 5 av 5, Briljant.« BTJ

Ett nytt standardverk över svensk idéhistoria

Svensk idéhistoria är en storslagen översikt över människors tankar om naturen, samhället och vad det är att vara människa, från forntiden till renässansen. Med konkreta exempel och ett elegant språk får läsaren tränga in i de historiska människornas förunderliga och främmande tankevärldar. Tidigare verk i ämnet har tagit avstamp i medeltiden och utgått från den lärda, skriftliga kulturen.

David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria, prövar här ett nytt grepp genom att följa tänkandets och idéernas historia så långt tillbaka som det har funnits människor i Sverige. Inte endast de stora tänkarna får här sin belysning, författaren undersöker också hur människor genom historien försökte förstå världen omkring dem. Varför började man överhuvudtaget fundera på saker och ting? Det gjorde världen begripligare och lättare att leva i, men också större, märkligare och mer förunderlig.

Här beskrivs och förklaras samspelet mellan tänkandet och omvärlden, däribland de miljömässiga, tekniska och samhälleliga förändringar som drivit fram nya idéer - från att odla marken till att uttrycka tankar i hällristningar och runor, introduktionen av skriftkultur och kristendom, och slutligen boktryckarkonsten och reformationens omstörtande förändring av tänkandet. David Dunér plöjer nya spår inom svensk idéhistoria med detta standardverk som inte bara utgår från den allra senaste forskningen, utan också är det mest fullständiga inom ämnet.

Hilma af Klint och August Strindberg var båda esoteriker, men vad är esoterism? Under senare delen av 1800-talet kom så kallade esoteriska strömningar att etablera sig i kulturella och intellektuella kretsar i Europa, inte minst i Sverige. Hemliga läror, riter och praktiker som alkemi, astrologi, ockultism och teosofi där tron på ett korresponderande kosmos, en levande natur och transmutationsupplevelser dominerar. Men esoterismen sträcker sig betydligt längre tillbaka i den svenska historien. Trots att de esoteriska idéströmningarna länge utpekades av kyrkan som kätteri och därför verkade i det dolda, har de haft betydande inflytande på den svenska kulturen.  

I denna antologi samlar vi några av Sveriges främsta experter inom ämnet för att utforska esoterismens historia i Sverige och hur dess riter, praktiker och traditioner kom att influera författare och konstnärer som August Strindberg, Selma Lagerlöf, Viktor Rydberg, Hilma af Klint, Tyra Kleen och Carl Milles.

During the latter part of the nineteenth century, so-called esoteric movements became increasingly popular in cultural and intellectual circles in Europe, not least in Sweden. Secret teachings, rituals and practices in alchemy, astrology, occultism and theosophy were predominant, with a belief in correspondences in the cosmos, living nature and transmutations. But esotericism goes back much further in time in Swedish history. Although such esoteric ideas were long considered heresy by the Church and thus driven underground, they have had a significant impact on Swedish culture.

In this anthology, we bring together some of Sweden s foremost experts on the subject to explore the history of esotericism in Sweden and how its rituals, practices and traditions came to influence writers and artists such as August Strindberg, Selma Lagerlöf, Viktor Rydberg, Hilma af Klint, Tyra Kleen and Carl Milles.

Vad är det egentligen som förenar allt det vi kallar liv? Det finns ingen allmänt erkänd definition av vad liv är, vare sig inom fysik, kemi, biologi eller filosofi. Det gäller även mänskligt liv. Vad som juridiskt räknas som ett mänskligt liv enligt aborträtten skiljer sig från arvsrätten som i sin tur skiljer sig från straffrätten.

Hur livet på jorden en gång började är en annan öppen fråga. Kanske är det nödvändigt att lämna jorden för att få svar. Andra livsformer, på andra planeter, skulle kunna avslöja något också om våra jordiska villkor.

Tidskriften Gläntas nya nummer gör ett antal försök att svara på dessa och andra livsavgörande frågor, i essäer, samtal, kortprosa och konstnärliga bidrag.