Svante Nordin – författare

Martin Heidegger, Carl Schmitt och Ernst Jünger tillhörde den liberala demokratins mest skarpsinniga kritiker, kom alla att på ett eller annat sätt att ansluta sig till nazismen och har var och en satt 1900- och 2000-talets tänkande i rörelse.

Svante Nordin berättar här vår tids politiska historia utifrån tre lika omstridda som inflytelserika tyska tänkare. Efter att den västliga liberalismen och kapitalismen befäst sin roll som det enda politiska alternativet har de ålagts rollen som världsandens partisaner i kamp mot ett globalt herravälde. Intresse för deras frågor och problemställningar har väckts från höger till vänster, hos tänkare som Michel Foucault, Jacques Derrida, Giorgio Agamben, Slavoj Žižek och Aleksandr Dugin.

Idag är arvet från de tre filosoferna kanske mer brännande än någonsin tidigare.

Vid 1900-talets början finns en utbredd uppfattning om att filosofin befinner sig i kris. De förmoderna kunskapsformerna har förlorat sin ställning och de kulturella framstegens och det vetenskapliga samarbetets tid ska snart sjunka ner i det första världskrigets skyttegravar. Men istället för att innebära en tillbakagång kom krisen att leda till en genomgripande omvärdering och pånyttfödelse av det västerländska tänkandet.

Svante Nordin berättar här om de filosofer som i konfrontation med det dramatiska 1900-talets omvälvningar grundlade århundradets nydanande tankeriktningar. Och som i frågan om kunskapens och vetenskapernas grundvalar också nödgades att inkludera frågan om filosofin själv.

Filosoferna: Det västerländska tänkandet sedan år 1900 är en enastående översikt av vår tids filosofi och belönades med Stora fackbokspriset 2011. Boken utgör det första bandet i Svante Nordins svit över filosofins historia.

»Filosoferna är en efterlängtad bok som bidrar till förståelsen av hela 1900-talet, med dess mörker och ljuspunkter. Den samtidsfilosofiskt nyfikne kan börja sin resa här, den redan påläste får ett efterlängtat historiskt sammanhang till idéerna.«- Olof Åkerlund, Sydsvenskan

»Boken är unik i sitt slag, också internationellt, genom sin omfattning, detaljrikedom och breda språk- och traditionsurval.«- Hans Ruin, Dagens Nyheter

I det grekisktalande området utvecklades för över 2500 år sedan en ny kunskaps- och livsform vars bärare kom att kallas filosofer. Dessa ägnade sig åt teoretisk verksamhet, ställde frågor lika mycket som de gav svar, förde och klädde sig på ett karaktäristiskt sätt och misstänktes ständigt för att inte helga gudarna. Vartefter samhällena förändrades över århundraden har filosoferna funnit nya roller; från de grekiska stadsstaterna till det romerska riket, genom kristendomens uppkomst och stängningen av de filosofiska skolorna, från det östromerska rikets sammanbrott till den klassiska kulturens renässans i Italien har nya generation av filosofer formulerat begreppen för verkligheten, den föränderliga och alltid samma.

Filosoferna: Från filosofins födelse till den vetenskapliga revolutionen omfattar tusen år av tänkande. Svante Nordin skildrar här den västerländska filosofins uppkomst hos grekerna och dess meanderlopp fram till den vetenskapliga revolutionen, som på samma gång innebar filosofins största triumf och slutet för dess hegemoni. Boken är det fjärde och avslutande bandet i Nordins svit över filosofins historia.

I början av 1600-talet påbörjas den intellektuella revolution som ska sätta Europa i rörelse. Med kraft breder bland annat den cartesianska ”nya filosofin” och den nya vetenskapen med dess empiriska och matematiska metoder ut sig. Fram växer den mekanistiska världsbild som ersätter den teleologiska aristotelismen och möjliggör den moderna vetenskapen. Tyngdpunkten i Europas intellektuella liv flyttar från renässansens Italien till Frankrike, England, Tyskland, samtidigt som nationalspråken ersätter latinet.

Svante Nordin presenterar här de ”nya filosofer” som under 1600-talet ställde naturfilosofin på ny grund. Dessutom de upplysningsfilosofer som nästföljande sekel skapade ett nytt begreppssystem för samhället, moralen och religionen och därmed öppnade dörren till vår moderna värld.

Filosoferna: Vetenskaplig revolution och upplysning 1650–1776 är en mästerlig krönika över den sprudlande intellektuella miljö som såg gamla dogmer ge vika för det frimodiga och metodiska kunskapssökande som skulle komma att förändra människans livsbetingelser i grunden. Boken är den tredje delen i Nordin svit över filosofins historia.

De filosofer som översköljdes av modernitetens första chockvåg försökte förstå, tolka och begreppsliggöra det moderna. De upplevde den amerikanska revolutionen 1776 och den franska 1789. De fick se hur den nya industriella och tekniska verkligheten, den globaliserade marknaden och vetenskapen förändrade den västerländska samhällsordningen i grunden. Och de fick anledning att fullständigt omvärdera allt som rörde livets utveckling, man och kvinna, historia och konst, gud och människa.

Filosoferna: Den moderna världens födelse och det västerländska tänkandet 1776-1900 är berättelsen om de tänkare som inte bara försökte tolka världen, utan också förändra den. Med ojämförlig kringsyn och detaljrikedom skildrar Svante Nordin kampen om att formulera de nya tankeformerna och vokabulären som skulle komma att bestämma moderniseringens riktning och innebörd. Boken utgör det andra bandet i Nordins svit över filosofins historia.

Åren 1947 1967 förändrades Sverige i snabb takt. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten saknade motstycke och lade grunden inte bara för ett ojämförligt välstånd utan också för djupa sociala och kulturella förskjutningar. Allt som hade tagits för givet utmanades. Radikalism fick ett egenvärde. Avantgardet blev mainstream. 

Med texter av bland andra Yvonne Hirdman, Kalle Lind, Birgitta Holm.

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv.

I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.

"nödvändig läsning för alla forskare som inte vill smälta in i tapeten utan producera något som är gediget men ändå tillräckligt på tvären för att väcka tankar och debatt." Svenska Dagbladet

Vad var det som skedde i det som skedde? Geijers berömda ord har fått bli utgångspunkten för denna bok. När idéhistorieprofessorn Svante Nordin försöker skildra de fem största politiska kliven under Sveriges senaste 200 år frapperas man av hur varje nytt kliv som tagits varit en protest mot det föregående, samtidigt som varje kliv gjort samma anspråk på att vara toppmodernt. De ”1809 års män” som avsatte kungen och författade regeringsformen förklarades tids nog omoderna av de som avskaffade ständerna och skapade en tvåkammarriksdag. Dessa avpolletterades snart av de liberaler och socialdemokrater som drev fram det demokratiska genombrottet. Men när de fastnade i kraftlösa minoritetsregeringar utkonkurrerades de av folkhemstanken, vilken i sin tur kom att ersättas av såväl vänsterradikala som nyliberala projekt för ett alltmer globaliserat och mångkulturellt samhälle, där vi är i dag. Men kanske knakar detta projekt i fogarna redan nu. För den läsare som önskar se vad som skedde i det som skedde är Nordin en bildande och ofta underhållande ciceron som öppnar för nya tolkningar av Sverige, av moderniteten och av historien – kort sagt av Sveriges moderna historia.

"Ett pedagogiskt grepp som sporrar läsaren att fundera vidare. ALlra mest tankeväckande är han när han höjer sig över historiens nuflöde och jämför de olika projekten med varandra." Clio - historiska boknyheter

Författaren är en mycket skicklig skribent och Sveriges moderna historia imponerar framförallt gällande det analytiska djupet och den utmärkta strukturen, som mycket övertygande lyfter fram viktiga händelser och personer." BTJ

"nödvändig läsning för alla forskare som inte vill smälta in i tapeten utan producera något som är gediget men ändå tillräckligt på tvären för att väcka tankar och debatt." Svenska Dagbladet

"Få levande svenska skribenter är så njutbara att följa som Svante Nordin. Lundaprofessorn i idé- och lärdomshistoria är inte endast gränslöst bildad, utan även en driven förmedlare av lärdomen. Han berättar en god historia, färgrik, djup, underhållande och tankeväckande. /.../ Facklitteraturens Brueghel. Nyss utkomna Sveriges moderna historia är ett sådant äkta Nordin-opus." Barometern

Den prisbelönte författaren Svante Nordin har fördjupat sig i relationen mellan drottning Christina och filosofen Descartes på Stockholms slott. Hur mycket kontakt hade de? Vad tyckte de om varandra? Och hur gick det abrupta slutet egentligen till?

En unik episod i Sveriges intellektuella historia blir här klarlagd i alla sina vindlingar. Tänk er en ung drottning, regent över en ny europeisk stormakt, som brinner av intellektuell nyfikenhet och av iver att få stifta bekantskap med kontinentens mest framstående lärde och tänkare. Föreställ er vidare en stor filosof, dominerande redan under sin egen tid och för århundraden framåt betraktad som den främste av alla. Se till slut framför er hur denne tänkare på drottningens inbjudan reser till hennes avlägsna och vintriga huvudstad för att ge henne privatlektioner i filosofi men hur han efter bara några korta månader dör under omständigheter som ger upphov till rykten och skvaller över hela Europa. Då har ni det händelseförlopp som skildras i Svante Nordins Drottningen och filosofen.

Mötet mellan Christina och Descartes.En unik episod i Sveriges intellektuella historia blir här klarlagd i alla sina vindlingar. Varför diskuterade Christina och Descartes om det finns liv i rymden? Bidrog han till hennes berömda omvändelse till katolicismen? Frös Descartes ihjäl i Stockholm? Eller blev han mördad? Vilken filosofi låg till grund för hans långa brev till drottningen?

För ett drygt sekel sedan var äventyraren och upptäckaren Sven Hedin (1865-1952) sin tids mest kände svensk i världen, en hyllad kulturprofil och storsäljande författare. Hedins böcker om strapatsrika upptäckts­ färder i Centralasiens berg och öknar lästes över hela världen, han var den siste svensken att bli adlad och han invaldes som ledamot av Svenska Akademien. Men trots dessa exceptionella bedrifter är det framför allt en av många ­ ifrågasatt v­änskapsrelation som kommit att överskugga Sven Hedins eftermäle.

Denna mycket rikligt illustrerade antologi samlar några av Sveriges främsta kännare av Hedin. De beskriver hans livsverk som upptäckare, geograf, fotograf, författare och politisk aktör mot bakgrund av den historiska kontext som han verkade i. Vad var det som drev Hedin och hur mycket påverkade hans personliga relation till Adolf Hitler den svenska regeringens hållning under andra världskriget?

"Ett storartat arbete med internationella utblickar, men med koncentration på svenska förhållanden ... En utmärkt avslutning med slutsatser kring vad som utmärkte det revolutionära 1968 bringar ytterligare klarhet kring budskapet."BTJ"Intressanta iakttagelser görs inte minst … kring vänsterns relation till upplysningsarvet, till förnuftet."Respons

Efter revolutionen - Vänstern i svensk kulturdebatt sedan 1968.Ett halvsekel har hunnit gå sedan studenter i väst för första gången reste sig mot etablissemanget. Sedan dess har revolutionsåret 1968 fått ett alltmer nostalgiskt skimmer. Men exakt vad ungdomarna gjorde uppror mot är något mer oklart, och mycket riktigt uppstod tidigt betydande skiljemeningar inom vänsterrörelsen. När världsutvecklingen tog en oväntad vändning genom Kinas nya kurs och senare genom murens fall inleddes en kris även för den svenska vänsterns del. Ett sätt att ta reda på hur arvet efter 1968 förvaltades är att se hur det debatterades och analyserades i tidens skönlitteratur, debattböcker och kultursidor. Så har gjorts i denna bok. Genom att referera vad som tänkts och tycks om och av vänstern, men även kommentera och dra slutsatser av materialet, söker sig Berntson och Nordin framåt från revolutionsåret till millennieskiftet.Sara Lidman, Jan Myrdal, Sven Delblanc, Arne Ruth, Per Ahlmark och många fler passerar revy när vänsterns krängningar skildras. Resultatet är ett stycke svensk filosofisk, litterär och politisk samtidshistoria. Lennart Berntson är lektor emeritus i historia vid Roskilde universitet. Med boken Makten, socialismen och demokratin (1979, skriven tillsammans med Håkan Arvidsson) lanserade han det numera välkända begreppet "civilsamhälle". Han har på senare år medverkat i bland andra antologin I historiens skruvstäd och flerbandsverket Tusen år i Europa.Svante Nordin är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, en av landets mest produktiva fackboksförfattare och mottagare av många litterära priser. Han har på Natur & Kultur utgivit uppmärksammade biografier över Fredrik Böök och Ingemar Hedenius samt nyligen verket Filosoferna – den moderna världens födelse och det västerländska tänkandet 1776-1900. Bland övriga verk märks Det politiska tänkandets historia och Nittonhundratalet - en biografi.Omslag: Lars Paulsrud.

Vad hände under 1900-talet? Mängder av saker, förstås. Men vad var det viktigaste? Vilken var huvudintrigen i detta komplicerade skådespel? Vilket var grundmönstret? Och varför drabbades detta sekel av så fruktansvärda katastrofer? Varför blev det till världskrigens och folkmordens århundrade?

Svante Nordin söker svaren i sin bok 1900-talet - en biografi. Människor, makter och idéer under ett århundrade. Det är en bok om händelserna, om krigen, revolutionerna, attentaten och frederna. Och det är en bok om människorna, om Lloyd George och Hitler, Mao Zedong och Reagan, Ernst Jünger och Oswald Spengler, Simone de Beauvoir och Hannah Arendt. Det är en bok om idéer, ideologier, myter och illusioner. Historiens huller om buller skildras i hundra episoder. Men genom dem alla söks den röda tråden.

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato.

Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.

Hilma af Klint och August Strindberg var båda esoteriker, men vad är esoterism? Under senare delen av 1800-talet kom så kallade esoteriska strömningar att etablera sig i kulturella och intellektuella kretsar i Europa, inte minst i Sverige. Hemliga läror, riter och praktiker som alkemi, astrologi, ockultism och teosofi där tron på ett korresponderande kosmos, en levande natur och transmutationsupplevelser dominerar. Men esoterismen sträcker sig betydligt längre tillbaka i den svenska historien. Trots att de esoteriska idéströmningarna länge utpekades av kyrkan som kätteri och därför verkade i det dolda, har de haft betydande inflytande på den svenska kulturen.  

I denna antologi samlar vi några av Sveriges främsta experter inom ämnet för att utforska esoterismens historia i Sverige och hur dess riter, praktiker och traditioner kom att influera författare och konstnärer som August Strindberg, Selma Lagerlöf, Viktor Rydberg, Hilma af Klint, Tyra Kleen och Carl Milles.

Sampanerna från Kanton: F.H af Chapmans kinesiska gouacher är en bok om 99 kinesiska akvareller som befunnit sig på svensk mark sedan slutet av 1700-talet.  Fredrik af Chapman var skeppsbyggare och varvsamiral. Tillsammans med C A Ehrensvärd blev han en av förgrundsgestalterna i kung Gustaf III:s uppbyggnad av svenska flottans isfria hamnstad i Karlskrona i södra Sverige. Fredrik af Chapmans 99 gouacher föreställer kinesiska båtar på stilla hav med varierande last samt tre med scenerier från magasinen och hamnen i Kanton. På varje tavla är båtmodellens kinesiska namn textad med latinska bokstäver. Båtarna är målade i lager med gouache, en täckande vattenfärg på tunt orientaliskt papper.  Gouacherna vittnar om 1700-talets kantonesiska exportmåleri och är samtidigt kunskapsbärare av svensk internationell sjöfart och politik för tiden då Ostindiska Kompaniets verkade i sin mest expansiva period. Gouacherna är därför också ett tidsdokument, som berättar om kosmopoliter under 1700-talet med nytänkande inom sjöfart, arkitektur och kultur. Här ser man delar av den svenska handelsflottan i Kina och bilderna vittnar om en global 1700-talsvärld. Gouacherna hängde på samma plats från år 1786 framtill 2014. Många frågor besvaras i boken men vem eller vilka som skapade verken har förblivit ett mysterium. 

Boken innehåller samtliga 99 gouacher både i sin helhet och med en del förstorade detaljer. 

Tanke och dröm skildrar den svenska kulturdebatten, från Strindbergsfejden i början av 1900-talet fram till nutid. Persongalleriet är brett: författare och poeter, politiker och vetenskapsmän, teologer och filosofer, journalister och konstnärer. Resultatet är ett oundgängligt standardverk över den moderna tidens svenska idéhistoria.

SVANTE NORDIN är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och författare till en lång rad böcker. Han har vunnit Stora Fackbokspriset och varit nominerad till Augustpriset.

Axel Törneman (1880-1925) var aktiv som konstnär mitt under den moderna konstens genombrott. Trots sin relativt korta levnad hann han både uppleva och vara en del av de dramatiska kulturella skiften som präglade 1900-talets början. Med Törneman som portalfigur kartlägger denna antologi de tidiga konst- och idéströmningar som idag samlas under begreppet modernism. I hans måleri finns nämligen viktiga nycklar till förståelsen av modernismens utveckling i såväl Sverige som Europa. Genom att växla mellan den biografiska närläsningen och det större, internationella sammanhanget blir Törnemans liv och verk ett sätt att koppla samman modernismens mångbottnade rötter.

Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén.

Ikonoklasm, eller bildstormande, är en del av vår historia: från förstörelsen av religiösa bilder under den tidiga kristendomen till dagens nedrivning av statyer på sydstatsgeneraler och slavhandlare. Bilder, byggnader och föremål som strider mot religiös eller ideologisk övertygelse måste förstöras. De som utför rensningen, ikonoklasterna, är övertygade om att de utför en reningsaktion. Det förflutna välts över ända i en önskan att börja om från början. 

De olika bidragen till antologin Ikonoklasm förkastandet av det förflutna visar med all önskvärd tydlighet konsekvenserna. Inte bara ovärderliga kulturskatter utan också människoliv går förlorade när fanatismen får fritt spelrum. Vi ser det när Islamiska staten slår sönder flera tusen år gamla museiföremål, när Maos rödgardister bränner böcker och förföljer oliktänkande under den kinesiska kulturrevolutionen eller när ryska bolsjeviker spränger kyrkor och skändar ikoner.  Exemplen på de destruktiva krafternas skadegörelse genom seklen kan mångfaldigas. Att ikonoklasmens stridsrop ljuder så starkt i vår tid visar på dess fortsatta lockelse. Ikonoklasm förkastandet av det förflutna är en varningsklocka, ett larm för hotet mot det demokratiska samhällets tolerans och öppenhet. 

Ikonoklasm, eller bildstormande, är en del av vår historia: från förstörelsen av religiösa bilder under den tidiga kristendomen till dagens nedrivning av statyer på sydstatsgeneraler och slavhandlare. Bilder, byggnader och föremål som strider mot religiös eller ideologisk övertygelse måste förstöras. De som utför rensningen, ikonoklasterna, är övertygade om att de utför en reningsaktion. Det förflutna välts över ända i en önskan att börja om från början. 

De olika bidragen till antologin Ikonoklasm: förkastandet av det förflutna visar med all önskvärd tydlighet konsekvenserna. Inte bara ovärderliga kulturskatter utan också människoliv går förlorade när fanatismen får fritt spelrum. Vi ser det när Islamiska staten slår sönder flera tusen år gamla museiföremål, när Maos rödgardister bränner böcker och förföljer oliktänkande under den kinesiska kulturrevolutionen eller när ryska bolsjeviker spränger kyrkor och skändar ikoner.  Exemplen på de destruktiva krafternas skadegörelse genom seklen kan mångfaldigas. Att ikonoklasmens stridsrop ljuder så starkt i vår tid visar på dess fortsatta lockelse. Ikonoklasm är en varningsklocka, ett larm för hotet mot det demokratiska samhällets tolerans och öppenhet.