Olof Hallonsten – författare

"Järnburen" är ett av samhällsvetenskapens mest kända begrepp, och myntades av sociologen Max Weber som beskrivning av den moderna människans belägenhet: Vi är rikare och friskare än någonsin tidigare i historien, men tillvaron är också starkt begränsad och intellektuellt utarmad, av byråkratins och de tekniska systemens makt över liv och samhälle.

Beskrivningen är över hundra år gammal, men ännu träffsäker: Under den pågående historiska period som inom sociologin kallas senmoderniteten verkar järnburen smidas hårdare omkring oss, och på nya sätt: fler och fler av livets delar underkastas kvantifiering, mätning, kategorisering och systematik. I denna bok tecknas en bred bild av samhällsutvecklingen under modern och senmodern tid, med hjälp av klassisk och sentida sociologisk teori. Orsakerna till arbetslivets tilltagande torftighet, administrationens utökade räckvidd, mätnings- och utvärderingshysterin och marknadsnormens genomslag i det offentliga livet söks i nutidshistorien och den sociologiska förståelsen av den. Men i boken skisseras också ett alternativ. Med hjälp av teorin om det kommunikativa förnuftet, och en kunskapssociologisk analys av det mänskliga förnuftets sociala funktion, visar boken hur tillit, tolerans, reflektion och samarbete på basis av kunskap och ömsesidig förståelse kan leda människa och samhälle ut ur järnburen.

Samhällsvetenskapen gör samtiden begriplig. Genom att kritiskt granska politik, ekonomi, kommunikation och organisation ger den djupare förståelse för det moderna samhällets förtjänster och problem. Dock bara om den utförs väl, och på allvar tillåts skärskåda gängse föreställningar och företeelser. Under fem övergripande rubriker: Kritisk, Kvalitativ, Konsekvensneutral, Krävande och Konstruktiv, vilka beskriver fem centrala egenskaper hos en samhällsnyttig samhällsvetenskap, analyseras i denna bok samhällsvetenskapens essens och prövas dess förmågor. Boken är utmanande och tankeväckande och bör läsas av yrkesverksamma samhällsvetare på jakt efter inspiration till självreflektion, studenter och forskare inom andra ämnesområden som söker djupare kunskap om samhällsvetenskapens särart. Läsare med personliga intressen av att bättre förstå samtidens centrala prövningar kan kanske med hjälp av bokens samhällsvetenskapliga angreppssätt finna lösningar.

Olof Hallonsten är docent i sociologi och verksam som forskare och lärare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hans specialområden är vetenskapssociologi och organisationssociologi, och han är författare till flera böcker och artiklar om vetenskapen och dess samhällsroll.

The European Spallation Source (ESS) is by far the largest Big Science facility ever built in Sweden. First proposed in the early 1990s, it took until 2015 before construction could start, and when it did, it was at an unlikely place. Lund, Sweden, a small village in the outskirts of Europe, is neither a neutron stronghold or among the usual suspects for hosting European Big Science.

This book tells the story of how the ESS ended up in Lund. It traces the idea of a Scandinavian ESS from the first meetings of enthusiasts in 2000, through the near-collapse of the project on European stage in 2003 2005, the political breakthrough in 2007, and the decision in favor of Lund in 2009. It analyzes the campaign on local, regional, national and international stage, its political struggles, its efforts to downplay risks by promising spectacular returns for investment, and the painstaking process of getting European governments to approve Lund as site for the ESS, and make the required investments.

Olof Hallonsten has written a unique story about how a very large European research facility survived and ended up in Lund, in a small country. It shows how traditional European policies, favoring large countries, broke down, but also how decentralized and democratic Sweden managed to come to a decision in a difficult trade-off between huge costs and possible, but by no means sure benefits. It also shows how Europe still suffers from its reliance on national funding for Big Science, and therefore from cumbersome site decisions. Peter Tindemans, former chairman of the OECD Megascience Forum and the ESS R&D Council

This book tells the story of how a grass-root initiative grew into a political megaproject in Sweden. Grandiose hopes of creating an internationally attractive research environment, that would put Sweden on the world map, led the government to accept major funding commitments, with the ESS project still insufficiently anchored in Swedish scientific communities. The Campaign chronicles the story with great detail, thriller-like nerve, and with elements of mystique around both the decision-­making process and the political ambitions involved. MarieLouise Samuelsson, journalist

Olof Hallonsten is a sociologist of science, specialized in the politics and organization of science. He has written several internationally published books and articles on Big Science, and has followed the ESS project closely in his research since 2004.

Samtiden tycks besatt av det ögonblickliga: I kultur, politik och samhällsdebatt överdrivs individuella prestationer och snabba, omvälvande händelser. Detta trots att samhällsvetenskapen sedan länge har understrukit betydelsen av historiska utvecklingslinjer, och gång på gång visat att beslut idag är starkt präglade av tidigare händelser. Med andra ord: att samhällsutvecklingen är spårbunden.

I denna bok samlas essäer av forskare, i allt från statsvetenskap och sociologi till språkvetenskap och stadsbyggnad, som alla undersöker spårbundenhet inom sina respektive discipliner . Boken ger begreppet spårbundenhet en välbehövlig renässans i en tid av kortsiktighet och synbar historielöshet.

Olof Hallonsten är docent i sociologi och universitetslektor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hans forskning rör främst teoretiska och historiska perspektiv på samhällsutveckling.

Anna Persson är docent i statsvetenskap och verksam som forskare och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot jämförande politik och politisk ekonomi med särskilt fokus på hur formella och informella institutioner påverkar och samspelar med staters kapacitet inom centrala utvecklingsområden så som korruption, beskattning och välfärd.

Contributions to this innovative book not only augment the study of Big Science with new perspectives, but also launch the study of RIs as a promising new line of inquiry. Chapters testify to a generational shift that is taking place in this field, amending and complementing prior analyses of Big Science. Advancing our knowledge, this interdisciplinary book explores how Big Science and RIs can be categorized, how the politics around them can be understood, and how they relate to the surrounding science and research policy landscape of Europe.

Big Science and Research Infrastructures in Europe will be of value to students and scholars interested in science and innovation policy across sociology, economics, management and political science. Policymakers, science administrators and operators of RIs will also benefit from the critical insights provided.

Contributors include: I.K. Bolliger, A. Collsiöö, K.C. Cramer, B. D''Ippolito, H. Eriksson, T. Franssen, A. Griffiths, O. Hallonsten, J.-C. Mauduit, M. Moskovko, N. Rüffin, C.-C. Rüling, I. Ulnicane, A. Williams

”Järnburen” är ett av samhällsvetenskapens mest kända begrepp, och myntades av sociologen Max Weber som beskrivning av den moderna människans belägenhet: Vi är rikare och friskare än någonsin tidigare i historien, men tillvaron är också starkt begränsad och intellektuellt utarmad, av byråkratins och de tekniska systemens makt över liv och samhälle.

Beskrivningen är över hundra år gammal, men ännu träffsäker: Under den pågående historiska period som inom sociologin kallas senmoderniteten verkar järnburen smidas hårdare omkring oss, och på nya sätt: fler och fler av livets delar underkastas kvantifiering, mätning, kategorisering och systematik. I denna bok tecknas en bred bild av samhällsutvecklingen under modern och senmodern tid, med hjälp av klassisk och sentida sociologisk teori. Orsakerna till arbetslivets tilltagande torftighet, administrationens utökade räckvidd, mätnings- och utvärderingshysterin och marknadsnormens genomslag i det offentliga livet söks i nutidshistorien och den sociologiska förståelsen av den. Men i boken skisseras också ett alternativ. Med hjälp av teorin om det kommunikativa förnuftet, och en kunskapssociologisk analys av det mänskliga förnuftets sociala funktion, visar boken hur tillit, tolerans, reflektion och samarbete på basis av kunskap och ömsesidig förståelse kan leda människa och samhälle ut ur järnburen.

Denna essäsamling syftar till att belysa och diskutera hur kunskap förstås och genereras i gränslandet mellan akademi och praktik. I detta gränsland utspelar sig en kamp om kunskap en kamp som ofta färgas av förenklade, extrema bilder av forskaren som antingen isolerad i ett elfenbenstorn eller frivolt minglande på marknadstorget. Det är en kamp som väcker frågor om forskarens roll, och synen på kunskap, i samhället. Författarna till bokens tretton essäer kommer från en bredd av discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap. Genom att låta varje essä speglas i en seriebild vill vi bidra till ytterligare tanke och reflektion kring vad kampen om kunskap handlar om. Vår ambition och förhoppning är att ge bränsle till en diskussion bortom tornet och torget om möjligheter och utmaningar med dagens syn på kunskapsproduktion och vilken roll samverkan kan, eller bör, spela.

Boken är rikt illustrerad i färg.

Samhällsvetenskapen gör samtiden begriplig. Genom att kritiskt granska politik, ekonomi, kommunikation och organisation ger den djupare förståelse för det moderna samhällets förtjänster och problem. Dock bara om den utförs väl, och på allvar tillåts skärskåda gängse föreställningar och företeelser. Under fem övergripande rubriker: Kritisk, Kvalitativ, Konsekvensneutral, Krävande och Konstruktiv, vilka beskriver fem centrala egenskaper hos en samhällsnyttig samhällsvetenskap, analyseras i denna bok samhällsvetenskapens essens och prövas dess förmågor. Boken är utmanande och tankeväckande och bör läsas av yrkesverksamma samhällsvetare på jakt efter inspiration till självreflektion, studenter och forskare inom andra ämnesområden som söker djupare kunskap om samhällsvetenskapens särart. Läsare med personliga intressen av att bättre förstå samtidens centrala prövningar kan kanske med hjälp av bokens samhällsvetenskapliga angreppssätt finna lösningar.

Länge har sociologer grubblat över hur ett gott samhälle byggs av olika sfärer: marknad, stat, vetenskap, medborgerliga gemenskaper. I Klämd mellan marknad och stat följer författaren denna tanke, bland annat via Hans Zetterbergs idé om det mångsidiga samhället, och ger även sina egna bidrag till traditionen. I centrum står några av vår tids viktigaste frågor. Vad sker om enbart marknadens spelregler bestämmer?

Vad sker om staten betvingar marknaden? Vad sker om gemenskaper bortom marknad och stat upplöses eller kuvas? Inte minst, vad sker om universiteten kläms mellan marknad och stat till priset av forskningens frihet? Svaren kan mycket väl avgöra det öppna samhällets framtid.

Nästan alla bekänner sig till idealet om oberoende forskning. Men i praktiken är den vetenskapliga friheten begränsad av både politiken och marknaden. Vilken är egentligen vetenskapens roll i det öppna samhället?

Om författarenOLOF HALLONSTEN har tysk docentgrad (Habilitation) i sociologi och är filosofi e doktor i forskningspolitik. I sin forskning har han huvudsakligen undersökt vetenskapens roll i samhället, dess styrning och finansiering. Han undervisar på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och har även varit verksam vid Göteborgs universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och universiteten i Bamberg och Wuppertal i Tyskland.