Andreas Bergh - Böcker

Vad är rättvisa? Vad ger staten legitimitet? Vilka är källorna till välstånd?

Liberaler har länge brottats med dessa eviga frågor. I Ny liberalism introduceras åtta samtida tänkare, som har varit betydelsefulla för utvecklingen av liberal filosofi och ideologi under de senaste årtiondena.

De politiska filosoferna John Tomasi, David Schmidtz, Jan Narveson, Michael Huemer och Chandran Kukathas ekonomhistorikern Deirdre McCloskey, ekonomen Kenneth Binmore och socialpsykologen Jonathan Haidt presenteras av sakkunniga svenska författare i var sitt kapitel i denna antologi som sammanställts av Patrick Krassén. De flesta av tänkarna har aldrig tidigare presenterats på svenska.

Ny liberalism vänder sig till alla med intresse för politisk filosofi. Den kan läsas både av den som har enbart grundläggande kunskaper och den som har ägnat många år åt fördjupning i liberalismens ideologiska grundvalar. Sedan den första utgåvan 2018 har två nya kapitel lagts till.

Antologin innehåller texter av: Jesper Ahlin Marceta, Fritz-Anton Fritzson, Alexander Funke, Ebba Karlsson, Patrick Krassén, Niklas Elert, Andreas Bergh och Mattias Svensson

Sagt om boken

Den liberala idétraditionen har alltid varit i rörelse, för att kunna vara relevant för nya tider. I Ny liberalism får vi goda introduktioner till sex tänkare som har stått för några av de viktigaste bidragen till vidareutvecklingen av liberal teori under de senaste årtiondena.  -Lars Fr. H. Svendsen, professor i praktisk filosofi vid Universitetet i Bergen

Försvaret av ett fritt samhälle måste vara ett intellektuellt äventyr, menade Hayek. Det har det inte varit på ett tag.  Därför är denna volym, och tänkarna som presenteras i den, så angelägen. Här är det fria samhället återigen ett intellektuellt äventyr som kittlar tanken och fantasin.  -Johan Norberg, författare och idéhistoriker

Varför lyda lagen? Hur långt sträcker sig mina solidariska förpliktelser? Är ingenting heligt? I en tid när 'liberal' alltmer blivit en identitet är det befriande att lyfta blicken mot de eviga liberala spörsmålen, som vi här får aptitretande ingångar till via sentida liberala tänkare som hittills varit okända för en svensk publik.  -Gina Gustavsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och fristående kolumnist i Dagens Nyheter. Om redaktören 

PATRICK KRASSÉN är jur. kand. och fil. kand. i statsvetenskap från Stockholms universitet. Han har bland annat varit redaktör för tidskriften Liberal Debatt, ledarskribent i Svenska Dagbladet och redaktör och medförfattare till boken Den nödvändiga vinsten (Timbro 2014).

Utvärdering och bedömning i skolan kommer nu i en reviderad andra utgåva med flera nya aktuella kapitel och uppgifter. Bland annat har boken uppdaterats med kapitel om införandet av betyg i årskurs 6, PISA-undersökningarna, elevinflytande och systematiskt kvalitetsarbete.

Antologin är skriven av 15 lärarutbildare och forskare som ger läsaren en både nationell och internationell bild av utvärdering och bedömning. Boken har även ett samhälleligt perspektiv och ger såväl teoretiska kunskaper som användbara strategier.

Boken riktar sig främst till lärarstuderande och verksamma lärare och ger en god grund att stå på i arbetet med pedagogisk utvärdering och bedömning i skolan, klassrummet och av eleverna.

Världen är orättvis, men blir orättvisan större eller mindre med tiden? Här undersöks mått på livslängd, fattigdom, inkomstklyftor och demokrati, globalt, mellan länder och mellan grupper i enskilda länder. Livslängden ökar, fattigdomen minskar, allt tycks bli bättre. Åtminstone fram till det senaste millennieskiftet, sedan syns tecken på nedgång.  

Är den framgång för demokratin vi upplevt de senaste femtio åren en parentes? Svaret beror bland annat på den tidsserie som mäts: hur lång behöver den vara för att påvisa en säker trend? Och upplevs jämlikhet alltid som rättvis, eller finns det en rättvis ojämlikhet? Siffrorna ger svar och väcker många nya frågor.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2025 en samling essäer på temat Rättvisa. Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi, skriver om hur rättvisa kan mätas.    

Andreas Bergh är välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Hans forskning rör välfärdsstaten, sociala normer, globalisering och institutionell ekonomi. I forskargruppen SoeTech vid Lunds universitet forskar han om hur ny teknik påverkar ekonomi och samhälle. Han har tidigare bland annat gett ut Den kapitalistiska välfärdsstaten (5 uppl. 2022) om hur Sverige blev rikt och jämlikt, samt serieboken Hjälpas åt: Om marknader och människor (2021). Tillsammans med Joakim Wernberg diskuterar han teknik, ekonomi och samhälle i podden Bergh & Wernberg.

*  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat Rättvisa i form av häften som samlas i en box.  

Glöm egoism och roffarkapitalism marknadsekonomin är ett sätt att hjälpas åt! I denna seriebok guidas läsaren genom forskningen kring marknadsekonomi, välfärd, klimat, bistånd och mycket annat.

ANDREAS BERGH är forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, kolumnist i Dagens Nyheter och har skrivit en lång rad böcker.OLA SKOGÄNG är serieskaparen bakom Theos Ockulta Kuriositeter.

»Otrygga jobb«, säger vänstern. »Ovärdiga jobb«, svarar den konservativa högern. Men gigekonomin är här för att stanna. Hur kan politiken utformas för att värna gigjobbarna och till fullo utnyttja den nya teknikens potential?

Andreas Bergh är nationalekonom och välfärdsforskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Lunds universitet. Joakim Wernberg är forskningsledare för Digitalisering och teknikpolitik vid Entreprenörskapsforum samt lektor i Teknik och samhälle vid Lunds universitet.

Tillsammans driver de podden Bergh och Wernberg.

När den omfattande högskolereformen genomfördes 1977 var det med en förhoppning om att minska snedrekryteringen till högre utbildning och att främja den ekonomiska utvecklingen utanför storstäderna. Bakgrunden till reformen var att man ville samla all eftergymnasial utbildning inom ramen för högskolan och dessutom reglera både antalet studenter och studenternas utbildningsval. Tolv nya högskolor öppnades runt om i landet. I rapporten utvärderar författarna om högskoleexpansionen hade den demokratiserande effekt som många hoppades på. De studerar även hur de kommuner som fick en ny högskola har utvecklats över tid.

Rapportens författare är Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, Henrik Hällerfors, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Joacim Tåg, professor i nationalekonomi vid Hanken i Helsingfors, samt Thomas Åstebro, professor i entreprenörskap vid HEC Paris. Alla fyra är även verksamma vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Nationalencyklopedins samhällskunskap för gymnasiet täcker hela det centrala innehållet i ämnesplanen. Samtliga ämnesområden som ingår i samhällskunskap nivå 1b behandlas i nio rikt illustrerade kapitel, alla anpassade för Gy25. Boken kan även användas för elever som läser nivåerna 1a1 och 1a2.

Varje avsnitt inleds med ett antal definitioner av centrala begrepp och avslutas med en sammanfattning. Till varje avsnitt finns instuderingsfrågor och diskussionsövningar. I bokens fördjupningar får eleverna utforska utvalda samhällsfrågor i syfte att väcka nyfikenhet, främja engagemang och stärka elevernas aktiva deltagande i samhällsdebatten.

Genom att kombinera den tryckta läroboken med resurser i form av bland annat filmer, extramaterial och fler övningar i NE:s digitala läromedel kan undervisningen anpassas till elevernas olika behov.