Vad är rättvisa? Vad ger staten legitimitet? Vilka är källorna till välstånd?

Liberaler har länge brottats med dessa eviga frågor. I Ny liberalism introduceras åtta samtida tänkare, som har varit betydelsefulla för utvecklingen av liberal filosofi och ideologi under de senaste årtiondena.

De politiska filosoferna John Tomasi, David Schmidtz, Jan Narveson, Michael Huemer och Chandran Kukathas ekonomhistorikern Deirdre McCloskey, ekonomen Kenneth Binmore och socialpsykologen Jonathan Haidt presenteras av sakkunniga svenska författare i var sitt kapitel i denna antologi som sammanställts av Patrick Krassén. De flesta av tänkarna har aldrig tidigare presenterats på svenska.

Ny liberalism vänder sig till alla med intresse för politisk filosofi. Den kan läsas både av den som har enbart grundläggande kunskaper och den som har ägnat många år åt fördjupning i liberalismens ideologiska grundvalar. Sedan den första utgåvan 2018 har två nya kapitel lagts till.

Antologin innehåller texter av: Jesper Ahlin Marceta, Fritz-Anton Fritzson, Alexander Funke, Ebba Karlsson, Patrick Krassén, Niklas Elert, Andreas Bergh och Mattias Svensson

Sagt om boken

Den liberala idétraditionen har alltid varit i rörelse, för att kunna vara relevant för nya tider. I Ny liberalism får vi goda introduktioner till sex tänkare som har stått för några av de viktigaste bidragen till vidareutvecklingen av liberal teori under de senaste årtiondena.  -Lars Fr. H. Svendsen, professor i praktisk filosofi vid Universitetet i Bergen

Försvaret av ett fritt samhälle måste vara ett intellektuellt äventyr, menade Hayek. Det har det inte varit på ett tag.  Därför är denna volym, och tänkarna som presenteras i den, så angelägen. Här är det fria samhället återigen ett intellektuellt äventyr som kittlar tanken och fantasin.  -Johan Norberg, författare och idéhistoriker

Varför lyda lagen? Hur långt sträcker sig mina solidariska förpliktelser? Är ingenting heligt? I en tid när 'liberal' alltmer blivit en identitet är det befriande att lyfta blicken mot de eviga liberala spörsmålen, som vi här får aptitretande ingångar till via sentida liberala tänkare som hittills varit okända för en svensk publik.  -Gina Gustavsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och fristående kolumnist i Dagens Nyheter. Om redaktören 

PATRICK KRASSÉN är jur. kand. och fil. kand. i statsvetenskap från Stockholms universitet. Han har bland annat varit redaktör för tidskriften Liberal Debatt, ledarskribent i Svenska Dagbladet och redaktör och medförfattare till boken Den nödvändiga vinsten (Timbro 2014).

Ett kvartssekel har gått sedan millennieskiftet, en tid som har inneburit alltifrån finans- och migrationskriser och kriget mot terrorismen till arabiska våren och högerpopulismens återtåg. Det har förts debatter om identitetspolitik och tolerans. Världen har sett makalösa innovationer, stora välståndsökningar och ett alltmer närvarande internet. Liberalismens kris och lösningen på densamma har varit ett återkommande ämne i debatten.

I En liberal kanon tecknas ett porträtt av hur frihetens idéer utvecklats i vår tid genom att 2000-talets hittills viktigaste texter för liberalismen samlas. Utdragen består av såväl skönlitterära som akademiska texter, liksom tal, debattinlägg och kulturyttringar. Här blandas ämnen och tänkare som på olika sätt har fört liberalismen framåt, i takt eller i otakt med världens utveckling.

Antologin har tagits fram av Timbro förlag i samarbete med Liberal Debatt. Med texter av bland andra Anne Applebaum, Michel Houellebecq, Katrine Kielos, Karl-Ove Knausgård, Johan Norberg och Boualem Sansal.

Sverige står inför ett ryskt angrepp. John Blixt, en veteran från den svenska specialstyrkan SOG, rekryteras till C-op, en hemlig sektion inom den militära underrättelsetjänsten.John får i uppdrag att mörda den ryske general som är ansvarig för invasionsplanerna – men bör han följa order? Ska Sverige vara det land som skjuter först?

Läsaren av denna spänningsroman får följa John genom eldstrider med revolutionärer i Mali, pirater vid Afrikas horn, islamister i Afghanistan och terrorister i de svenska skogarna. När John till sist riktar sitt vapen mot dem som hotar freden i Sverige, ställs moraliska frågor om vad som är rätt och fel på sin spets.

Jesper Ahlin Marceta är journalist, författare och filosof. Han bodde i Georgien, som invaderades av Ryssland 2008, när det blev uppenbart att Vladimir Putin skulle återuppta den invasion av Ukraina som inleddes 2014.Han skrev Rubikon som en varning för svensk naivitet inför den ryska imperialismen. Tre månader efter att boken var klar föll bomberna över Kiev.

Sverige påstås ofta vara ett av världens mest individualistiska länder. Här anses varje individ äga en okränkbar rätt att forma sitt eget liv utan hänsyn till kollektivet.

Religion, kultur, till och med familjen, äger ett värde bara så länge dessa är ett resultat av enskilda individers fria vilja. Men vad innebär egentligen en individualistisk människosyn? Hur har den uppstått, hur förhåller den sig till idéer om frihet och jämlikhet? Viktigast av allt: kan den försvaras?

I Vi är alla individualister spårar Jesper Ahlin Marceta idén om individualismen tillbaka till 1700-talets amerikanska och franska frihetsrevolutioner. Han tar sig an individualismens kritiker i den samtida svenska idédebatten och bemöter invändningar från såväl vänster som höger. Boken landar i ett moraliskt försvar av individualismen som vägledande liberal princip.

JESPER AHLIN MARCETA är filosof, forskare och samhällsdebattör.

”Jesper Ahlin Marceta bjuder på stor underhållning, serverar hisnande anekdoter med sprudlande galghumor om en familj som inte riktigt är som alla andra”. Kenneth Gysing, Femina

När Jon och Eva växer upp i Flödarp finns där fyrtio familjer, två ensamma gamlingar, en busskur, tre slussar och ett sågverk. Nästan alla män jobbar på sågverket, de flesta kvinnor jobbar inte alls. Jon och Eva är ett omaka par – han är rastlös och söker efter livet runt nästa hörn, hon vågar inte föreställa sig en framtid som skiljer sig från hennes förflutna. Helst hade Eva stannat i Flödarp för alltid. Och så hade det kanske blivit, om hon inte hade råkat sätta eld på sågverket.

Det här är ett familjedrama som tar med läsaren på en resa från Skaraborgs landsbygd till världsstaden Tbilisi och tillbaka igen. Det är en vindlande och underhållande berättelse om livets nycker, om hur vissa saker förändras över generationer och hur annat alltid är sig likt.

”Den här romanen är tragisk, komisk, nästan som en Shakespearepjäs med förvecklingar och nya infallsvinklar på det eviga ämnet, mysteriet med att vara människa.” Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

”Jesper Ahlin Marceta berättar på många sätt skickligt, och berättelsen flyter på som en stillsam å i ett rätt omväxlande landskap.” Lotta Olsson, GP (gästrecensent)

Varför behandlas kvinnor sämre än män i vården? Vad är patriarkatet? Varför är  kvinnors sexualitet fortfarande en laddad fråga? Vad kan dagens feminister lära sig av tidigare generationer? Spelar könsskillnader någon roll? Vad är jämställdhet? Kan liberalism och feminism förenas?

Var står feminismen inför 2020-talet? I Feminism en antologi har vi samlat några av Sveriges mest intressanta röster. De har fått fria händer att ge sina perspektiv och visar tydligt att feminismen inte är någon enhetlig rörelse.

Medverkande skribenter: Jesper Ahlin Marceta, Lena Andersson, Agnes Arpi, Amanda Broberg, Isobel Hadley-Kamptz (red), Louise Persson, Linda Skugge, Susanne Wigorts Yngvesson och Myra Åhbeck Öhrman.

”Jesper Ahlin Marceta bjuder på stor underhållning, serverar hisnande anekdoter med sprudlande galghumor om en familj som inte riktigt är som alla andra”. Kenneth Gysing, Femina

När Jon och Eva växer upp i Flödarp finns där fyrtio familjer, två ensamma gamlingar, en busskur, tre slussar och ett sågverk. Nästan alla män jobbar på sågverket, de flesta kvinnor jobbar inte alls. Jon och Eva är ett omaka par – han är rastlös och söker efter livet runt nästa hörn, hon vågar inte föreställa sig en framtid som skiljer sig från hennes förflutna. Helst hade Eva stannat i Flödarp för alltid. Och så hade det kanske blivit, om hon inte hade råkat sätta eld på sågverket.

Det här är ett familjedrama som tar med läsaren på en resa från Skaraborgs landsbygd till världsstaden Tbilisi och tillbaka igen. Det är en vindlande och underhållande berättelse om livets nycker, om hur vissa saker förändras över generationer och hur annat alltid är sig likt.

”Den här romanen är tragisk, komisk, nästan som en Shakespearepjäs med förvecklingar och nya infallsvinklar på det eviga ämnet, mysteriet med att vara människa.” Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

”Jesper Ahlin Marceta berättar på många sätt skickligt, och berättelsen flyter på som en stillsam å i ett rätt omväxlande landskap.” Lotta Olsson, GP (gästrecensent)

”Jesper Ahlin Marceta bjuder på stor underhållning, serverar hisnande anekdoter med sprudlande galghumor om en familj som inte riktigt är som alla andra”. Kenneth Gysing, Femina

När Jon och Eva växer upp i Flödarp finns där fyrtio familjer, två ensamma gamlingar, en busskur, tre slussar och ett sågverk. Nästan alla män jobbar på sågverket, de flesta kvinnor jobbar inte alls. Jon och Eva är ett omaka par – han är rastlös och söker efter livet runt nästa hörn, hon vågar inte föreställa sig en framtid som skiljer sig från hennes förflutna. Helst hade Eva stannat i Flödarp för alltid. Och så hade det kanske blivit, om hon inte hade råkat sätta eld på sågverket.

Det här är ett familjedrama som tar med läsaren på en resa från Skaraborgs landsbygd till världsstaden Tbilisi och tillbaka igen. Det är en vindlande och underhållande berättelse om livets nycker, om hur vissa saker förändras över generationer och hur annat alltid är sig likt.

”Den här romanen är tragisk, komisk, nästan som en Shakespearepjäs med förvecklingar och nya infallsvinklar på det eviga ämnet, mysteriet med att vara människa.” Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

”Jesper Ahlin Marceta berättar på många sätt skickligt, och berättelsen flyter på som en stillsam å i ett rätt omväxlande landskap.” Lotta Olsson, GP (gästrecensent)

Sverige står inför ett ryskt angrepp. John Blixt, en veteran från den svenska specialstyrkan SOG, rekryteras till C-op, en hemlig sektion inom den militära underrättelsetjänsten.John får i uppdrag att mörda den ryske general som är ansvarig för invasionsplanerna – men bör han följa order? Ska Sverige vara det land som skjuter först?

Läsaren av denna spänningsroman får följa John genom eldstrider med revolutionärer i Mali, pirater vid Afrikas horn, islamister i Afghanistan och terrorister i de svenska skogarna. När John till sist riktar sitt vapen mot dem som hotar freden i Sverige, ställs moraliska frågor om vad som är rätt och fel på sin spets.

Jesper Ahlin Marceta är journalist, författare och filosof. Han bodde i Georgien, som invaderades av Ryssland 2008, när det blev uppenbart att Vladimir Putin skulle återuppta den invasion av Ukraina som inleddes 2014. Han skrev Rubikon som en varning för svensk naivitet inför den ryska imperialismen. Tre månader efter att boken var klar föll bomberna över Kiev.

Vad är rättvisa? Vad ger staten legitimitet? Vilka är källorna till välstånd?

Liberaler har länge brottats med dessa eviga frågor. I Ny liberalism introduceras åtta samtida tänkare, som har varit betydelsefulla för utvecklingen av liberal filosofi och ideologi under de senaste årtiondena.

De politiska filosoferna John Tomasi, David Schmidtz, Jan Narveson, Michael Huemer och Chandran Kukathas ekonomhistorikern Deirdre McCloskey, ekonomen Kenneth Binmore och socialpsykologen Jonathan Haidt presenteras av sakkunniga svenska författare i var sitt kapitel i denna antologi som sammanställts av Patrick Krassén. De flesta av tänkarna har aldrig tidigare presenterats på svenska.

Ny liberalism vänder sig till alla med intresse för politisk filosofi. Den kan läsas både av den som har enbart grundläggande kunskaper och den som har ägnat många år åt fördjupning i liberalismens ideologiska grundvalar. Sedan den första utgåvan 2018 har två nya kapitel lagts till.

Antologin innehåller texter av: Jesper Ahlin Marceta, Fritz-Anton Fritzson, Alexander Funke, Ebba Karlsson, Patrick Krassén, Niklas Elert, Andreas Bergh och Mattias Svensson

Sagt om boken

Den liberala idétraditionen har alltid varit i rörelse, för att kunna vara relevant för nya tider. I Ny liberalism får vi goda introduktioner till sex tänkare som har stått för några av de viktigaste bidragen till vidareutvecklingen av liberal teori under de senaste årtiondena.  -Lars Fr. H. Svendsen, professor i praktisk filosofi vid Universitetet i Bergen

Försvaret av ett fritt samhälle måste vara ett intellektuellt äventyr, menade Hayek. Det har det inte varit på ett tag.  Därför är denna volym, och tänkarna som presenteras i den, så angelägen. Här är det fria samhället återigen ett intellektuellt äventyr som kittlar tanken och fantasin.  -Johan Norberg, författare och idéhistoriker

Varför lyda lagen? Hur långt sträcker sig mina solidariska förpliktelser? Är ingenting heligt? I en tid när 'liberal' alltmer blivit en identitet är det befriande att lyfta blicken mot de eviga liberala spörsmålen, som vi här får aptitretande ingångar till via sentida liberala tänkare som hittills varit okända för en svensk publik.  -Gina Gustavsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och fristående kolumnist i Dagens Nyheter. Om redaktören 

PATRICK KRASSÉN är jur. kand. och fil. kand. i statsvetenskap från Stockholms universitet. Han har bland annat varit redaktör för tidskriften Liberal Debatt, ledarskribent i Svenska Dagbladet och redaktör och medförfattare till boken Den nödvändiga vinsten (Timbro 2014).

Ett kvartssekel har gått sedan millennieskiftet, en tid som har inneburit alltifrån finans- och migrationskriser och kriget mot terrorismen till arabiska våren och högerpopulismens återtåg. Det har förts debatter om identitetspolitik och tolerans. Världen har sett makalösa innovationer, stora välståndsökningar och ett alltmer närvarande internet. Liberalismens kris och lösningen på densamma har varit ett återkommande ämne i debatten.

I En liberal kanon tecknas ett porträtt av hur frihetens idéer utvecklats i vår tid genom att 2000-talets hittills viktigaste texter för liberalismen samlas. Utdragen består av såväl skönlitterära som akademiska texter, liksom tal, debattinlägg och kulturyttringar. Här blandas ämnen och tänkare som på olika sätt har fört liberalismen framåt, i takt eller i otakt med världens utveckling.

Antologin har tagits fram av Timbro förlag i samarbete med Liberal Debatt. Med texter av bland andra Anne Applebaum, Michel Houellebecq, Katrine Kielos, Karl-Ove Knausgård, Johan Norberg och Boualem Sansal.

Sverige står inför ett ryskt angrepp. John Blixt, en veteran från den svenska specialstyrkan SOG, rekryteras till C-op, en hemlig sektion inom den militära underrättelsetjänsten.John får i uppdrag att mörda den ryske general som är ansvarig för invasionsplanerna – men bör han följa order? Ska Sverige vara det land som skjuter först?

Läsaren av denna spänningsroman får följa John genom eldstrider med revolutionärer i Mali, pirater vid Afrikas horn, islamister i Afghanistan och terrorister i de svenska skogarna. När John till sist riktar sitt vapen mot dem som hotar freden i Sverige, ställs moraliska frågor om vad som är rätt och fel på sin spets.

Jesper Ahlin Marceta är journalist, författare och filosof. Han bodde i Georgien, som invaderades av Ryssland 2008, när det blev uppenbart att Vladimir Putin skulle återuppta den invasion av Ukraina som inleddes 2014.Han skrev Rubikon som en varning för svensk naivitet inför den ryska imperialismen. Tre månader efter att boken var klar föll bomberna över Kiev.

Sverige påstås ofta vara ett av världens mest individualistiska länder. Här anses varje individ äga en okränkbar rätt att forma sitt eget liv utan hänsyn till kollektivet.

Religion, kultur, till och med familjen, äger ett värde bara så länge dessa är ett resultat av enskilda individers fria vilja. Men vad innebär egentligen en individualistisk människosyn? Hur har den uppstått, hur förhåller den sig till idéer om frihet och jämlikhet? Viktigast av allt: kan den försvaras?

I Vi är alla individualister spårar Jesper Ahlin Marceta idén om individualismen tillbaka till 1700-talets amerikanska och franska frihetsrevolutioner. Han tar sig an individualismens kritiker i den samtida svenska idédebatten och bemöter invändningar från såväl vänster som höger. Boken landar i ett moraliskt försvar av individualismen som vägledande liberal princip.

JESPER AHLIN MARCETA är filosof, forskare och samhällsdebattör.

”Jesper Ahlin Marceta bjuder på stor underhållning, serverar hisnande anekdoter med sprudlande galghumor om en familj som inte riktigt är som alla andra”. Kenneth Gysing, Femina

När Jon och Eva växer upp i Flödarp finns där fyrtio familjer, två ensamma gamlingar, en busskur, tre slussar och ett sågverk. Nästan alla män jobbar på sågverket, de flesta kvinnor jobbar inte alls. Jon och Eva är ett omaka par – han är rastlös och söker efter livet runt nästa hörn, hon vågar inte föreställa sig en framtid som skiljer sig från hennes förflutna. Helst hade Eva stannat i Flödarp för alltid. Och så hade det kanske blivit, om hon inte hade råkat sätta eld på sågverket.

Det här är ett familjedrama som tar med läsaren på en resa från Skaraborgs landsbygd till världsstaden Tbilisi och tillbaka igen. Det är en vindlande och underhållande berättelse om livets nycker, om hur vissa saker förändras över generationer och hur annat alltid är sig likt.

”Den här romanen är tragisk, komisk, nästan som en Shakespearepjäs med förvecklingar och nya infallsvinklar på det eviga ämnet, mysteriet med att vara människa.” Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

”Jesper Ahlin Marceta berättar på många sätt skickligt, och berättelsen flyter på som en stillsam å i ett rätt omväxlande landskap.” Lotta Olsson, GP (gästrecensent)

Varför behandlas kvinnor sämre än män i vården? Vad är patriarkatet? Varför är  kvinnors sexualitet fortfarande en laddad fråga? Vad kan dagens feminister lära sig av tidigare generationer? Spelar könsskillnader någon roll? Vad är jämställdhet? Kan liberalism och feminism förenas?

Var står feminismen inför 2020-talet? I Feminism en antologi har vi samlat några av Sveriges mest intressanta röster. De har fått fria händer att ge sina perspektiv och visar tydligt att feminismen inte är någon enhetlig rörelse.

Medverkande skribenter: Jesper Ahlin Marceta, Lena Andersson, Agnes Arpi, Amanda Broberg, Isobel Hadley-Kamptz (red), Louise Persson, Linda Skugge, Susanne Wigorts Yngvesson och Myra Åhbeck Öhrman.

”Jesper Ahlin Marceta bjuder på stor underhållning, serverar hisnande anekdoter med sprudlande galghumor om en familj som inte riktigt är som alla andra”. Kenneth Gysing, Femina

När Jon och Eva växer upp i Flödarp finns där fyrtio familjer, två ensamma gamlingar, en busskur, tre slussar och ett sågverk. Nästan alla män jobbar på sågverket, de flesta kvinnor jobbar inte alls. Jon och Eva är ett omaka par – han är rastlös och söker efter livet runt nästa hörn, hon vågar inte föreställa sig en framtid som skiljer sig från hennes förflutna. Helst hade Eva stannat i Flödarp för alltid. Och så hade det kanske blivit, om hon inte hade råkat sätta eld på sågverket.

Det här är ett familjedrama som tar med läsaren på en resa från Skaraborgs landsbygd till världsstaden Tbilisi och tillbaka igen. Det är en vindlande och underhållande berättelse om livets nycker, om hur vissa saker förändras över generationer och hur annat alltid är sig likt.

”Den här romanen är tragisk, komisk, nästan som en Shakespearepjäs med förvecklingar och nya infallsvinklar på det eviga ämnet, mysteriet med att vara människa.” Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

”Jesper Ahlin Marceta berättar på många sätt skickligt, och berättelsen flyter på som en stillsam å i ett rätt omväxlande landskap.” Lotta Olsson, GP (gästrecensent)

”Jesper Ahlin Marceta bjuder på stor underhållning, serverar hisnande anekdoter med sprudlande galghumor om en familj som inte riktigt är som alla andra”. Kenneth Gysing, Femina

När Jon och Eva växer upp i Flödarp finns där fyrtio familjer, två ensamma gamlingar, en busskur, tre slussar och ett sågverk. Nästan alla män jobbar på sågverket, de flesta kvinnor jobbar inte alls. Jon och Eva är ett omaka par – han är rastlös och söker efter livet runt nästa hörn, hon vågar inte föreställa sig en framtid som skiljer sig från hennes förflutna. Helst hade Eva stannat i Flödarp för alltid. Och så hade det kanske blivit, om hon inte hade råkat sätta eld på sågverket.

Det här är ett familjedrama som tar med läsaren på en resa från Skaraborgs landsbygd till världsstaden Tbilisi och tillbaka igen. Det är en vindlande och underhållande berättelse om livets nycker, om hur vissa saker förändras över generationer och hur annat alltid är sig likt.

”Den här romanen är tragisk, komisk, nästan som en Shakespearepjäs med förvecklingar och nya infallsvinklar på det eviga ämnet, mysteriet med att vara människa.” Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

”Jesper Ahlin Marceta berättar på många sätt skickligt, och berättelsen flyter på som en stillsam å i ett rätt omväxlande landskap.” Lotta Olsson, GP (gästrecensent)

Sverige står inför ett ryskt angrepp. John Blixt, en veteran från den svenska specialstyrkan SOG, rekryteras till C-op, en hemlig sektion inom den militära underrättelsetjänsten.John får i uppdrag att mörda den ryske general som är ansvarig för invasionsplanerna – men bör han följa order? Ska Sverige vara det land som skjuter först?

Läsaren av denna spänningsroman får följa John genom eldstrider med revolutionärer i Mali, pirater vid Afrikas horn, islamister i Afghanistan och terrorister i de svenska skogarna. När John till sist riktar sitt vapen mot dem som hotar freden i Sverige, ställs moraliska frågor om vad som är rätt och fel på sin spets.

Jesper Ahlin Marceta är journalist, författare och filosof. Han bodde i Georgien, som invaderades av Ryssland 2008, när det blev uppenbart att Vladimir Putin skulle återuppta den invasion av Ukraina som inleddes 2014. Han skrev Rubikon som en varning för svensk naivitet inför den ryska imperialismen. Tre månader efter att boken var klar föll bomberna över Kiev.