Tomas Englund – författare

Ämnet för denna studie- är läroplanerna för den svenska skolan och särskilt den del av läroplanerna som angår vad Tomas Englund kallar den medborgerliga utbildningen, primärt undervisningen om samhälle och historia. Englund visar hur läroplanerna formats i en ideologisk och politisk strid och framstår som kompromisser, öppna för olika tolkningar. Han urskiljer tre utbildningskonceptioner som präglade 1900-talets svenska skolutveckling: den patriarkala, den vetenskapligt rationella och den demokratiska. Den patriarkala dominerade fram till andra världskriget. Den vetenskapligt rationella under efterkrigstiden fram till 1970-talet, då den utmanades av den demokratiska. Englunds arbete, som ursprungligen publicerades på engelska 1986, är vid sidan av att vara en historisk studie av svenska utbildningsideologier och den medborgerliga utbildningen också ett bidrag till en kunskapssociologiskt förankrad läroplansteori. I sin nya inledning till boken pekar Englund på att den patriarkala utbildningskonceptionen på senare tid har väckts till liv på nytt, framför allt genom enskilda friskolors religiösa fundamentalism och möjligen genom den nu gällande läroplanens åberopande av kristen etik, men måste ändå betraktas som marginell. Den vetenskapligt rationella har successivt blivit dominerande på nytt, samtidigt som den demokratiska utbildningskonceptionen förnyats i kölvattnet av den internationella diskussionen om deliberativ demokrati.

Vi vet alla vad lärande är. Vi har alla lärt oss massor. Ändå är det svårt att sätta fingret på detta fenomen, att beskriva och förklara det.Anser du att lärande är viktigt och något som sker i klassrummet? Anser du kanske att lärande sker i både stort och smått, i det lustfyllda och i allvarliga situationer? Oavsett vilket du föredrar så är denna bok för dig som blivande eller verksam lärare. Författarna belyser lärande i klassrummet och hur det kan utvecklas men de beskriver också hur mångsidigt lärande kan vara långt utanför skolans väggar. Vi får också ta del av studier utförda inom kognitions- och neuroforskning, miljöpsykologi, design och medieforskning. De teorier och perspektiv som de olika bidragen bl.a. berör är:• individens utveckling och den lärande hjärnan• lärande som erfarande, förståelse och samband• lärande, interaktion och teknologi• direkt och indirekt lärande• lärande, språk och kommunikation• lärande som reproduktion och lärande för framtiden• deltagande och demokrati.Boken har genom sin spännvidd, olika nivåer och dynamik en tidlös aktualitet. Den huvudsakliga målgruppen är verksamma och blivande lärare inom förskola, fritidshem, grund- och gymnasieskola samt studerande i pedagogikämnet.

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig.I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

Begreppet likvärdighet har under tre decennier varit ett nav i kampen mellan olika synsätt på utbildning och i reformer på utbildningsområdet. Bidragen i denna bok analyserar likvärdighetsbegreppets olika betydelser och dokumenterar tre faser i den utbildningspolitiska striden om begreppet. Under 1960- och 1970-tal samt tidigt 1980-tal hade begreppet en relativt omfattande betydelse och var kopplat till jämlikhet, enhetlighet, fostran till en gemensam referensram och kompensation. Under slutet av 1980- och under 1990-talet utvecklas en kamp om begreppet och successivt knyts likvärdighet till valfrihet och föräldrarätt. Individualisering ses nu inte i första hand som kompenserande behandling utan som att lägga till rätta för individers möjligheter att utnyttja sina komparativa fördelar. Under slutet av 1990-talet och under 2000-talet, kopplas likvärdighet alltmer till måluppnående och betygsättning. Likvärdighetsbegreppet förlorar nu successivt sin tidigare roll till förmån för kvalitetsbegreppet. I dagens diskussion bryts fortfarande dessa uttolkningar mot varandra, och de kommer som flera av bokens bidrag visar till uttryck på det kommunala planet, där det kan föras helt olika politik i likvärdighetens namn. Den enligt författarna i dag dominerande kvalitetsdiskursen om likvärdighet analyseras i flera bidrag och sätts också in i ett internationellt sammanhang. Tomas Englund är professor i pedagogik vid Örebro universitet och har under många år lett en forskargrupp om utbildning och demokrati. Denna bok är ett resultat av ett forskningsprojekt. Ann Quennerstedt är FD och lektor i pedagogik. Hon forskar och undervisar vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.

Finns den goda läraren? Aktuell pedagogisk forskning understryker behovet av didaktisk kompetens hos lärare. Sådan kompetens beror i hög grad på kvaliteten på lärarens interaktion med eleverna, på hur hen förmår använda sina pedagogiska kunskaper till att skapa en god, fokuserad lärmiljö i vilken eleverna känner sig sedda och har förtroende för varanda.Men hur har våra föreställningar om den goda läraren formats? Vilka krafter har skapat riktlinjer för och "bestämt" hur en god lärare ska vara? Varför är bilden av skolan, läraren och lärarutbildningen så ofta negativ? Får lärarna i realiteten förtroendet att utforma undervisningen på ett sätt de tycker är pedagogiskt rimligt? I "Föreställningar om den gode läraren" får man ett både dagsaktuellt och historiskt perspektiv på frågor av det här slaget. Bidragen belyser bland annat utbildningspolitik, läroplaner, lärarutbildning och diskussionen om den pedagogiska forskningens vetenskaplighet. Det sätt på vilket medierna satt dagordningen för de senaste decenniernas kritik av den socialdemokratiska utbildningspolitiken i allmänhet och lärarutbildningen i synnerhet ägnas en särskilt ingående analys."Föreställningar om den gode läraren" är ett resultat av det av Riksbanken finansierade forskningsprojektet Den goda läraren.Bokens redaktör, Tomas Englund, är professor i pedagogik vid Örebro universitet. Han har under många år lett forskning på temat utbildning och demokrati.