Magnus Dahlstedt – författare

Antologi av Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt. Se lista över samtliga skribenter nedan.

Antologin Brandtal består av ett fyrtiotal texter som behandlar vår tids brännande samhällsfrågor. Skribenterna är unga, äldre, kända, okända och deras texter är skrivna med olika temperament, röst, ton och stil. De är forskare, tidigare deltagare i Ortens bästa penna, barnmorskor, lärare, författare, socionomer, jurister, diakoner, präster, ideellt arbetande, verksamma inom andra samhällssektorer och insiktsfulla. 

I Brandtal skriver de om sina hjärtefrågor i form av brev, dikter, ilskna utropstecken och även saklig prosa. Bokens ämnen kretsar kring sjukvård, skola, socialt och polisiärt arbete, barnmorskearbete, klimat, kultur, orten, det samiska, krig och fred, politik, rasism och integration, äldrevård, forskning, folkbildning, nationalism, välgörenhet, makt och maktlöshet, anhörigfrågor, SiS-boenden, hbtqia, fattigdom, marknadstänkande, bostäder, brottsförebyggande arbete, barn och våld, arbetsmarknad och mycket mer.

Gemensamt för texterna är att det finns en tro: det kan bli bättre.

Författare: Runa Alakoski, Susanna Alakoski, Hana Al-Khamri, Maria Andersson Vogel, Firdevs Anik, Loran Batti, Katarina Bjärvall, Håkan Blomqvist, Tove Broheden, Annelie Bränström-Öhman, Magnus Dahlstedt, Mina Dennert, Faiaz Dowlatazai, Felipe Estrada, Bonnie Friedh, Lars Gårdfeldt, KG Hammar, Martin Harling, Eija Hetekivi Olsson, Martin Hultman, Nick Jones, Anette Kyhlström, Elin Anna Labba, Philip Lalander, Pernilla Landin, John Lapidus, Staffan Larsson, Sven-Eric Liedman, Nicolas Lunabba, Ana-Dolori Marinovi, Kristina Mattsson, Alexandra Pascalidou, Selma Rezagi , Tatjana Ristovski, Mahsa Rostami, Helene Rådberg, Tove Samzelius, Gudrun Schyman, Michaela Sjögren Cronstedt, Hans Swärd, Mats Söderlund och Lena Tallberg.

Redaktörer: Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt

Både i stort och smått, både nära och långt borta, påminns vi om betydelsen av etnicitet och migration. Frågor om globalisering, migration, etniska relationer, nationalism, arbetets etniska segregering och det mångkulturella samhället har på senare tid rönt allt större uppmärksamhet i den offentliga debatten. Samtidigt har dessa frågor fått ökat genomslag också inom forskarvärlden – inom olika discipliner och forskningstraditioner.

Migrationens och etnicitetens epok introducerar en rad begrepp som kan användas för att fördjupa förståelsen av en mängd fenomen och företeelser i samtiden, som på olika sätt kan länkas till frågor om migration och etnicitet. De begrepp som boken introducerar är etnicitet, migration, diaspora, medborgarskap, intersektionalitet, rasism, högerpopulism, social exkludering och informalisering.Bokens ämnesmässiga spännvidd gör den till viktig läsning för studenter och forskare inom en rad ämnen och utbildningar – såsom sociologi, statsvetenskap, socionom- och lärarutbildning.

Sagt om boken”Syftet är att presentera en kursbok för högskolestuderande baserad på aktuell forskning utifrån ett materialistiskt och diskursorienterat perspektiv. Forskarna problematiserar maktrelationer och språkliga/begreppsliga konventioner, t.ex. etnicitet och nation. […] Antologin möter det behov som finns inom området av en bred och vetenskapligt förankrad bok på svenska. I en tid då främlingsfientliga partier såsom Sverigedemokraterna påverkar diskursen och debatten i Europa är det viktigt att förstå hur kategoriserande föreställningar och företeelser upprätthåller och skapar ojämlikhet. Boken är också relevant läsning för verksamma vid myndigheter, organisationer och en intresserad allmänhet.” Ann-Catrin Emanuelsson, lektör, BTJ häfte 13109149.

Om författarnaBokens redaktörer, Magnus Dahlstedt, docent i etnicitet, och Anders Neergaard, docent i etnicitet, är båda verksamma vid REMESO (Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle) vid Linköpings universitet.

Samtliga författare verkar inom migrations- och etnicitetsforskningen och arbetar själva med de begrepp som behandlas. De har erfarenhet från discipliner som arbetsvetenskap, ekonomisk historia, etnicitet, företagsekonomi, genusvetenskap, litteraturvetenskap, nationalekonomi, pedagogik, socialantropologi, socialt arbete, sociologi och statsvetenskap.

Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik.

Idag är Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism inte rädsla och hot?

* * *

I boken medverkar följande författare:

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Forskar om välfärd och medborgarskapande med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering kopplat till migration.  

Lisa Kings är lektor i socialt arbete vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola. Forskar om urbanteori, civilsamhället, sociala rörelser, ojämlikhet och vardagsliv med särskilt fokus på samhällsarbete och social mobilisering i städer.  

Vanja Lozic är lektor i pedagogik vid Malmö universitet. Forskar om skola, etnicitet och urbana rum med fokus på ungdomsidentiteter, historiedidaktik, undervisning och samverkan, förändringar i synen på brottsprevention och brottsförebyggande arbete.  

Åsa Lundqvist är professor i sociologi vid Lunds universitet. Forskar om välfärdspolitik och familjerelationer, särskilt framväxten av arbetsmarknads- och familjepolitikens påverkan på genusrelationer samt framväxten av föräldrastödets politik.  

Nedzad Mesik är fil dr i etnicitet och migration och universitetslärare i samhälle och kultur i ett skolperspektiv, vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om migration och integration, med särskild fokus på sociala rörelsers engagemang för prekära migrantarbetare, nyanlända och ungdomar.  

Diana Mulinari är fil dr i sociologi och professor i Genusvetenskap. Forskar om jämlikhet, social förändring, genus och migration samt transnationella praktiker och högerpopulism.  

Paula Mulinari är lektor i socialt arbete vid Malmö universitet. Forskar om arbetsliv, genus och rasism med fokus på prekarisering och motstånd, ekonomisk sårbarhet och emotioners roll i arbetsprocesser.  

Anders Neergaard är professor vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om arbetsliv i omvandling med fokus på etnicitet/rasifiering, klass och kön samt högerpopulism och rasism.  

René León Rosales är fil dr i etnologi och forskningsledare vid Mångkulturellt centrum, Stockholm. Forskar om segregation, diskriminering och rasifiering av staden, ungdomars identitetsprocesser och urbana rättviserörelser.  

Simone Scarpa är forskare vid Remeso, Linköpings universitet, fil dr i sociologi och socialt arbete. Hans forskning handlar om urban segregering och social polarisering, välfärdsstatlig omvandling, migration samt analys av fattigdom och ojämlikhet.  

Carl-Ulrik Schierup är professor emeritus vid Remeso, Linköpings universitet. Hans forskning handlar om migration, prekarisering, medborgarskap, etnicitet och rasism, nationalism samt nya och gamla sociala rörelser.  

Anders Trumberg är fil dr i Kulturgeografi och forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Forskar om det svenska utbildningssystemet, segregation och likvärdighet kopplat till elevers val av skola.

Viktor Vesterberg är fil dr i etnicitet och migration och postdoktor i socialt arbete vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Forskar om utbildning och lärande med fokus på medborgarskap, inkludering och exkludering.  

Aleksandra Ålund är professor emerita, Remeso, Linköping Universitet. Hennes forskning handlar om etnicitet och migration med fokus på medborgarskap, genus, kulturell produktion och urbana rättviserörelser.

Hårdare kan ingen vara är ett blandband i bokform. Elva av hårdrockens bästa låtar guidar oss genom de årtionden då en ny musikgenre tog form, muterade, och spreds som en löpeld över världen. Detta är berättelsen om hur den hårda rocken ruskade om allt i sin väg, bröt mot konventioner, stämplades som farlig och förändrade liv.

Magnus Dahlstedt och Mathias Henrysson varvar personliga minnen med historiska exposéer, där hårdrockens rottrådar spåras bakåt i tiden och vidare in i våra dagar. Vad var det egentligen som skapade hårdrockens mystik och gav den en så central plats i så många människors liv? Resultatet är en berättelse som inte bara handlar om hårdrocken och dess inbitna fans, utan också om samhället igår, idag och imorgon.

I mitten av 1990-talet infördes omfattande politiska reformer i det svenska utbildningssystemet. Skolan blev mer marknadsorienterad, kommuner och företag fick möjlighet att driva grund- och gymnasieskolor och det fria skolvalet infördes. Den här boken beskriver hur förändringen gick till, vad den innebär för eleverna och vilka långsiktiga konsekvenser den leder till.

Slutsatserna i boken baseras på internationella och nationella studier samt författarnas egna observationer och intervjuer med politiker, tjänstemän och elever, samt analys av statistik. Boken riktar sig till blivande lärare och till andra yrkesverksamma som i sitt arbete hanterar elevers skolval, men även till beslutsfattare och tjänstemän som har uppgift att organisera skolan.

Om författarnaMagnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Martin Harling är fil. dr och adjunkt vid Göteborgs universitet. Anders Trumberg är fil. dr. i kulturgeografi och arbetar som forskare vid Uppsala och Örebro universitet. Susanne Urban är docent i sociologi och lektor vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Viktor Vesterberg är fil. dr. och postdoktor i socialt arbete vid Linköpings universitet.

Svensk demokrati ger, enligt lag, samtliga medborgare samma rätt att medverka i hur landet styrs. Men hur fungerar egentligen svensk demokrati i praktiken? Omfattar den alla eller är den förbehållen vissa?

Magnus Dahlstedt har studerat den svenska demokratin i ett mångetniskt sammanhang, i spänningsfältet mellan en heterogen befolkning och ideal om kulturell homogenitet. Han visar hur demokratin i samtidens Sverige är skiktad längs etniska linjer, där klyftor förstärks och återskapas. Partipolitiken, nyhetsmedierna och populärkulturen demokratins skyltfönster analyseras i kontrast mot de mångetniska förortsmiljöer som allt mer kommit att utgöra demokratins bakgård.

Demokratin är inte reserverad för alla, vilket leder till en reserverad inställning hos dem som inte inkluderas.