Antologi av Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt. Se lista över samtliga skribenter nedan.

Antologin Brandtal består av ett fyrtiotal texter som behandlar vår tids brännande samhällsfrågor. Skribenterna är unga, äldre, kända, okända och deras texter är skrivna med olika temperament, röst, ton och stil. De är forskare, tidigare deltagare i Ortens bästa penna, barnmorskor, lärare, författare, socionomer, jurister, diakoner, präster, ideellt arbetande, verksamma inom andra samhällssektorer och insiktsfulla. 

I Brandtal skriver de om sina hjärtefrågor i form av brev, dikter, ilskna utropstecken och även saklig prosa. Bokens ämnen kretsar kring sjukvård, skola, socialt och polisiärt arbete, barnmorskearbete, klimat, kultur, orten, det samiska, krig och fred, politik, rasism och integration, äldrevård, forskning, folkbildning, nationalism, välgörenhet, makt och maktlöshet, anhörigfrågor, SiS-boenden, hbtqia, fattigdom, marknadstänkande, bostäder, brottsförebyggande arbete, barn och våld, arbetsmarknad och mycket mer.

Gemensamt för texterna är att det finns en tro: det kan bli bättre.

Författare: Runa Alakoski, Susanna Alakoski, Hana Al-Khamri, Maria Andersson Vogel, Firdevs Anik, Loran Batti, Katarina Bjärvall, Håkan Blomqvist, Tove Broheden, Annelie Bränström-Öhman, Magnus Dahlstedt, Mina Dennert, Faiaz Dowlatazai, Felipe Estrada, Bonnie Friedh, Lars Gårdfeldt, KG Hammar, Martin Harling, Eija Hetekivi Olsson, Martin Hultman, Nick Jones, Anette Kyhlström, Elin Anna Labba, Philip Lalander, Pernilla Landin, John Lapidus, Staffan Larsson, Sven-Eric Liedman, Nicolas Lunabba, Ana-Dolori Marinovi, Kristina Mattsson, Alexandra Pascalidou, Selma Rezagi , Tatjana Ristovski, Mahsa Rostami, Helene Rådberg, Tove Samzelius, Gudrun Schyman, Michaela Sjögren Cronstedt, Hans Swärd, Mats Söderlund och Lena Tallberg.

Redaktörer: Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt

»Vem kunde ana att hårdrockaren från Kniva en dag skulle stå här, mitt emot samma byggnad, som professor? I socialt arbete. Minst av alla: jag.«  

Sverige befinner sig i efterdyningarna av coronapandemin, Ryssland går till fullskaligt angrepp mot Ukraina och ett riksdagsval står för dörren. I inledningen av 2022 börjar Magnus Dahlstedt skriva ner sina reflektioner över det egna livet i en föränderlig omvärld. Det allt hårdare klimatet får honom att blicka tillbaka på uppväxten i en arbetarklassfamilj i Dalarna och hur hans egen klassresa till akademins finrum blivit möjlig.

Denna personliga bok, fylld av arbete, läsning, familj, idrotts- och musikintresse, är en drabbande skildring av frustration och existentiell andnöd, men också av tacksamhet och musikens läkande kraft.

Drömfabriken är en professors betraktelse av vår samtids politiska förändring och människorna som lever mitt i den.

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, Campus Norrköping. Han är en uppskattad lärare, föreläsare och författare. Hans kunskaper om rockmusikens olika uttryck är omfattande, liksom hans bestånd av skivor.  

Hårdare kan ingen vara är ett blandband i bokform. Elva av hårdrockens bästa låtar guidar oss genom de årtionden då en ny musikgenre tog form, muterade, och spreds som en löpeld över världen. Detta är berättelsen om hur den hårda rocken ruskade om allt i sin väg, bröt mot konventioner, stämplades som farlig och förändrade liv.

Magnus Dahlstedt och Mathias Henrysson varvar personliga minnen med historiska exposéer, där hårdrockens rottrådar spåras bakåt i tiden och vidare in i våra dagar. Vad var det egentligen som skapade hårdrockens mystik och gav den en så central plats i så många människors liv? Resultatet är en berättelse som inte bara handlar om hårdrocken och dess inbitna fans, utan också om samhället igår, idag och imorgon.

Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik.

Idag är Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism inte rädsla och hot?

* * *

I boken medverkar följande författare:

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Forskar om välfärd och medborgarskapande med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering kopplat till migration.  

Lisa Kings är lektor i socialt arbete vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola. Forskar om urbanteori, civilsamhället, sociala rörelser, ojämlikhet och vardagsliv med särskilt fokus på samhällsarbete och social mobilisering i städer.  

Vanja Lozic är lektor i pedagogik vid Malmö universitet. Forskar om skola, etnicitet och urbana rum med fokus på ungdomsidentiteter, historiedidaktik, undervisning och samverkan, förändringar i synen på brottsprevention och brottsförebyggande arbete.  

Åsa Lundqvist är professor i sociologi vid Lunds universitet. Forskar om välfärdspolitik och familjerelationer, särskilt framväxten av arbetsmarknads- och familjepolitikens påverkan på genusrelationer samt framväxten av föräldrastödets politik.  

Nedzad Mesik är fil dr i etnicitet och migration och universitetslärare i samhälle och kultur i ett skolperspektiv, vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om migration och integration, med särskild fokus på sociala rörelsers engagemang för prekära migrantarbetare, nyanlända och ungdomar.  

Diana Mulinari är fil dr i sociologi och professor i Genusvetenskap. Forskar om jämlikhet, social förändring, genus och migration samt transnationella praktiker och högerpopulism.  

Paula Mulinari är lektor i socialt arbete vid Malmö universitet. Forskar om arbetsliv, genus och rasism med fokus på prekarisering och motstånd, ekonomisk sårbarhet och emotioners roll i arbetsprocesser.  

Anders Neergaard är professor vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om arbetsliv i omvandling med fokus på etnicitet/rasifiering, klass och kön samt högerpopulism och rasism.  

René León Rosales är fil dr i etnologi och forskningsledare vid Mångkulturellt centrum, Stockholm. Forskar om segregation, diskriminering och rasifiering av staden, ungdomars identitetsprocesser och urbana rättviserörelser.  

Simone Scarpa är forskare vid Remeso, Linköpings universitet, fil dr i sociologi och socialt arbete. Hans forskning handlar om urban segregering och social polarisering, välfärdsstatlig omvandling, migration samt analys av fattigdom och ojämlikhet.  

Carl-Ulrik Schierup är professor emeritus vid Remeso, Linköpings universitet. Hans forskning handlar om migration, prekarisering, medborgarskap, etnicitet och rasism, nationalism samt nya och gamla sociala rörelser.  

Anders Trumberg är fil dr i Kulturgeografi och forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Forskar om det svenska utbildningssystemet, segregation och likvärdighet kopplat till elevers val av skola.

Viktor Vesterberg är fil dr i etnicitet och migration och postdoktor i socialt arbete vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Forskar om utbildning och lärande med fokus på medborgarskap, inkludering och exkludering.  

Aleksandra Ålund är professor emerita, Remeso, Linköping Universitet. Hennes forskning handlar om etnicitet och migration med fokus på medborgarskap, genus, kulturell produktion och urbana rättviserörelser.

Både i stort och smått, både nära och långt borta, påminns vi om betydelsen av etnicitet och migration. Frågor om globalisering, migration, etniska relationer, nationalism, arbetets etniska segregering och det mångkulturella samhället har på senare tid rönt allt större uppmärksamhet i den offentliga debatten. Samtidigt har dessa frågor fått ökat genomslag också inom forskarvärlden – inom olika discipliner och forskningstraditioner.

Migrationens och etnicitetens epok introducerar en rad begrepp som kan användas för att fördjupa förståelsen av en mängd fenomen och företeelser i samtiden, som på olika sätt kan länkas till frågor om migration och etnicitet. De begrepp som boken introducerar är etnicitet, migration, diaspora, medborgarskap, intersektionalitet, rasism, högerpopulism, social exkludering och informalisering.Bokens ämnesmässiga spännvidd gör den till viktig läsning för studenter och forskare inom en rad ämnen och utbildningar – såsom sociologi, statsvetenskap, socionom- och lärarutbildning.

Sagt om boken”Syftet är att presentera en kursbok för högskolestuderande baserad på aktuell forskning utifrån ett materialistiskt och diskursorienterat perspektiv. Forskarna problematiserar maktrelationer och språkliga/begreppsliga konventioner, t.ex. etnicitet och nation. […] Antologin möter det behov som finns inom området av en bred och vetenskapligt förankrad bok på svenska. I en tid då främlingsfientliga partier såsom Sverigedemokraterna påverkar diskursen och debatten i Europa är det viktigt att förstå hur kategoriserande föreställningar och företeelser upprätthåller och skapar ojämlikhet. Boken är också relevant läsning för verksamma vid myndigheter, organisationer och en intresserad allmänhet.” Ann-Catrin Emanuelsson, lektör, BTJ häfte 13109149.

Om författarnaBokens redaktörer, Magnus Dahlstedt, docent i etnicitet, och Anders Neergaard, docent i etnicitet, är båda verksamma vid REMESO (Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle) vid Linköpings universitet.

Samtliga författare verkar inom migrations- och etnicitetsforskningen och arbetar själva med de begrepp som behandlas. De har erfarenhet från discipliner som arbetsvetenskap, ekonomisk historia, etnicitet, företagsekonomi, genusvetenskap, litteraturvetenskap, nationalekonomi, pedagogik, socialantropologi, socialt arbete, sociologi och statsvetenskap.

Neoliberalism and Market Forces in Education provides a wide perspective on the dramatic transformation of education policy in Sweden that has taken place during the last 30 years, with a specific focus on marketization. The marketization of education in Sweden is set in the wider international context of changes in education systems.

With contributions from researchers across a wide range of scientific disciplines, the book provides examples of the consequences of market orientation in education in terms of increase in inequality as well as in terms of what the market orientation means for principals, teachers and students. It considers how Sweden has developed one of the most marketized education systems in the world and the possible consequences of such processes, as identified by research.

Neoliberalism and Market Forces in Education will be of great interest to educational practitioners, politicians, scholars in the field, and postgraduate and research students in education.

Neoliberalism and Market Forces in Education provides a wide perspective on the dramatic transformation of education policy in Sweden that has taken place during the last 30 years, with a specific focus on marketization. The marketization of education in Sweden is set in the wider international context of changes in education systems.

With contributions from researchers across a wide range of scientific disciplines, the book provides examples of the consequences of market orientation in education in terms of increase in inequality as well as in terms of what the market orientation means for principals, teachers and students. It considers how Sweden has developed one of the most marketized education systems in the world and the possible consequences of such processes, as identified by research.

Neoliberalism and Market Forces in Education will be of great interest to educational practitioners, politicians, scholars in the field, and postgraduate and research students in education.

This book analyses the increasing use of sport in European and Western welfare states as a tool of social policy and its promotion as a solution to social problems.

Midnight Football is a sports-based intervention targeting social inclusion and crime prevention in young people aged 12–25 in Sweden. This book takes a close look at its organization, pedagogy and potential outcomes. Drawing on cutting-edge research into Midnight Football in Sweden, and exploring other community sport programmes including Midnight Basketball in the United States, this book shines new light on broader social transformations regarding urban segregation and social exclusion, social policy and the governing of welfare and social policy.

This book also offers new perspectives on how sport and the lives of young people intersect with and shape broader shifts in welfare and social policy in Western states, shifts that are manifested in increased inequality, social polarization and profound changes in urban geographies.

This is fascinating reading for anybody with an interest in the relationships between sport and wider society, or in sport development, sport policy, social policy, public policy or youth and social work.

This book analyses the increasing use of sport in European and Western welfare states as a tool of social policy and its promotion as a solution to social problems.

Midnight Football is a sports-based intervention targeting social inclusion and crime prevention in young people aged 12–25 in Sweden. This book takes a close look at its organization, pedagogy and potential outcomes. Drawing on cutting-edge research into Midnight Football in Sweden, and exploring other community sport programmes including Midnight Basketball in the United States, this book shines new light on broader social transformations regarding urban segregation and social exclusion, social policy and the governing of welfare and social policy.

This book also offers new perspectives on how sport and the lives of young people intersect with and shape broader shifts in welfare and social policy in Western states, shifts that are manifested in increased inequality, social polarization and profound changes in urban geographies.

This is fascinating reading for anybody with an interest in the relationships between sport and wider society, or in sport development, sport policy, social policy, public policy or youth and social work.

"I highly appreciate the quality of Fejes’ and Dahlstedt’s research and writing. They manage to present in a comprehensible way some essential concepts of Foucault that help us to understand better what practices of lifelong learning, in a broad sense, are emerging nowadays in advanced liberal societies. In doing so, they contribute to the renewal of critical thinking in education. They convince me that such renewal is important and necessary… and I think both theoreticians and practitioners of lifelong learning will equally recognize and value this analysis, particularly also, because they present a good mix of theory and practice." -Professor Danny Wildemeersch

Today, people are constantly encouraged to verbalise and disclose their "true" inner self to others, whether on TV shows, in newspapers, in family life or together with friends. Such encouragement to disclose the self has proliferated through discourses on lifelong learning through which each citizen is encouraged to become a constant learner. The Confessing Society takes a critical stance towards the modern relentless will to disclose the self and argues that society has become a confessing society. Drawing on Foucault’s later work on confession and governmentality, this book carefully analyses how confession operates within practices of lifelong learning as a way to shape activated and responsible citizens and provides examples of how it might be possible to traverse the confessional truth of the present time. Chapters include:

This controversial book is international in its scope and pursues current debates regarding trans-national policy and to research discussions on education, lifelong learning and governance, and it will provoke lively debate amongst educational practitioners, academics, postgraduate and research students in education and lifelong learning in Europe, North America and Australasia.

"I highly appreciate the quality of Fejes’ and Dahlstedt’s research and writing. They manage to present in a comprehensible way some essential concepts of Foucault that help us to understand better what practices of lifelong learning, in a broad sense, are emerging nowadays in advanced liberal societies. In doing so, they contribute to the renewal of critical thinking in education. They convince me that such renewal is important and necessary… and I think both theoreticians and practitioners of lifelong learning will equally recognize and value this analysis, particularly also, because they present a good mix of theory and practice." -Professor Danny Wildemeersch

Today, people are constantly encouraged to verbalise and disclose their "true" inner self to others, whether on TV shows, in newspapers, in family life or together with friends. Such encouragement to disclose the self has proliferated through discourses on lifelong learning through which each citizen is encouraged to become a constant learner. The Confessing Society takes a critical stance towards the modern relentless will to disclose the self and argues that society has become a confessing society. Drawing on Foucault’s later work on confession and governmentality, this book carefully analyses how confession operates within practices of lifelong learning as a way to shape activated and responsible citizens and provides examples of how it might be possible to traverse the confessional truth of the present time. Chapters include:

This controversial book is international in its scope and pursues current debates regarding trans-national policy and to research discussions on education, lifelong learning and governance, and it will provoke lively debate amongst educational practitioners, academics, postgraduate and research students in education and lifelong learning in Europe, North America and Australasia.

Each day, in so many aspects of daily life, we are reminded of the significance of migration and ethnicity. This book is a critical contribution to the understanding of the phenomena of migration and ethnicity, from a Swedish vantage point looking outwards towards a European context. It presents current academic debates and gives a theoretical overview of nine key concepts in the field of ethnic and migrations studies, but it also exemplifies how these concepts could be used in analysing specific empirical cases. It explores the following concepts: ethnicity; migration; diaspora; citizenship; intersectionality; racism; right wing populism; social exclusion; and informalisation. The book is interdisciplinary, embracing areas such as labour studies, economic history, ethnicity, business administration, gender studies, literature studies, economics, educational science, social anthropology, social work, sociology and political science.

Antologi av Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt. Se lista över samtliga skribenter nedan.

Antologin Brandtal består av ett fyrtiotal texter som behandlar vår tids brännande samhällsfrågor. Skribenterna är unga, äldre, kända, okända och deras texter är skrivna med olika temperament, röst, ton och stil. De är forskare, tidigare deltagare i Ortens bästa penna, barnmorskor, lärare, författare, socionomer, jurister, diakoner, präster, ideellt arbetande, verksamma inom andra samhällssektorer och insiktsfulla. 

I Brandtal skriver de om sina hjärtefrågor i form av brev, dikter, ilskna utropstecken och även saklig prosa. Bokens ämnen kretsar kring sjukvård, skola, socialt och polisiärt arbete, barnmorskearbete, klimat, kultur, orten, det samiska, krig och fred, politik, rasism och integration, äldrevård, forskning, folkbildning, nationalism, välgörenhet, makt och maktlöshet, anhörigfrågor, SiS-boenden, hbtqia, fattigdom, marknadstänkande, bostäder, brottsförebyggande arbete, barn och våld, arbetsmarknad och mycket mer.

Gemensamt för texterna är att det finns en tro: det kan bli bättre.

Författare: Runa Alakoski, Susanna Alakoski, Hana Al-Khamri, Maria Andersson Vogel, Firdevs Anik, Loran Batti, Katarina Bjärvall, Håkan Blomqvist, Tove Broheden, Annelie Bränström-Öhman, Magnus Dahlstedt, Mina Dennert, Faiaz Dowlatazai, Felipe Estrada, Bonnie Friedh, Lars Gårdfeldt, KG Hammar, Martin Harling, Eija Hetekivi Olsson, Martin Hultman, Nick Jones, Anette Kyhlström, Elin Anna Labba, Philip Lalander, Pernilla Landin, John Lapidus, Staffan Larsson, Sven-Eric Liedman, Nicolas Lunabba, Ana-Dolori Marinovi, Kristina Mattsson, Alexandra Pascalidou, Selma Rezagi , Tatjana Ristovski, Mahsa Rostami, Helene Rådberg, Tove Samzelius, Gudrun Schyman, Michaela Sjögren Cronstedt, Hans Swärd, Mats Söderlund och Lena Tallberg.

Redaktörer: Susanna Alakoski och Magnus Dahlstedt

»Vem kunde ana att hårdrockaren från Kniva en dag skulle stå här, mitt emot samma byggnad, som professor? I socialt arbete. Minst av alla: jag.«  

Sverige befinner sig i efterdyningarna av coronapandemin, Ryssland går till fullskaligt angrepp mot Ukraina och ett riksdagsval står för dörren. I inledningen av 2022 börjar Magnus Dahlstedt skriva ner sina reflektioner över det egna livet i en föränderlig omvärld. Det allt hårdare klimatet får honom att blicka tillbaka på uppväxten i en arbetarklassfamilj i Dalarna och hur hans egen klassresa till akademins finrum blivit möjlig.

Denna personliga bok, fylld av arbete, läsning, familj, idrotts- och musikintresse, är en drabbande skildring av frustration och existentiell andnöd, men också av tacksamhet och musikens läkande kraft.

Drömfabriken är en professors betraktelse av vår samtids politiska förändring och människorna som lever mitt i den.

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, Campus Norrköping. Han är en uppskattad lärare, föreläsare och författare. Hans kunskaper om rockmusikens olika uttryck är omfattande, liksom hans bestånd av skivor.  

Hårdare kan ingen vara är ett blandband i bokform. Elva av hårdrockens bästa låtar guidar oss genom de årtionden då en ny musikgenre tog form, muterade, och spreds som en löpeld över världen. Detta är berättelsen om hur den hårda rocken ruskade om allt i sin väg, bröt mot konventioner, stämplades som farlig och förändrade liv.

Magnus Dahlstedt och Mathias Henrysson varvar personliga minnen med historiska exposéer, där hårdrockens rottrådar spåras bakåt i tiden och vidare in i våra dagar. Vad var det egentligen som skapade hårdrockens mystik och gav den en så central plats i så många människors liv? Resultatet är en berättelse som inte bara handlar om hårdrocken och dess inbitna fans, utan också om samhället igår, idag och imorgon.

Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik.

Idag är Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism inte rädsla och hot?

* * *

I boken medverkar följande författare:

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Forskar om välfärd och medborgarskapande med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering kopplat till migration.  

Lisa Kings är lektor i socialt arbete vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola. Forskar om urbanteori, civilsamhället, sociala rörelser, ojämlikhet och vardagsliv med särskilt fokus på samhällsarbete och social mobilisering i städer.  

Vanja Lozic är lektor i pedagogik vid Malmö universitet. Forskar om skola, etnicitet och urbana rum med fokus på ungdomsidentiteter, historiedidaktik, undervisning och samverkan, förändringar i synen på brottsprevention och brottsförebyggande arbete.  

Åsa Lundqvist är professor i sociologi vid Lunds universitet. Forskar om välfärdspolitik och familjerelationer, särskilt framväxten av arbetsmarknads- och familjepolitikens påverkan på genusrelationer samt framväxten av föräldrastödets politik.  

Nedzad Mesik är fil dr i etnicitet och migration och universitetslärare i samhälle och kultur i ett skolperspektiv, vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om migration och integration, med särskild fokus på sociala rörelsers engagemang för prekära migrantarbetare, nyanlända och ungdomar.  

Diana Mulinari är fil dr i sociologi och professor i Genusvetenskap. Forskar om jämlikhet, social förändring, genus och migration samt transnationella praktiker och högerpopulism.  

Paula Mulinari är lektor i socialt arbete vid Malmö universitet. Forskar om arbetsliv, genus och rasism med fokus på prekarisering och motstånd, ekonomisk sårbarhet och emotioners roll i arbetsprocesser.  

Anders Neergaard är professor vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om arbetsliv i omvandling med fokus på etnicitet/rasifiering, klass och kön samt högerpopulism och rasism.  

René León Rosales är fil dr i etnologi och forskningsledare vid Mångkulturellt centrum, Stockholm. Forskar om segregation, diskriminering och rasifiering av staden, ungdomars identitetsprocesser och urbana rättviserörelser.  

Simone Scarpa är forskare vid Remeso, Linköpings universitet, fil dr i sociologi och socialt arbete. Hans forskning handlar om urban segregering och social polarisering, välfärdsstatlig omvandling, migration samt analys av fattigdom och ojämlikhet.  

Carl-Ulrik Schierup är professor emeritus vid Remeso, Linköpings universitet. Hans forskning handlar om migration, prekarisering, medborgarskap, etnicitet och rasism, nationalism samt nya och gamla sociala rörelser.  

Anders Trumberg är fil dr i Kulturgeografi och forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Forskar om det svenska utbildningssystemet, segregation och likvärdighet kopplat till elevers val av skola.

Viktor Vesterberg är fil dr i etnicitet och migration och postdoktor i socialt arbete vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Forskar om utbildning och lärande med fokus på medborgarskap, inkludering och exkludering.  

Aleksandra Ålund är professor emerita, Remeso, Linköping Universitet. Hennes forskning handlar om etnicitet och migration med fokus på medborgarskap, genus, kulturell produktion och urbana rättviserörelser.

Både i stort och smått, både nära och långt borta, påminns vi om betydelsen av etnicitet och migration. Frågor om globalisering, migration, etniska relationer, nationalism, arbetets etniska segregering och det mångkulturella samhället har på senare tid rönt allt större uppmärksamhet i den offentliga debatten. Samtidigt har dessa frågor fått ökat genomslag också inom forskarvärlden – inom olika discipliner och forskningstraditioner.

Migrationens och etnicitetens epok introducerar en rad begrepp som kan användas för att fördjupa förståelsen av en mängd fenomen och företeelser i samtiden, som på olika sätt kan länkas till frågor om migration och etnicitet. De begrepp som boken introducerar är etnicitet, migration, diaspora, medborgarskap, intersektionalitet, rasism, högerpopulism, social exkludering och informalisering.Bokens ämnesmässiga spännvidd gör den till viktig läsning för studenter och forskare inom en rad ämnen och utbildningar – såsom sociologi, statsvetenskap, socionom- och lärarutbildning.

Sagt om boken”Syftet är att presentera en kursbok för högskolestuderande baserad på aktuell forskning utifrån ett materialistiskt och diskursorienterat perspektiv. Forskarna problematiserar maktrelationer och språkliga/begreppsliga konventioner, t.ex. etnicitet och nation. […] Antologin möter det behov som finns inom området av en bred och vetenskapligt förankrad bok på svenska. I en tid då främlingsfientliga partier såsom Sverigedemokraterna påverkar diskursen och debatten i Europa är det viktigt att förstå hur kategoriserande föreställningar och företeelser upprätthåller och skapar ojämlikhet. Boken är också relevant läsning för verksamma vid myndigheter, organisationer och en intresserad allmänhet.” Ann-Catrin Emanuelsson, lektör, BTJ häfte 13109149.

Om författarnaBokens redaktörer, Magnus Dahlstedt, docent i etnicitet, och Anders Neergaard, docent i etnicitet, är båda verksamma vid REMESO (Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle) vid Linköpings universitet.

Samtliga författare verkar inom migrations- och etnicitetsforskningen och arbetar själva med de begrepp som behandlas. De har erfarenhet från discipliner som arbetsvetenskap, ekonomisk historia, etnicitet, företagsekonomi, genusvetenskap, litteraturvetenskap, nationalekonomi, pedagogik, socialantropologi, socialt arbete, sociologi och statsvetenskap.

Neoliberalism and Market Forces in Education provides a wide perspective on the dramatic transformation of education policy in Sweden that has taken place during the last 30 years, with a specific focus on marketization. The marketization of education in Sweden is set in the wider international context of changes in education systems.

With contributions from researchers across a wide range of scientific disciplines, the book provides examples of the consequences of market orientation in education in terms of increase in inequality as well as in terms of what the market orientation means for principals, teachers and students. It considers how Sweden has developed one of the most marketized education systems in the world and the possible consequences of such processes, as identified by research.

Neoliberalism and Market Forces in Education will be of great interest to educational practitioners, politicians, scholars in the field, and postgraduate and research students in education.

Neoliberalism and Market Forces in Education provides a wide perspective on the dramatic transformation of education policy in Sweden that has taken place during the last 30 years, with a specific focus on marketization. The marketization of education in Sweden is set in the wider international context of changes in education systems.

With contributions from researchers across a wide range of scientific disciplines, the book provides examples of the consequences of market orientation in education in terms of increase in inequality as well as in terms of what the market orientation means for principals, teachers and students. It considers how Sweden has developed one of the most marketized education systems in the world and the possible consequences of such processes, as identified by research.

Neoliberalism and Market Forces in Education will be of great interest to educational practitioners, politicians, scholars in the field, and postgraduate and research students in education.

This book analyses the increasing use of sport in European and Western welfare states as a tool of social policy and its promotion as a solution to social problems.

Midnight Football is a sports-based intervention targeting social inclusion and crime prevention in young people aged 12–25 in Sweden. This book takes a close look at its organization, pedagogy and potential outcomes. Drawing on cutting-edge research into Midnight Football in Sweden, and exploring other community sport programmes including Midnight Basketball in the United States, this book shines new light on broader social transformations regarding urban segregation and social exclusion, social policy and the governing of welfare and social policy.

This book also offers new perspectives on how sport and the lives of young people intersect with and shape broader shifts in welfare and social policy in Western states, shifts that are manifested in increased inequality, social polarization and profound changes in urban geographies.

This is fascinating reading for anybody with an interest in the relationships between sport and wider society, or in sport development, sport policy, social policy, public policy or youth and social work.

This book analyses the increasing use of sport in European and Western welfare states as a tool of social policy and its promotion as a solution to social problems.

Midnight Football is a sports-based intervention targeting social inclusion and crime prevention in young people aged 12–25 in Sweden. This book takes a close look at its organization, pedagogy and potential outcomes. Drawing on cutting-edge research into Midnight Football in Sweden, and exploring other community sport programmes including Midnight Basketball in the United States, this book shines new light on broader social transformations regarding urban segregation and social exclusion, social policy and the governing of welfare and social policy.

This book also offers new perspectives on how sport and the lives of young people intersect with and shape broader shifts in welfare and social policy in Western states, shifts that are manifested in increased inequality, social polarization and profound changes in urban geographies.

This is fascinating reading for anybody with an interest in the relationships between sport and wider society, or in sport development, sport policy, social policy, public policy or youth and social work.

"I highly appreciate the quality of Fejes’ and Dahlstedt’s research and writing. They manage to present in a comprehensible way some essential concepts of Foucault that help us to understand better what practices of lifelong learning, in a broad sense, are emerging nowadays in advanced liberal societies. In doing so, they contribute to the renewal of critical thinking in education. They convince me that such renewal is important and necessary… and I think both theoreticians and practitioners of lifelong learning will equally recognize and value this analysis, particularly also, because they present a good mix of theory and practice." -Professor Danny Wildemeersch

Today, people are constantly encouraged to verbalise and disclose their "true" inner self to others, whether on TV shows, in newspapers, in family life or together with friends. Such encouragement to disclose the self has proliferated through discourses on lifelong learning through which each citizen is encouraged to become a constant learner. The Confessing Society takes a critical stance towards the modern relentless will to disclose the self and argues that society has become a confessing society. Drawing on Foucault’s later work on confession and governmentality, this book carefully analyses how confession operates within practices of lifelong learning as a way to shape activated and responsible citizens and provides examples of how it might be possible to traverse the confessional truth of the present time. Chapters include:

This controversial book is international in its scope and pursues current debates regarding trans-national policy and to research discussions on education, lifelong learning and governance, and it will provoke lively debate amongst educational practitioners, academics, postgraduate and research students in education and lifelong learning in Europe, North America and Australasia.

"I highly appreciate the quality of Fejes’ and Dahlstedt’s research and writing. They manage to present in a comprehensible way some essential concepts of Foucault that help us to understand better what practices of lifelong learning, in a broad sense, are emerging nowadays in advanced liberal societies. In doing so, they contribute to the renewal of critical thinking in education. They convince me that such renewal is important and necessary… and I think both theoreticians and practitioners of lifelong learning will equally recognize and value this analysis, particularly also, because they present a good mix of theory and practice." -Professor Danny Wildemeersch

Today, people are constantly encouraged to verbalise and disclose their "true" inner self to others, whether on TV shows, in newspapers, in family life or together with friends. Such encouragement to disclose the self has proliferated through discourses on lifelong learning through which each citizen is encouraged to become a constant learner. The Confessing Society takes a critical stance towards the modern relentless will to disclose the self and argues that society has become a confessing society. Drawing on Foucault’s later work on confession and governmentality, this book carefully analyses how confession operates within practices of lifelong learning as a way to shape activated and responsible citizens and provides examples of how it might be possible to traverse the confessional truth of the present time. Chapters include:

This controversial book is international in its scope and pursues current debates regarding trans-national policy and to research discussions on education, lifelong learning and governance, and it will provoke lively debate amongst educational practitioners, academics, postgraduate and research students in education and lifelong learning in Europe, North America and Australasia.

Each day, in so many aspects of daily life, we are reminded of the significance of migration and ethnicity. This book is a critical contribution to the understanding of the phenomena of migration and ethnicity, from a Swedish vantage point looking outwards towards a European context. It presents current academic debates and gives a theoretical overview of nine key concepts in the field of ethnic and migrations studies, but it also exemplifies how these concepts could be used in analysing specific empirical cases. It explores the following concepts: ethnicity; migration; diaspora; citizenship; intersectionality; racism; right wing populism; social exclusion; and informalisation. The book is interdisciplinary, embracing areas such as labour studies, economic history, ethnicity, business administration, gender studies, literature studies, economics, educational science, social anthropology, social work, sociology and political science.