Ann S. Pihlgren - Böcker

En lättillgänglig bok om högläsning, berättande och samtal i förskolans barngrupper.

Den här boken fokuserar på samtalet om det lästa och berättade. Den redogör på ett enkelt sätt för teorier och forskning om såväl högläsning och berättande som samtal i förskolans barngrupper.

För att högläsning och berättande ska främja den språkutvecklande undervisningen i förskolan krävs en medveten strategi. Barnen behöver få samtala om och förstå innehållet i högläsningen och berättelserna. Ett samtal som läggs upp på rätt sätt kan stärka barns språkliga och kommunikativa förmågor, förmågan till självinsikt samt en positiv lärandeidentitet.

Författaren beskriver metoder som dialogisk högläsning, sokratiska samtal, Filosofi med barn och Filozoo, liksom kreativa estetiska metoder. Dessutom lyfter författaren fram hur pedagogen kan planera för progression genom att arbeta tematiskt och projektinriktat.

Boken kan användas som underlag i kollegialt lärande. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor, förslag på fördjupning och ett praktiskt avsnitt med uppgifter att genomföra i arbetslaget eller på egen hand. 

Författaren Ann S. Pihlgren är fil.dr och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, universitetslektor, skolpolitiker, studierektor och ansvarig för fritidslärarutbildningen vid Stockholms universitet. Barns tänkande, språk och samspel är hennes huvudsakliga forskningsintressen.

I förskolan läggs en viktig grund för att alla barn ska förstå det innehåll som de kommer att möta genom hela skolväsendet. Förskolans läroplansinnehåll i naturvetenskap och teknik bildar första delen i en progression genom utbildningssystemet. Barnen behöver dels få förutsättningar att lära begrepp, processer och fenomen, dels få resonera kring naturvetenskapens karaktär. Det kan handla om kunskapens betydelse för människa, natur och samhälle samt om hur naturvetenskaplig kunskap skapas. I Förskoleprojekt i naturvetenskap och teknik ger författarna inledningsvis en teoretisk grund till undervisning i naturvetenskap och teknik, högläsning och samtal, informationssökning samt tematiska projekt. Därefter följer åtta praktiska projekt som alla utgår från en specifik barnbok. Varje projekt har en pedagogisk planering för barn som är i början av sin språk- och kunskapsutveckling och en planering för dem som kommit längre i sin utveckling. Till varje praktiskt kapitel finns även exempel på ytterligare barnlitteratur kopplat till ämnesområdet. Boken vänder sig till såväl förskolärarstudenter som till yrkesverksamma barnskötare, förskollärare och rektorer i förskolan.

Praktiska verktyg och idéer för att göra matematiken i förskolan begriplig, rolig och inspirerande för barnen.

Boken Matematik i förskolan ger dig som arbetar i förskolan allt du behöver för att på ett enkelt och inspirerande sätt integrera matematik i vardagen och stärka barnens nyfikenhet, förståelse och förmåga att använda matematik i livet.

Matematik är en självklar del av barns vardag och en viktig grund för framtida lärande. Den här boken lyfter fram centrala matematiska begrepp såsom antal, mönster, form och problemlösning, samt hur dessa kan integreras i både vardagsaktiviteter och planerade undervisningsmoment. Med tydlig koppling till läroplanen och forskning ger boken praktiska verktyg för att utveckla barnens logiska tänkande, taluppfattning och rumsuppfattning.

Matematik i förskolan är indelad i tre delar. Första delen förklarar teorin bakom matematikundervisning och ger dig kunskap om hur barns matematiska förståelse utvecklas och vilka områden som lyfts fram i förskolans läroplan. Den andra delen erbjuder konkreta aktiviteter att använda i förskolans alla vardagssituationer, från sånger och lekramsor till måltider och utomhuslekar. I den tredje delen får du exempel på pedagogstyrda undervisningsaktiviteter i två nivåer: en för åldrarna 2–3 år och en för åldrarna 4–5 år.

Bokens enkla tips och tydliga vägledning ger dig som pedagog praktiska verktyg och idéer för att göra matematiken begriplig, rolig och inspirerande för barnen. Här ges exempel på hur du kan skapa en matematisk miljö genom laborativa material, tematiska projekt och engagerande aktiviteter. Målet är att varje barn ska få möjlighet att utforska, experimentera och resonera kring matematikens olika aspekter, alltid på sina egna villkor och med nyfikenhet och glädje.

Marie Andersson är legitimerad grundskollärare med lång erfarenhet av läromedelsutveckling inom matematik.

Ann S. Pihlgren är fil.dr i pedagogik, forskare och föreläsare med inriktning på undervisningsmetoder och didaktik.

Formgivare: Hanna S Larsson.

Sagt om boken: "Boken är en guldgruva fylld med roliga, pedagogiska idéer och tänkvärda teorier som kan utveckla verksamheten på förskolan. Helhetsbetyg: 4." /Marianne Ericson, BTJ-häftet nr 7 2025

EU har formulerat åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Det är viktigt att lärandet grundläggs redan i förskolan, och då behöver barnet få god undervisning i de åtta nyckelkompetenserna. För att undervisningen ska leda till lärande krävs att förskolepersonalen har goda kunskaper i de åtta nyckelkompetenserna. Personalen behöver dessutom planera och följa upp undervisningen samt skapa progression i utvecklingen. I boken ger författarna tio utförliga undervisningsexempel. Det handlar om teman och projekt där någon av nyckelkompetenserna står i centrum. Invävda i temats och projektets innehåll och arbetsformer finns andra nyckelkompetenser. De teman och projekt som presenteras är ämnesintegrerade, till exempel Hur låter en svart fläck?, Vart tar löven vägen? och Vad gör en forskare? Bokens praktiska kapitel inspirerar till utforskande, samtalande och lärande i en likvärdig och demokratisk förskola. Boken, som är en fristående praktisk fortsättning på Demokrati för förskolebarn: undervisning i åtta nyckelkompetenser, vänder sig till förskollärarstudenter samt förskollärare, rektorer och övrig personal i förskolan.

För att avgöra kvaliteten på undervisningen måste förskolepersonalen följa upp lärandet i barngruppen. På så sätt kan man avgöra vad nästa steg i undervisningen ska vara. Förskolans undervisning behöver också utvärderas: Vilka läroplansområden har undervisningen lyckats med och vilka behöver utvecklas? Sammantaget är detta kärnan i det systematiska kvalitetsarbetet. Vad är att följa upp till skillnad från att utvärdera? Hur blir uppföljningen och utvärderingen relevant och tillförlitlig? Vilka processer är lämpliga för att vidareutveckla förskoleverksamheten? Hur kan uppföljning och utvärdering användas i kommunikationen med vårdnadshavare? Boken växlar mellan teoretiska ramar och praktiska exempel från verksamheter som utvecklat olika verktyg eller arbetsmetoder. Förskolans pedagogiska personal, rektorer och huvudmän erbjuds stödstrukturer för utvecklingsarbete i arbetslag, på förskolan och i ledningsgrupper. Varje kapitel avslutas med frågor som underlag för individuell reflektion och gemensam diskussion samt en workshop som kan genomföras för att utveckla förståelse för området.

Skolverksamhet ska vila på bästa tillgängliga kunskap och skollagen jämställer här beprövad erfarenhet med vetenskaplig grund. Beprövad erfarenhet kan upplevas som ett vagt och svårfångat begrepp, men det är centralt i skolan då det i många fall är svårt att hitta stöd i forskning, och att också beforska, många av de områden som lärare och rektorer vet är väsentliga för god kvalitet.Boken gör en sällan skådad djupdykning i begreppet beprövad erfarenhet, hur det kan uttolkas och hur det förhåller sig till vetenskaplig grund. Erfarenhet, praktisk kunskap, omdöme och etiskt handlande utgör här centrala begrepp och boken diskuterar även vad det innebär att bepröva och sprida erfarenhet. Teorin kompletteras med praktiska exempel från olika områden såsom undervisningsutveckling, ledarskap, kultur och digitalisering, och läsaren blir på så vis varse olika vägar och val i processen att utveckla, bepröva och sprida erfarenheter.Beprövad erfarenhet i skolverksamheten riktar sig till rektorer och huvudmän, förstelärare, lektorer, lärare och personal i skolan som vill utveckla sin beprövade erfarenhet.

Den enskilda förskollärarens sätt att agera i vardagen påverkas av de teorier om undervisning och lärande hen arbetar utifrån. Genom att synliggöra de teoretiska utgångspunkterna blir det lättare att göra medvetna val av arbetssätt som stödjer och stärker lärandet hos barnen.

I Undervisning i förskolan presenteras de vanligaste teorierna om lärande som används i förskolans verksamhet. Med exempel från vanliga förskoleaktiviteter visar författaren hur förskolläraren skapar olika undervisningsmiljöer genom att planera och genomföra sin undervisning på olika sätt. Beroende på hur undervisningsmiljön utformas kan den stödja, försvåra eller till och med motverka barnens utveckling och lärande.

I boken ges även exempel på didaktiska verktyg som kan användas för att stärka barns kognition. I slutet av varje kapitel finns rekommendationer till fördjupande läsning inom området samt reflektionsfrågor som kan användas vid utbildning eller arbetslagsarbete.

Boken vänder sig i första hand till förskolelärare, förskolechefer och förskollärarstudenter.

I boken visar Pihlgren på hur den metodik och praxis som arbetslaget utgår från påverkar barns lärande. Genom en grundlig teoretisk genomgång, starkt kopplad till praktiken, medvetandegör hon pedagogerna om detta och ger exempel på hur det går att arbeta med en målstyrning och medvetenhet i sitt arbetssätt. (...) Boken ger en reflekterande spegel av det egna arbetssättet och är ett utmärkt fortbildningsredskap för arbetslag och förskolor samtidigt som den ger lärarstudenten en vetenskaplig bas att bygga sitt yrkesliv på.

Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 2, 2018

Från förskolan till gymnasieskolan möter barn och elever en rad övergångar, från en verksamhet till en efterkommande. För att utbildningen ska utmana till nytt lärande och ge varje barn och elev utveckling, växande och trygghet genom alla skolformer, krävs systematik. Det kan handla om återkommande samarbete och att utveckla olika pedagogiska och organisatoriska processer.Boken behandlar övergångarna från förskolan till och med gymnasiet, det vill säga de som de flesta barn och elever möter inom det svenska skolsystemet. Författarna behandlar samtliga områden som är viktiga att tänka igenom och planera för. I någon mån ger boken också underlag för den eventuella hänsyn som kan behöva tas i processen för barn och elever i behov av särskilt stöd. Till varje kapitel finns diskussionsfrågor, förslag på workshopuppgifter att använda i ett utvecklingsarbete samt tips på fördjupad läsning.Övergångar i förskola och skola vänder sig till rektorer, huvudmän och centrala tjänstemän, ansvariga lärare och andra som på olika sätt ansvarar för att utveckla goda övergångar i verksamheten.

Redan tidigt i livet funderar barn över existentiella, andliga och filosofiska frågor – om var de fanns innan de föddes eller om man finns fast man är död. Det är frågor som inte har några självklara svar och som i läroplanen kallas för livsfrågor. I Barnkonventionen benämns de som tanke-, samvets- och religionsfrihet.I Livsfrågor i förskolan ger författarna inledningsvis en grund till andlighet, tro och existentiella frågor, högläsning och samtal, estetiska uttrycks­former, årshjul samt tematiska projekt. Därefter följer sju praktiska teman som alla utgår från muntligt berättande eller en barnbok. Varje tema har en pedagogisk planering för barn som är i början av sin språk- och kunskapsutveckling och en planering för de som kommit längre. Till varje praktiskt kapitel finns även exempel på ytterligare barnlitteratur kopplat till temaområdet.Boken vänder sig till såväl förskollärarstudenter som till yrkesverksamma barnskötare, förskollärare och rektorer i förskolan.

Många förknippar kanske matematik med skolbänken, men har du tänkt på att ämnet är ett av mänsklighetens största uppfinningar – till stor hjälp, inte minst vid pysselstunden, på bandyplan, i återbrukshörnan eller på utfykten. Det gäller att få syn på matematiken och förstå hur den kan användas!

I Matematikdidaktik i fritidshemmet visar Ann S. Pihlgren hur spännande, utmanande och lustfyllda arbetsformer kan utveckla elevernas nyfikenhet och ge nycklar till matematikens värld. Med stöd i fritidshemmets pedagogiska uppdrag sker lärandet i de vardagliga situationerna som kretsar kring elevernas intressen, erfarenheter och miljöer. Utifrån centrala områden som lek, spel, rutiner och aktiviteter så inspirerar boken till en matematikundervisning som pågår medan livet levs.

Den här boken ger dig som fritidshemspersonal, rektor eller blivande lärare i fritidshem, den teoretiska grund och praktiska fördjupning du behöver för att kunna planera, utvärdera och utveckla det matematiska lärandet och matematikglädjen hos dina elever.

Rektors uppdrag är mångfasetterat, komplext och utmanande. I en snabbt föränderlig och globaliserad värld behöver skolledare hantera styrsystem med stundtals motsägelsefulla värden. Kraven på öppenhet ökar också utåt mot samhället och inåt mot den egna organisationen. Den här boken erbjuder och är ett stöd för det praktiska arbetet i vardagen. I antologin reflekterar författarna kring frågor som: Vad behöver skolledaren kunna om juridiken? Hur kan arbetet mot kränkningar ledas? Hur kan rektor klara av korstrycket och olika värdesystem? Att leda det systematiska kvalitetsarbetet - hur kan komplexiteten hanteras? Hur kan rektor organisera för skolutveckling och förbättring? Hur kan ett pedagogiskt och distribuerat ledarskap omsättas? Hur ska rektor kommunicera för bättre ledarskap? Hur kan min skola svara på dagens och framtidens krav?Den här andra upplagan av Skolledaren i fokus, som nu heter Rektor i fokus, är grundligt uppdaterad och omarbetad. Den innehåller flera nya kapitel om bland annat rektors ledarskap på fritidshemmet och i vuxenutbildningen, om digitalisering och datafiering samt om elevhälsan och nyanlända elever.Boken fångar vidden av rektorsprofessionens kunskapsbas och lämpar sig utmärkt för det statliga rektorsprogrammet. Den vänder sig även till verksamma rektorer inom skola och förskola samt andra med skolledaransvar som arbetslagsledare eller utvecklingspedagoger, skolchefer på förvaltningsnivå samt skolpolitiker.

Den här boken ger med sitt konkreta material läsaren verktyg för att kollegialt skapa tillgängligt lärande – socialt, fysiskt och pedagogiskt i förskolans utbildning.Förskolans lärmiljö behöver anpassas för att alla barn ska få tillgång till den undervisning de har rätt till. För att göra det behöver vi observera miljön och reflektera över vad som medverkar till och vad som motverkar tillgängligheten och lärandet. Ett tillgängligt lärande skapas när den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön samverkar, fungerar och bildar en helhet. Är det ens möjligt att göra förskolan tillgänglig för alla barn? I den här boken förklarar Ann S. Pihlgren vad som menas med tillgängligt lärande och vad vi behöver göra för att förskolan ska bli tillgänglig. Hon beskriver de tre olika lärmiljöerna och hur de samverkar men också hur de kan motverka varandra. Författaren visar på den forskning som finns och klargör hur man skapar en tillgänglig lärmiljö i praktiken. Så att alla barn kan känna sig delaktiga, lära sig och utvecklas. Boken fungerar som underlag för kollegialt lärande i exempelvis arbetslaget. Varje kapitel följs av ett praktiskt avsnitt med workshoppar, observationer och uppgifter att genomföra i utbildningen. På så sätt utvecklas förskolans angreppssätt för tillgängliga miljöer succesivt med att boken läses.Ann S. Pihlgren är fil.dr och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, universitetslektor, skolpolitiker, studierektor och ansvarig för fritidslärarutbildningen vid Stockholms universitet. Barns tänkande, språk och samspel är hennes huvudsakliga forskningsintressen.

Skolan är en arena för en rad konflikter på olika nivåer – mellan elever, lärare, föräldrar och ledning men också i ett samhälleligt och ideologiskt perspektiv. Läraren befinner sig i och ska i sin vardag hantera det korstryck som olika konflikter ger upphov till. Den här antologin belyser konflikterna i skolan utifrån en rad olika perspektiv, från samhällets makrosystem till skolans mikrosystem. Den röda tråden utgörs av reflektioner om de konflikter som uppstår i och runt skolverksamheten, hur och varför de uppstår och hur skolan och läraren kan agera i förhållande till dem, både för att utveckla, förebygga, hantera, hjälpa och stoppa. Vissa kapitel utgår från vetenskapliga forskningsrön, andra kapitel har stöd i beprövade erfarenheter. Tillsammans bildar kapitlen en väv som belyser den mångfacetterade skolverksamheten, komplexiteten i dess konfliktytor och hur ett utvecklande och förebyggande arbete kan se ut.Antologin vänder sig till lärarstuderande, lärare, skolledare och annan personal som arbetar i skolverksamheten och vill eller känner behov av att utveckla sin förståelse för konflikter och konflikthantering i skolan. Den kan också vara intressant för förvaltningsledningar och beslutsfattare. Varje kapitel ger förslag på vidare läsning inom det behandlade området samt frågor som hjälp för att diskutera kapitlet exempelvis under utbildning eller i arbetslaget.

Läsa, skriva och räkna i förskolan förklarar hur du kan utveckla lärandet hos alla barn. Du som arbetar i förskolan får bland annat hjälp med att:

planera undervisningen på ett sätt som utvecklar barns förmågor välja arbetsformer som stärker barns lust att lära utvärdera att undervisningen verkligen resulterar i lärande.

I förskolans vardag uppstår både planerade och spontana lärandesituationer. Den här boken ger dig de bästa verktygen för att utveckla ett undervisande förhållningssätt och visar hur du kan gå tillväga när ett lärtillfälle uppstår.

Ann S. Pihlgren bjuder på många exempel hämtade från förskolans vardag vilket ger konkret stöd som du kan använda direkt i ditt eget arbete och tillsammans med dina kollegor. Den 5 oktober 2020 tog hon emot Läromedelsförfattarnas pris i kategorin Kurslitteratur. 

Läsa, skriva och räkna i förskolan vänder sig till dig som arbetar i förskolan, inklusive rektorer och förskollärarstudenter.

Sagt om boken:

"Boken är konkret och bygger på autentiska exempel som ger pedagogerna direkta förslag, fördjupning och ny kunskap kring de olika begreppen och ämnesområdena."Gunilla Essén, BTJ-häftet nr 6, 2020

Språkdidaktik i fritidshemmet ger den teoretiska grund och praktiska fördjupning som behövs för att kunna planera, utvärdera och utveckla det språkliga lärandet hos alla elever. Utifrån centrala områden som exempelvis samtal, berättande, högläsning, ord och begrepp, bokcirklar och biblioteksbesök, drama och egen produktion i form av dagböcker, tidningar, böcker, poddar och film, så inspirerar boken till en språkundervisning som pågår medan livet levs.  

Språket är nyckeln till att utveckla förmågor inom samtliga ämnesområden, men även för att skapa gemenskap. Att kunna lyssna på andra, framföra sina tankar, förhandla och kompromissa är viktiga ingredienser för goda relationer och ett demokratiskt förhållningssätt.

Det här är en bok för fritidshemspersonal och rektorer samt till blivande lärare i fritidshem.

Den här antologin beskriver med olika infallsvinklar hur ett samarbete mellan fritidshem och skola kan se ut. Teoretiska resonemang med vetenskaplig tyngd kompletteras med praktiska exempel.Boken behandlar bland annat:Viktiga faktorer för att elever ska lära sig och utvecklas, de olika lärarprofessionernas syn på pedagogik och lärande och hur de kan komplettera varandra.Vinster och problemområden i samverkan mellan fritidshem och skola. Miljöns betydelse för lärande och hur fritidshem och skola kan samverka för att skapa lärande miljöer.Planering och bedömning samt hur kvalitetsarbete kan utveckla verksamheterna och samarbetet.Samarbete när det gäller områden som barns relationsarbete, språkutveckling, utomhusvistelse och teknikkunskap.Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor samt med läsanvisningar för vidare utveckling. Boken vänder sig till studenter i grundlärarutbildning. Den kan också användas i kompetensutveckling för redan yrkesaktiva arbetslag och för skolledare och andra som vill fördjupa sin kunskap på området.

Skollagen slår fast att fritidshemmet ska bedriva undervisning, vilket har inneburit nya uppdrag för fritidsläraren med krav på systematik, planering och uppföljning – med andra ord på en didaktik för fritidshem. Av tradition har lärande på fritidshemmet utgått från elevens intressen och elevgruppens samspel, och lärandet har fångats i flykten i den mer informella lärandemiljön. Hur kan sådana förhållningssätt förenas med och berika skolans undervisning? Vilka risker finns? Den reviderade upplagan omfattar de reformer och styrdokument som tillkommit under senare år.Boken behandlar bland annat följande:Lärande och utveckling på fritidshem i teori och praktik. Hur begrep-pet utbildning ska tolkas i fritidshemsverksamhet, vad fritidshemmets didaktik bör omfatta samt likheter och skillnader jämfört med skolans utbildning.Fritidslärarrollen och dess kompetensmässiga utmaningar i de nya uppdragen, på fritidshemmet och under praktiska och estetiska lektioner.Planering, utvärdering, bedömning och kvalitetsutveckling i fritidshemmet – av lek, tematiskt arbete, skapande aktiviteter och av miljö samt hur perspektivförskjutningar till barnens intresseområden, som lek och datorspelande, påverkar verksamheten och lärandet. Boken vänder sig till studenter i grundlärarutbildning, främst med inriktning mot arbete i fritidshem; den kan användas i kompetensutveckling för redan yrkesaktiva arbetslag och för skolledare och andra som vill fördjupa sin kunskap om fritidshemmets didaktik. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor som kan användas för att diskutera innehållet, samt med läsanvisningar för vidare utveckling.

Fritidshemmets verksamhet är under stark förändring, med nya styrdokument och ett förändrat lärandeuppdrag som på ett tydligare sätt inlemmar fritidshemmen i utbildningssystemet. Leda fritidshemmet ger skolledare de nödvändiga redskap som krävs för att leda och styra fritidshemmet. Med utgångspunkt i forskning och med praktiska exempel beskriver Pihlgren hur verksamheten kan utvecklas. Boken innehåller följande delar: Fritidshemmets historia och pedagogiska traditionFritidshemmets styrdokument och didaktikPedagogisk samverkan och samplanering med grundskolanKompetensförsörjning och andra grundläggande system som schemaläggning, arbetsfördelning och lokalanvändningSystematiskt kvalitetsarbete och andra ledningssystem på fritidshemmet.Boken vänder sig till rektorer och biträdande rektorer i rektorsutbildning samt till förvaltningsledning, skolledare och arbetslagsledare som har ansvar för fritidshemsverksamhet. Varje kapitel avslutas med förslag på utvecklingsarbeten och rekommendationer till fördjupande läsning.

Rasten har funnits så länge utbildningsverksamhet har förekommit. Historiskt har rasten snarast setts som en tid för ”ickelärande”, ett kortare uppehåll då eleverna fick paus från lärandet. Den här antologin förespråkar i stället att rasten ses som ett möjligheternas mellanrum, ett rum för lek, kreativitet och rörelse som också ger rekreation och vila.Frågor som behandlas i antologin är följande:Vilken betydelse har lek och rörelse på rasten och hur kan det uppmuntras?Vilken betydelse har rasten för elevers identitetsskapande?Vad kan vi lära av rastens historia?Hur ser en skolgård ut som inspirerar eleverna till lek och lärande?Ska rasten fortsätta att organiseras på det sätt som alltid gjorts? Hur ser en samtida rastverksamhet ut?Hur behandlas och förebyggs de problem som enligt tradition uppstår under raster?Hur ser en rastmiljö ut som ger elever en positiv upplevelse? Antologin vänder sig till studenter i utbildning till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem och andra lärarstuderande. Den är också tänkt att kunna fungera som en introduktion till området för yrkesverksam fritidshemspersonal, lärare, rektorer och skolutvecklare. Antologins författare har sin bakgrund i flera olika discipliner och bidrar också med olika ingångar i ämnet, de är forskare och praktiker med olika erfarenhet av rastverksamhet. Varje kapitel ger förslag på vidare läsning inom det behandlade området samt frågor som hjälp för att diskutera kapitlet exempelvis under utbildning eller i arbetslaget.

Förskoleverksamheten är under stark förändring och rektorer behöver fördjupade kunskaper för att leda förskolans pedagogiska utveckling. Med utgångspunkt i forskning och praktiska exempel beskriver den här boken hur vi förbättrar kvaliteten i förskolans pedagogiska och didaktiska verksamhet. Den innehåller följande delar:- Förskolans historia och pedagogiska tradition- Förskolans styrdokument och didaktik- Pedagogisk samverkan med andra skolformer samt övergångar- Kompetensförsörjning och andra grundläggande system som schemaläggning, arbetsfördelning, miljö och lokaler- Systematiskt kvalitetsarbete och andra ledningssystem på förskolanLeda förskolan är tänkt som en praktika - ett handfast verktyg för den som ska leda utveckling - och svarar mot de behov som författarna ofta möter i personalledning, handledning, förbättringsarbete och forskningsintervjuer. Boken vänder sig till rektorer och biträdande rektorer i rektorsutbildningen samt rektorer, biträdande rektorer, förvaltningsledningar och arbetslagsledare i verksamhet som har ledaransvar inom förskolan. Varje kapitel avslutas med förslag till utvecklingsarbete samt rekommendationer till fördjupande läsning.

Två områden är viktiga i lärandet: kunskaper och en stark positiv lärandeidentitet. Svensk skolkontext har av tradition lagt fokus på kunskapsmålen, medan lärandeidentiteten ofta behandlats i särskilda lektioner eller aktiviteter som skett separat från övrig undervisning. Den här boken riktar in sig på det andra området - hur undervisningen kan bidra till en positiv lärandeidentitet. En positiv lärandeidentitet innebär att den som lär sig känner tilltro till sin egen förmåga att lära, har strategier för att ta sig an lärandet samt utvecklar kreativitet och problemlösningsförmåga.Undervisningsstrategier för att stärka lärandeidentiteten bör, för att vara framgångsrika, ingå i undervisningen inom alla ämnesområden som en naturlig del. Hur det kan genomföras får läraren hjälp med i boken. Boken ger en teoretisk bakgrund samt praktisk, forskningsbaserad hjälp i val av arbetssätt. Den ger också stöd i hur undervisningen kan utvärderas och förbättras. I slutet av varje kapitel ges förslag till fortsatt läsning inom området.Boken vänder sig till blivande och praktiserande lärare i förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning som vill lära sig mer om och vidareutveckla sin undervisning för att stötta barns, elevers och studerandes positiva lärandeidentitet. Den vänder sig även till rektorer, barn- och elevhälsans olika professioner, beslutsfattare och andra som vill fördjupa sig på området.

Undervisning och lärande samverkar i ett komplext samspel och att ringa in vad som är framgångsrika undervisningsstrategier för att det ska ske ett lärande i barngruppen kräver insikt och erfarenhet. I boken utvecklas teorier och forskning om undervisning och ­lärande. ­Bokens praktiska exempel visar hur de teoretiska idéerna kan om­sättas i under­visning på förskolan och hur förskolepersonalen planerar, genom­för och följer upp sin undervisning. Varje praktiskt ­exempel ­belyses genom en teoretisk reflektion kopplad till forskning. På så sätt bidrar boken med teori och forskning liksom med praktiska exempel från beprövad erfarenhet om förskolans undervisning. Förskolans undervisning är ämnesintegrerad och utgör en helhet, och såväl planering som barnens intressen gör att aktiviteterna i de projekt som beskrivs spänner över många ämnesområden, även om tre undervisningsområden utgör bokens särskilda fokus: språkutveckling, matematik och lärandeidentitet. Boken utgår från ett mångårigt utvecklingsprojekt som bland annat har utvärderats genom forskning.Boken vänder sig till förskollärarstudenter i utbildning, yrkesverksam förskolepersonal och rektorer för förskolan.

Ett professionellt yrkesspråk är en viktig ingrediens i all yrkesutövning, inte minst inom akademiska yrken som exempelvis förskollärare. Genom de professionella begreppen kan förskollärare och personal analysera och gemensamt reflektera över samt utveckla företeelser i förskolan utifrån beprövad erfarenhet och forskning. De professionella begreppen är alltså en del i förskolans och förskollärarens professionella uppdrag och i den vetenskapliga grund som förskolan ska vila på. Boken tar upp vikten av att använda gemensamma begrepp i arbetslaget och inom professionen. Den reder ut vad som menas med ett begrepp och motiverar varför det är av betydelse att förskolepersonalen delar vissa gemensamma professionella begrepp. Boken behandlar också några viktiga professionella begrepp som förskolläraren och personalen i förskolan kan använda för att utveckla sin verksamhet på områden som lärande, didaktik, pedagogisk dialog, omsorg och relationer samt demokrati och barns rättigheter. Varje begreppsområde behandlar teori och forskning på området och följs upp med konkreta förslag till processarbete om begreppen i arbetslaget. Boken kan också läsas på egen hand. I slutet av varje kapitel erbjuds reflektionsfrågor samt hänvisningar till fördjupningstexter.Boken riktar sig främst till förskollärarstudenter i utbildning, förskollärare och personal i arbetslag, förste förskollärare och rektorer i förskolan.

Det finns en stark koppling mellan lärande och demokrati. För att kunna verka i demokratin som samhällsmedborgare behövs flera olika kompetenser och EU har formulerat åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Lärandet är en demokratisk rättighet, något som varje barn i förskolan har rätt att få med sig från sin tid där, och då behöver barnet få god undervisning i de åtta nyckelkompetenserna. Att undervisa för lärande kräver att förskolepersonalen har kunskap inom de åtta kompetensområdena och de kompetenser och förmågor som läroplanen framhäver att barnen ska få med sig från förskolan. I boken går författarna in på hur förskolan – i både teori och praktik – kan nyttja förskolans vardags-och undervisningsrutiner så att barnen dels ges möjlighet att utveckla sitt inflytande och sitt demokratiska tänkande, dels ges möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt inom de åtta kompetensområdena. Boken inspirerar till en samtalande, inkluderande, likvärdig och demokratisk förskola. Boken vänder sig till förskollärarstudenter i utbildning och förskollärare och personal i arbetslag, till förste förskollärare och rektorer i förskolan.

Boken tar upp hur förskolan kan förbereda barnen inför övergången, vilka kunskaper och förmågor som underlättar nästa steg i utbildningsväsendet, och hur en stöttande samverkan med förskoleklassen och fritidshemmet kan utvecklas. Den behandlar också hur förskolans personal kan underlätta övergången genom en utvecklad övergångsdokumentation och hur föräldrar och vårdnadshavare kan involveras i en positiv övergångsprocess. Boken går igenom styrdokumentens undervisningsinnehåll samt ger teori och forskning om övergångar och hur de kan hanteras. Den är ett stöd för förskolans arbete med lärande övergångar.Genom bokens praktiska exempel och de konkreta förslag till processarbeten som följer på varje kapitel kan förskolepersonalen omsätta teori, forskning och styrdokument i praktiken. Med hjälp av processarbetena kan arbetslaget rusta barnen för övergången till förskoleklass och fritidshem. Boken kan också läsas på egen hand. I slutet av varje avsnitt erbjuds reflektionsfrågor samt hänvisningar till fördjupningstexter. Boken riktar sig främst till förskollärarstudenter i utbildning och förskollärare och personal i arbetslag, till förste förskollärare och rektorer i förskolan.

Den här boken ger förskollärare under utbildning eller i arbete en introduktion i några viktiga områden som de kan behöva behärska för att leda kollegor i det viktiga professionella ledaruppdrag som förskolläraren har enligt skollagen. Boken berör bland annat ledningsuppdragets förutsättningar, grupper och individer i utveckling, det didaktiska ledningsuppdraget, kollegialt lärande, samtalskonst och återkoppling. Det är inte en bok om ledarskap i allmänhet eller en introduktion i förskolans pedagogik. Boken utgår i stället från forskning och erfarenheter som författaren har gjort tillsammans med förskollärare under årens lopp om de arbetsformer som förskolläraren behöver för att utöva sitt ledarskap i kollegiet. I så måtto är boken en praktika - något att återvända till och slå upp i när man fortsätter att utveckla sin erfarenhet som ledare av kollegor. Boken kan användas i kollegialt lärande i en förskolegrupp och innehåller diskussionsfrågor, förslag till vidare fördjupande läsning samt uppgifter att prova i slutet på varje kapitel.

Sedan 2020 är barnkonventionen lag i Sverige. Värdegrundsarbetet i förskolan handlar om barns rättigheter här och nu och att ge alla barn kunskaper och värderingar för att framöver kunna delta aktivt i samhället. För att barnen ska kunna utveckla ett eget förhållningssätt som bygger på grundläggande demokratiska värderingar behöver de möta barnlitteratur som utmanar deras tänkande och inte enbart visar på de goda exemplen. I Värdegrunden i förskolan ger författarna inledningsvis en teoretisk grund till värdegrunden, barnkonventionen, språkliga kunskapsnivåer, högläsning och eftertänksamma, filosoferande och sokratiska samtal. Det finns även ett kapitel om hur vårdnadshavare kan inkluderas i värdegrundsarbetet. Därefter följer åtta praktiska kapitel som alla utgår från en specifik barnbok. Med utgångspunkt i boken och genom eftertänksam dialog får barnen möjlighet att erhålla kunskaper om värdegrunden och barnkonventionen och skapa egna värderingar. Till varje praktiskt kapitel finns dessutom exempel på ytterligare barnlitteratur kopplade till aktuella artiklar i barnkonventionen. Boken vänder sig till förskollärarstudenter samt yrkesverksamma förskollärare och barnskötare, till förste förskollärare och rektorer i förskolan.

Fritidshemmets förtydligade läroplansuppdrag innebär att verksamheten måste utveckla strukturerade och målstyrda arbetsformer för planering, utvärdering och kvalitetsuppföljning. Den här boken beskriver hur fritidshemmets personal och ledning kan ta sig an detta nya didaktiska uppdrag. Fritidshemmets mål och resultat innehåller följande delar:• Målstyrning av fritidshemmet – vad innebär det?• Planera och utvärdera fritidshemmets lärande – hur gör man för att utveckla fritidspedagogiken? Vilka fällor riskerar man att falla i?• Resultatbedömning – hur vet man att eleverna har lärt sig det som avsågs?• Lärande och didaktik i fritidshemmet – vad ska planeras och utvärderas?• Samplanering med grundskolans personal – hur gör man det effektivt?• Fritidshemmets kvalitetsredovisning – vad bör den innehålla och hur tas den fram?• Utvecklingssamtalet – hur bidrar fritidshemmet vid elevens utvecklingssamtal?Varje kapitel avslutas med rekommendationer till fördjupande läsning samt diskussionsfrågor som kan användas vid utbildning eller arbetslagsarbete.Boken vänder sig till fritidslärarstudenter, redan yrkesverksam personal vid fritidshem samt skolledare med ansvar för fritidshem.Den här andra upplagan är uppdaterad enligt den nya läroplanen Lgr 22.

Hur bör rektor och huvudman agera strategiskt för att utveckla förskolans språkundervisning? I den här boken presenterar författaren teorier och exempel som bygger på genomförda och utvärderade språkutvecklingsprojekt. Boken förmedlar• motiven till att förskolan ska språkutveckla och vilka områden som är mer effektiva att utveckla• hur man undersöker sitt utgångsläge före utvecklingsarbetet• vad planer för språkundervisning och språkutveckling bör innehålla• hur man organiserar arbetet och hur förskolläraren blir navet i arbetet• hur grupper och individer agerar i utvecklingsarbeten och hur ledningen kan underlätta utvecklingen i olika skeden• hur man genom det systematiska kvalitetsarbetet kan arbeta med kontinuerlig och fortlöpande utveckling av undervisningen • hur man följer upp och utvärderar effekterna av utvecklingen • hur man går vidare efter ett utvecklingsarbete. Boken kan fungera som inledning på en längre utvecklingsresa med syftet att utveckla språkundervisningen i förskolan. Den förmedlar också kunskap och organisatoriska förutsättningar för att utveckla verksamheten vidare på andra områden.