Gunnar Berg – författare

Skolors frirum för självständiga handlingar uppstår i skarven mellan skolans verksamhetsuppdrag och skolors vardagsarbete. Att upptäcka och erövra tillgängligt frirum är en viktig del av att vara professionell i skolan. I Frirummet i praktiken har forskning om frirumsteorins praktiska användning sammanställts i frirumsstrategin. Denna strategi innefattar tillvägagångssätt för vardagsnära skolutveckling, upp­daterade metoder för kultur- och dokumentanalys, relationer mellan skol­utveckling och skolinspektion, skolors organisationsbyggande samt goda samtal som den demokratiska skolans livsnerv. Kopplingen mellan strategin och frirumsteorin behandlas översiktligt i ett avslutande kapitel. Boken vänder sig till verksamma inom skolväsendet som i någon form ägnar sig åt vardagsnära skolutveckling. Rektorer, biträdande rektorer och förstelärare är givna målgrupper, men boken riktar sig även till lärare och icke-undervisande skolpersonal.

Det statliga Rektorsprogrammet är en professionsorienterad befattningsutbildning. Att som rektor agera professionellt är i detta sammanhang en fråga om att i skolors och förskolors vardagsarbete verka utifrån både formella fordringar som chef och informella önskemål som ledare.I bokens olika bidrag behandlas skilda aspekter av denna sammansatta yrkesroll i ljuset av omvärldens komplexa och ibland motstridiga krav och förväntningar.Boken består av fyra delar:• Rektorskapets professionella premisser,• Rektorsprofessionalism i olika skolformer och verksamhetsområden,• Kommunikation, kollegialitet och professionshandledning samt• Rektorskap visavi andra skolprofessioner.Bidragen är författade och uppdaterade av rektorsutbildare vilka är eller har varit verksamma vid lärosäten som anordnar Rektorsprogrammet. Nytt för denna upplaga är att bidragen också kommenteras av en verksam rektor och en forskare inom området.Boken vänder sig främst till Rektorsprogrammets deltagare, det vill säga nyanställda och biträdande rektorer verksamma inom skola och förskola. Andra målgrupper är erfarna rektorer, skolchefer och skoladministratörer på statlig och huvudmannanivå. Boken är tillsammans med dess första upplaga den första sammanhållna svenska antologin som arbetats fram med ambitionen att ta ett samlat grepp över problemområdet rektorsprofessionalism.

Rektors uppdrag är mångfasetterat, komplext och utmanande. I en snabbt föränderlig och globaliserad värld behöver skolledare hantera styrsystem med stundtals motsägelsefulla värden. Kraven på öppenhet ökar också utåt mot samhället och inåt mot den egna organisationen. Den här boken erbjuder och är ett stöd för det praktiska arbetet i vardagen. I antologin reflekterar författarna kring frågor som: Vad behöver skolledaren kunna om juridiken? Hur kan arbetet mot kränkningar ledas? Hur kan rektor klara av korstrycket och olika värdesystem? Att leda det systematiska kvalitetsarbetet - hur kan komplexiteten hanteras? Hur kan rektor organisera för skolutveckling och förbättring? Hur kan ett pedagogiskt och distribuerat ledarskap omsättas? Hur ska rektor kommunicera för bättre ledarskap? Hur kan min skola svara på dagens och framtidens krav?Den här andra upplagan av Skolledaren i fokus, som nu heter Rektor i fokus, är grundligt uppdaterad och omarbetad. Den innehåller flera nya kapitel om bland annat rektors ledarskap på fritidshemmet och i vuxenutbildningen, om digitalisering och datafiering samt om elevhälsan och nyanlända elever.Boken fångar vidden av rektorsprofessionens kunskapsbas och lämpar sig utmärkt för det statliga rektorsprogrammet. Den vänder sig även till verksamma rektorer inom skola och förskola samt andra med skolledaransvar som arbetslagsledare eller utvecklingspedagoger, skolchefer på förvaltningsnivå samt skolpolitiker.

I denna bok beskrivs olika perspektiv på lärare som ledare och hur ledarskapet utövas i klassrumsmiljön i samverkan med eleverna. Hur skolarbetet kan och bör ledas beror på den enskilda lärarens bedömning av lärandemiljön i det egna klassrummet, men också på faktorer som har att göra med skolan som arbetsplats, organisation och institution. Ytterst vilar ledarskapet på hur lärare förstår, förhåller sig till och hanterar skolans olikartade uppdrag.Områden som behandlas i boken är:-ledarstilar och psykologiska teorier-aspekter på ledarskap i klassrummet-elevinflytande och eget arbete-ledarskap i grupparbete-undervisning och lärande i helklass-ledarskap, skolorganisation och skolkultur-fritidslärares ledarskap-specialpedagogiska insatser-lärares gemensamma ledarskap-lärare och rektorer i samverkan.Lärare som ledare vänder sig till lärare på alla nivåer samt till alla med intresse och engagemang i skolfrågor. Boken är speciellt relevant som kurslitteratur i grundlärar- och ämneslärarutbildningarna samt i förskollärar- och rektorsutbildningen. Andra upplagan är omarbetad och innehåller ett nytt kapitel om ledarskap i fritidshemmets verksamheter.

Korstryck är ett av bokens huvudbegrepp. Det står för olika krav som skilda intressenter ställer på skolors arbete och som i sin tur formar skolledares arbetsvillkor. Skolledarskapets främsta utmaning ligger i att agera proaktivt i förhållande till dessa förutsättningar. Detta innebär att agera i skarven mellan skollag, läroplaner och kommunala budgetdirektiv. Dessutom ska skolledare svara för att rekrytera elever på marknadens villkor och söka borgfred mellan olikartade förväntningar från vårdnadshavare och starkt styrande interna skolkulturer. För den enskilda rektorn blir då en primär uppgift att inom dessa ramar söka och använda det outnyttjade frirummet för att utveckla den lokala verksamheten för elevers bästa. Skolledares professionella mästerskap blir mot denna bakgrund en fråga om att kunna omvandla omvärldens spänningsfyllda krav och förväntningar till verksamhetsförbättrande aktiviteter.Denna andra upplaga är grundligt omarbetad men syftet är fort­farande att tydliggöra och benämna arten av den komplexitet i skolledares yrkesutövande som uppstår i korstryckets kölvatten. Den vänder sig till blivande och verksamma rektorer samt till andra chefer och ledare verksamma inom kommuner och enskilda skolor.

Rektorskap handlar i stor utsträckning om att genomföra utvecklingsprocesser till barns och elevers bästa. En förutsättning för att kunna axla denna roll är att rektorer och andra skolutvecklare förfogar över och använder sig av relevanta metodiska verktyg.I Metodhandbok för rektorer behandlas ett flertal metoder för utvecklingsarbete. De vilar på olika teoretiska perspektiv och kan med fördel användas i skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. Metoderna sätter fokus på interna organisationskulturer samt externa verksamhetsuppdrag. Bokens innehåll är bearbetat och uppdaterat, dessutom har två nya kapitel tillförts. Metodhandboken riktar sig till verksamma rektorer och övriga med utvecklingsansvar på såväl skol- som huvudmannanivå. Boken är också anpassad för att kunna användas inom det statligt reglerade Rektorsprogrammet.

Naturlig matematik för alla är skriven som lärobok för kursen Ma1a på gymnasiets yrkesprogram, men passar för alla som har behov, nöje eller längtan att återuppliva, förnya eller fördjupa de matematiska skolkunskaperna i räkning med tal och bokstäver, geometri, formler och funktioner, ekvationer, procenträkning och sannolikhet. Pythagoras sats finns också med på ett hörn. Naturlig matematik för alla vill föra fram det roliga i matematiken men här finns också hjälpmedel som mallar för enheter och trianglar för ekvationer, som kan få de studerande att finna nya vägar ut ur de matematiska irrgångarna. Boken har en egen hemsida, www.naturligmatematik.se, där du kan lyssna på alla bokens åttio avsnitt pedagogiskt upplästa med lärarlika kommentarer till innehållet. Författarna Staffan Rodhe och Gunnar Berg har en mer än femtioårig erfarenhet av matematisk undervisning och forskning på skola och universitet. Många av dagens matematiklärare i skolan har mött deras matematiska idéer i undervisning, på film eller i böcker.

Ich freue mich, daß Sie hierher gekommen sind, um meinen Vortrag über die Martin-Luther-Universität im ,,realexistierenden Sozialis­ mus" der DDR anzuhören. Ich muß meinen Worten allerdings eine Warnung voranstellen. Bitte erwarten Sie von mir keine tiefgründige Analyse. Erstens: Ich verstehe mich in meinem Vortrag in erster Linie als Zeitzeuge und gebe im Folgenden vieles aus dem Gedächtnis wie­ der. Und zweitens: Ich habe einen großen Teil meines Lebens in der DDR verbracht. Diese Jahre sind in mir noch immer sehr lebendig. Die von mir im folgenden formulierte Sicht auf diese Zeit ist des­ halb sicherlich nicht immer vollkommen objektiv. Darüber hinaus läßt es die für den Vortrag zur Verfügung stehende Zeit nicht zu, ein wirklich umfassendes Bild über die Lage des Hoch­ schulwesens und unserer Universität im Sozialismus zu zeichnen. Ich muß mich deshalb notgedrungen auf einige Aspekte konzentrieren. Ich habe versucht, Züge herauszuarbeiten, die für das Hochschulwesen der DDR nach der 111. Hochschulreform 1967/1968 charakteristisch waren und wähle dabei die illustrierenden Beispiele aus dem Bereich unserer Universität. Auch verwende in diesem Vortrag eine Reihe von Zitaten und Aus­ drücken, die für die Zeit der DDR typisch waren. (Bisher hat niemand diese Sprache umfassend analysiert!) Diese Begriffe und Sätze lassen das tägliche Leben in der Zeit der DDR wieder vor meinem Auge er­ stehen. Sie rufen noch heute bei mir unangenehme Assoziationen her­ vor.

Ich freue mich, daß Sie hierher gekommen sind, um meinen Vortrag über die Martin-Luther-Universität im ,,realexistierenden Sozialis­ mus" der DDR anzuhören. Ich muß meinen Worten allerdings eine Warnung voranstellen. Bitte erwarten Sie von mir keine tiefgründige Analyse. Erstens: Ich verstehe mich in meinem Vortrag in erster Linie als Zeitzeuge und gebe im Folgenden vieles aus dem Gedächtnis wie­ der. Und zweitens: Ich habe einen großen Teil meines Lebens in der DDR verbracht. Diese Jahre sind in mir noch immer sehr lebendig. Die von mir im folgenden formulierte Sicht auf diese Zeit ist des­ halb sicherlich nicht immer vollkommen objektiv. Darüber hinaus läßt es die für den Vortrag zur Verfügung stehende Zeit nicht zu, ein wirklich umfassendes Bild über die Lage des Hoch­ schulwesens und unserer Universität im Sozialismus zu zeichnen. Ich muß mich deshalb notgedrungen auf einige Aspekte konzentrieren. Ich habe versucht, Züge herauszuarbeiten, die für das Hochschulwesen der DDR nach der 111. Hochschulreform 1967/1968 charakteristisch waren und wähle dabei die illustrierenden Beispiele aus dem Bereich unserer Universität. Auch verwende in diesem Vortrag eine Reihe von Zitaten und Aus­ drücken, die für die Zeit der DDR typisch waren. (Bisher hat niemand diese Sprache umfassend analysiert!) Diese Begriffe und Sätze lassen das tägliche Leben in der Zeit der DDR wieder vor meinem Auge er­ stehen. Sie rufen noch heute bei mir unangenehme Assoziationen her­ vor.

Im achten Jahr nach dem Zusammenbruch des Realsozialismus in Mittel-und Osteuropa ist die Bilanz des gegenwärtigen Zustandes der liberalen Demo­ kratie ebenso ambivalent wie die Prognose ihrer zukünftigen Entwicklung. Für die eine Position hat das "goldene Zeitalter" der liberalen Demokratie mit dem Fall der kommunistischen Diktaturen in Europa gerade erst begon­ nen (Fukuyama): Nach ihrer großen Krise in der Zwischenkriegszeit scheint sie gestärkt aus den großen Umbrüchen der Jahre 1989 und 1991 hervorge­ gangen zu sein. Für die andere ist ihre Zukunftsaussicht angesichts der be­ ginnenden Auflösung der nationalstaatlichen Grundlagen demokratischer Gemeinwesen, der zunehmenden Globalisierung des Wirtschaftslebens, der Ökologiekrise, der Migrationsströme aus den unterentwickelten Regionen des Südens, der Massenarbeitslosigkeit und des nationalistischen wie religiö­ sen Fundamentalismus eher düster (Hobsbawm). Diese "Unübersichtlichkeit" war der Anlaß des Symposiums "Zwischen Triumph und Krise. Zum Zustand und zur Zukunft der liberalen Demokratie nach dem Zusammenbruch der Diktaturen in Osteuropa", das vom 28. 11. bis 1. 12. 96 an der Martin-Luther­ Universität Halle-Wittenberg stattgefunden hat und aus dem der vorliegende Sammelband hervorgegangen ist. Die Herausgeber sind der Meinung, daß die Universität ihren gesell­ schaftlichen Auftrag verfehlte, wenn sie zu der Situation schwiege, in der sich die westlichen Demokratien zu befinden scheinen.

Im achten Jahr nach dem Zusammenbruch des Realsozialismus in Mittel-und Osteuropa ist die Bilanz des gegenwärtigen Zustandes der liberalen Demo­ kratie ebenso ambivalent wie die Prognose ihrer zukünftigen Entwicklung. Für die eine Position hat das "goldene Zeitalter" der liberalen Demokratie mit dem Fall der kommunistischen Diktaturen in Europa gerade erst begon­ nen (Fukuyama): Nach ihrer großen Krise in der Zwischenkriegszeit scheint sie gestärkt aus den großen Umbrüchen der Jahre 1989 und 1991 hervorge­ gangen zu sein. Für die andere ist ihre Zukunftsaussicht angesichts der be­ ginnenden Auflösung der nationalstaatlichen Grundlagen demokratischer Gemeinwesen, der zunehmenden Globalisierung des Wirtschaftslebens, der Ökologiekrise, der Migrationsströme aus den unterentwickelten Regionen des Südens, der Massenarbeitslosigkeit und des nationalistischen wie religiö­ sen Fundamentalismus eher düster (Hobsbawm). Diese "Unübersichtlichkeit" war der Anlaß des Symposiums "Zwischen Triumph und Krise. Zum Zustand und zur Zukunft der liberalen Demokratie nach dem Zusammenbruch der Diktaturen in Osteuropa", das vom 28. 11. bis 1. 12. 96 an der Martin-Luther­ Universität Halle-Wittenberg stattgefunden hat und aus dem der vorliegende Sammelband hervorgegangen ist. Die Herausgeber sind der Meinung, daß die Universität ihren gesell­ schaftlichen Auftrag verfehlte, wenn sie zu der Situation schwiege, in der sich die westlichen Demokratien zu befinden scheinen.