Ulf Blossing – författare

Skolledares vardag kantas av etiska dilemman som kräver praktiska lösningar och moraliska ställningstaganden. Den här boken erbjuder stöd i det viktiga arbetet med att utveckla en yrkesetisk hållning. Etiska perspektiv på skolledares arbete behandlar etiska dilemman och handlingsmöjligheter inom en rad områden. Exempel på teman som tas upp är: digitalisering, diskriminering och kränkande behandling, vetenskaplighet, anpassad skola, flerspråkighet, inspektion, skolförbättring, pedagogiskt ledarskap, kollegiala processer och beslutsfattande. Boken ger dessutom en blick på utbildning och utbildningsledarskap som en kritisk samhällspraktik, och pekar på ett kollektivt såväl som ett individuellt ansvar för att göra det rätta och det goda. Boken vänder sig till rektorer och andra med skolledaransvar, till exempel arbetslagsledare, utvecklingsledare och förstelärare, men också politiker och chefer på huvudmannanivå. Den är även lämplig att använda vid utbildning av skolledare både inom det statliga rektorsprogrammet och i Fortbildning för rektorer (FFR).

Boken beskriver hur praktikgemenskaper uppstår och hur de kan ha avgörande betydelse för undervisningsutvecklande arbete i skolor. Det handlar om hur kommunikation, relationer och innehåll samspelar när lärare, elever och rektorer samarbetar. I en praktikgemenskap utgör individer resurser för varandra när de försöker förstå och förbättra en situation. Hörnstenen i det sociala lärande som då uppstår är deras ömsesidiga engagemang i varandras erfarenheter och framtidsbilder av den situation de önskar förbättra.Boken bygger på Etienne Wengers teori om praktikgemenskaper. Kapitelförfattarna utgår från egna forskningsstudier och praktiska exempel med relevans för skol- och undervisningspraktik. Utöver att boken avser att fungera som stöd i skolutvecklingsprocesser bidrar den också till läsarens vetenskapliga litteracitet. Målgruppen är lärare, skolledare och andra verksamma i utbildningssystemet, men vänder sig också till lärar-, och masterstudenter samt doktorander, då den grundligt beskriver och undersöker teorin om praktikgemenskaper.

Kommunikation och samtal skapar liv, kultur och lärande och fungerar som ett kitt i förskolans och skolans värld. När samtal används långsiktigt och i mer strukturerade former kan de även bidra till förskolors och skolors utveckling. Om detta handlar den här boken, vars huvud­sakliga syfte är att beskriva olika samtalsmodeller som författarna menar kan stärka medarbetarnas professionskunnande och verksamhetens utvecklingsarbete.En genomgång av den nationella och internationella forskningen om skolutveckling visar att samtalet som utvecklingsresurs är ett förhållandevis outforskat område. Här utgör denna bok ett viktigt bidrag. Det är inte någon enkel metodbok. I stället förklaras varje samtals­modell utifrån sin teoretiska utgångspunkt och författarna visar på modellens praktiska användbarhet i förskolans och skolans utvecklingsarbete. I denna andra uppdaterade upplaga har ytterligare en samtalsmodell bifogats som syftar till att ledare och medarbetare tar kontroll över verksamhetens utvecklingsprocess och förbättringsområden. Totalt presenteras tio olika samtalsmodeller.Boken vänder sig till personer med lednings- och utvecklingsuppdrag i förskola och skola. Den kan även fungera som litteratur på rektors­utbildningen samt på lärarutbildningen.

Kollegialt lärande är vägen till framtidens skola. Med kollegialt lärande kan en skola använda den fulla kraften i skolledares, lärares och elevers gemensamma kompetenser. Därigenom kan verksamheten och undervisningen förbättras för att främja elevernas måluppfyllelse. Men hur ska en skola ta sig dit? Utgångspunkten i boken är att kollegialt lärande är mer än en metod eller en modell. Å ena sidan finns det modeller och redskap för samtal och förbättring mellan lärare, å andra sidan visar det sig vara svårt att få dessa att bli en del av det dagliga skolarbetet.I boken förstås kollegialt lärande som en praktik som utmanar det traditionella samarbetet. För att få det kollegiala lärandet att bli hållbart och framgångsrikt behöver hela skolans verksamhet granskas och förbättras. I Kollegialt lärande ges flera exempel på hur skolor har använt modeller och redskap, men också på hur skolor har byggt en organisation som kan stödja kvalitetsutvecklande processer. Kollegialt lärande vänder sig främst till skolledare, lärare och lärarstudenter, men även till skolchefer, politiker och beslutsfattare inom utbildningssektorn.

Hur kan det egentligen komma sig att det finns stora variationer i elevernas resultat mellan olika skolor? Varför är vissa skolor mer framgångsrika än andra?

Att organisera för skolframgång handlar om skolor som lokala organisationer och om hur verksamheten på en skola kan organiseras för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.

I boken presenteras en jämförande studie mellan fyra framgångsrika och fyra icke framgångsrika skolor. Genom sitt urval ger studien en förståelse för vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför.

Boken ger värdefulla insikter och perspektiv till lärare och rektorer som arbetar med att utveckla och förbättra verksamheten i skolan och lämnar ett viktigt bidrag till forskningen om skolframgång.

Författarna är verksamma vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och har lång erfarenhet av arbete med lärar- och rektorsutbildning.

Att organisera för skolframgång är ett värdefullt och intressant bidrag inom skolförbättringsforskningen.

Katharina Jacobsson, BTJ-häftet nr 18 2017

Förändringar, till och med ett kraftigt flöde av förändringar, är en konstant i arbetet som lärare och skolledare. Den här boken visar hur kunskap om skolorganisationer och skolförbättring kan omsättas i viktig kompetens för att skolor ska bli mer samspelande. Det är just det professionella samspelet mellan lärare, skolledare och elever som ska till för att kvaliteten i verksamheten ska säkras. I Kompetens för samspelande skolor ger författaren perspektiv på hur skolor, lärare och ledare aktivt kan gripa sig an förändringsflödet och hur ett ledarskap för förbättring kan organiseras. Områden som behandlas är bl.a. tid, kultur, ledarskap, system och organisation. I boken presenteras verktyg för att bedöma skolors förutsättningar för att driva förbättringsarbete. Dessutom ges bilder av samspel från skolor som ingått i olika forskningsprojekt. Boken vänder sig till förändringsagenter och processledare som lärare, rektorer, arbetslagsledare och utvecklingspedagoger.

Rektorskap handlar i stor utsträckning om att genomföra utvecklingsprocesser till barns och elevers bästa. En förutsättning för att kunna axla denna roll är att rektorer och andra skolutvecklare förfogar över och använder sig av relevanta metodiska verktyg.I Metodhandbok för rektorer behandlas ett flertal metoder för utvecklingsarbete. De vilar på olika teoretiska perspektiv och kan med fördel användas i skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. Metoderna sätter fokus på interna organisationskulturer samt externa verksamhetsuppdrag. Bokens innehåll är bearbetat och uppdaterat, dessutom har två nya kapitel tillförts. Metodhandboken riktar sig till verksamma rektorer och övriga med utvecklingsansvar på såväl skol- som huvudmannanivå. Boken är också anpassad för att kunna användas inom det statligt reglerade Rektorsprogrammet.

Rektors uppdrag är mångfasetterat, komplext och utmanande. I en snabbt föränderlig och globaliserad värld behöver skolledare hantera styrsystem med stundtals motsägelsefulla värden. Kraven på öppenhet ökar också utåt mot samhället och inåt mot den egna organisationen. Den här boken erbjuder och är ett stöd för det praktiska arbetet i vardagen. I antologin reflekterar författarna kring frågor som: Vad behöver skolledaren kunna om juridiken? Hur kan arbetet mot kränkningar ledas? Hur kan rektor klara av korstrycket och olika värdesystem? Att leda det systematiska kvalitetsarbetet - hur kan komplexiteten hanteras? Hur kan rektor organisera för skolutveckling och förbättring? Hur kan ett pedagogiskt och distribuerat ledarskap omsättas? Hur ska rektor kommunicera för bättre ledarskap? Hur kan min skola svara på dagens och framtidens krav?Den här andra upplagan av Skolledaren i fokus, som nu heter Rektor i fokus, är grundligt uppdaterad och omarbetad. Den innehåller flera nya kapitel om bland annat rektors ledarskap på fritidshemmet och i vuxenutbildningen, om digitalisering och datafiering samt om elevhälsan och nyanlända elever.Boken fångar vidden av rektorsprofessionens kunskapsbas och lämpar sig utmärkt för det statliga rektorsprogrammet. Den vänder sig även till verksamma rektorer inom skola och förskola samt andra med skolledaransvar som arbetslagsledare eller utvecklingspedagoger, skolchefer på förvaltningsnivå samt skolpolitiker.

Different schools have different capacities for school improvement, depending on the school infrastructure, norms and routines for the improvement process, improvement roles, and improvement history.

This book presents a detailed analysis of the educational model in Nordic European countries. It describes the traditional idea of education for all, which can be characterized by the right for every child to have an education of equal quality in a common school for all pupils regardless of social class, abilities, gender, or ethnicity.  Against this background, The Nordic Education Model traces the rise of neo-liberal policies that have been enacted by those who believe the School for All ideology does not produce the knowledge and skills that students need to succeed in an increasingly competitive and global marketplace. It examines the conflict between these two ideas and shows how neo-liberal technologies affect the Nordic model in different ways.The authors also show how social technologies are being interpreted in different ways in actual school practices. This process of translating national regulations into internal sense builds on the values in the culture to which they are introduced. In the end, this book reveals that a Nordic model can constitute a delicate balance between traditional values, institutionalized practices, and contemporary, neo-liberal forms of governance and policies. It may be argued from a new institutional perspective that the main structures of the Nordic educational model will sustain as long as the deeply rooted Nordic culture survives in the globalised society.