Maria Jarl – författare

Den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk. Kursboken Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder riktar sig i första hand till lärarstuderande men kan med fördel läsas också av den som är allmänt intresserad av den svenska skolan, dess historia, organisation och uppdrag. Boken täcker in följande delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan:   • Hur har skolan organiserats genom historien? • Hur har utbildningens innehåll etablerats? • Hur styrs svensk utbildning idag? • Vilka är demokratins grundvärden och hur realiseras dessa i skolan?

Är du kursansvarig på högskola eller universitet? Beställ ett utvärderingsexemplar av Utbildningens organisation och villkor.

Sagt om boken:

"Texterna är mycket välstrukturerade och informativa, och författarnas bakgrund ger en mångsidig och vederhäftig orientering om det svenska skolsystemet idag och historiskt. Sakregister och rikliga referenser, liksom många informativa illustrationer, tabeller och diagram, kompletterar texterna på ett bra sätt."Ola Svärd, BTJ-häftet nr 22, 2020

Varför ser skolan ut som den gör? Vilka aktörer försöker påverka de politiska besluten om skolan? Vad vill de olika aktörerna och hur för de fram sina krav?

Den här boken skildrar det politiska spelet om skolan. En viktig utgångspunkt är att skolpolitiken inte bara handlar om politiska beslut i riksdag och regering utan också om lärares och rektorers dagliga gärningar i skolan. Skolpolitiken formas på olika nivåer i skolsystemet. Lärare och rektorer är nyckelaktörer i dessa processer.

Fokus ligger på fyra skolpolitiska huvudfrågor - skolans styrning och organisation, skolans uppdrag, lärares och rektorers arbete samt granskningen av skolans verksamhet - och de spänningar, konflikter och allianser som finns mellan olika skolpolitiska aktörer i de här frågorna.

I den tredje upplagan har författarna reviderat samtliga kapitel och uppdaterat innehållet utifrån de senaste årens skolpolitiska beslut. Den tredje upplagan innehåller dessutom nya avsnitt om förändringar i skolpolitisk inriktning under de senaste mandatperioderna.

Boken vänder sig till studenter på lärar- och rektorsutbildningar, verksamma rektorer och lärare, men också andra läsare med intresse för skolpolitik.

Om författarnaMaria Jarl är filosofie doktor i statsvetenskap och universitetslektor i utbildningsvetenskap, Göteborgs universitet. Linda Rönnberg är docent i statsvetenskap och universitetslektor i tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.

Sagt om boken"Under de tre senaste decennierna har svenskt skolväsende genomgått en rad omfattande reformer. I boken Skolpolitik ges en värdefull beskrivning utifrån ett politologiskt perspektiv. Det är ett väl genomfört och intressant arbete som presenteras och som bör få en plats i pedagogikundervisningen" Ulf P. Lundgren, professor emeritus, Uppsala universitet, Skolverkets förste generaldirektör.

Hur kan det egentligen komma sig att det finns stora variationer i elevernas resultat mellan olika skolor? Varför är vissa skolor mer framgångsrika än andra?

Att organisera för skolframgång handlar om skolor som lokala organisationer och om hur verksamheten på en skola kan organiseras för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.

I boken presenteras en jämförande studie mellan fyra framgångsrika och fyra icke framgångsrika skolor. Genom sitt urval ger studien en förståelse för vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför.

Boken ger värdefulla insikter och perspektiv till lärare och rektorer som arbetar med att utveckla och förbättra verksamheten i skolan och lämnar ett viktigt bidrag till forskningen om skolframgång.

Författarna är verksamma vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och har lång erfarenhet av arbete med lärar- och rektorsutbildning.

Att organisera för skolframgång är ett värdefullt och intressant bidrag inom skolförbättringsforskningen.

Begreppet målstyrning förknippas ofta med reformerna av statsförvaltningen i slutet av 1980-talet med dess nyliberala strömningar. Men målstyrning har använts längre än så, även i skolan. I denna bok visar tre initierade forskare hur staten genom centrala styrdokument - läroplaner, skolförordningar och skollagar - formulerat regler och visioner om skolans mål ända sedan tidigt 1900-tal.

Författarna belyser även de normer och praktiker som lärarna förknippat med olika mål. Det visar sig att lärarna bidragit till etablerandet av målstyrningen från 1920-talet och framåt, men också kritiserat statliga initiativ på området som de upplevt oförenliga med praktikens krav.  

Utvecklingen på institutionell nivå visar inte upp några radikala brott men däremot en successiv ökning av målens betydelse. Det var de progressiva idealen i mitten av 1900-talet som var drivande i framväxten, och senare just 1980-talets idéer om new public management.

Nya läroplansreformer beskrivs ofta av politikerna som radikala och banbrytande, men i denna studie blottläggs den tröghet och rätlinjighet som är mer typisk för skolans institutionella förändringar.