Nina Wormbs – författare

Försöker du få andra att ställa om? Är du hållbarhetschef, regional utvecklare, energi- och klimatrådgivare, hållbarhetsstrateg, organisationsutvecklare? Arbetar du på ett miljökontor, på en klimatorganisation, ett konsultbolag eller i en gräsrotsrörelse? Eller har hållbarhetsfrågorna helt enkelt hamnat på ditt bord, utan att du bad om det? 

Då är du vad vi kallar omställningsmäklare. Och den här boken är för dig. 

Omställningsmäklare mäklar omställning, som fredsmäklare mäklar fred.

Brukar du också källsortera som en galning, och tänka att det i alla fall balanserar andra saker du gör som är mindre bra för klimatet? Du är inte ensam. Vi brukar resonera med oss själva om val vi gör, i både stort och smått. Vi försöker hitta ursäkter som fungerar. Det gäller också för klimatet. Och ibland hindrar det en större omställning till ett hållbart samhälle.  

Den här boken är för dig som vill ställa om och leva ett hållbart liv och som tycker att det är ganska jobbigt. Här finns exempel på hur vi resonerar när vi inte lyckas riktigt. Men också hur man kan tänka och handla annorlunda. Du kommer nog att känna igen dig. Kanske är det fortfarande jobbigt, men också hjälpsamt att se hur andra kämpar, och hur man kan hitta nya vägar.  

Nina Wormbs och Maria Wolrath Söderberg har i sin gemensamma forskning försökt förstå varför omställningen till ett hållbart samhälle går så trögt, trots att vi vet och kan så mycket. Båda arbetar för att få ut sin och andras forskning till allmänheten. Den här boken är ett exempel på det. Nina är professor i teknikhistoria på KTH och Maria är docent i retorik på Södertörns högskola.

This edited collection explores how narratives about the future of the Arctic have been produced historically up until the present day. The contemporary deterministic and monolithic narrative is shown to be only one of several possible ways forward. This book problematizes the dominant prediction that there will be increased shipping and resource extraction as the ice melts and shows how this seemingly inevitable future has consequences for the action that can be taken in the present. This collection looks to historical projections about the future of the Arctic, evaluating why some voices have been heard and championed, while others remain marginalised. It questions how these historical perspectives have shaped resource allocation and governance structures to understand the forces behind change in the Arctic region. Considering the history of individuals and institutions, their political and economic networks and their perceived power, the essays in this collection offer newperspectives on how the future of the Arctic has been produced and communicated.

Digitaliseringen pågår oförtrutet. Att den har förändrat samhället är uppenbart, men det börjar också bli tydligt att dessa förändringar är högst motsägelsefulla. Tekniken underlättar kontakt, men har också bidragit till distans mellan människor. Den digitala tekniken framställs ofta som immateriell, men apparaterna och infrastrukturen genererar alltmer e-skräp 2019 handlade det om 7,3 kg per person i världen. Ändå föreställer vi oss gärna att ny teknik alltid är bättre än gammal. Det är en förklaring till att det är svårt för politiker att vara emot digitalisering. Men om vi befinner oss i en postdigital tid så innebär det kanske inte i första hand att ett tidsligt efter har inträtt, utan att en möjlighet till kritik har öppnat sig.   

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en box med sex häften på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". I detta häfte resonerar teknikhistorikern Nina Wormbs om det digitalas materiella förutsättningar.  

Nina Wormbs är professor i teknikhistoria på KTH. Hon har intresserat sig för synen på teknikens roll och möjligheter för kommunikation och förändring. Det senaste decenniet har hon skrivit alltmer om klimat och miljö, både från ett systemiskt och ett individuellt perspektiv. I samarbete med retorikern Maria Wolrath Söderberg har hon nyligen genomfört ett projekt om legitimeringsprocesser för att inte handla i klimatfrågan, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Hon har haft uppdrag för regeringen, sitter i insynsråden för Myndigheten för tillgängliga medier och Kungliga biblioteket samt deltar i den offentliga debatten.  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Det digitalas materialitet är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.