Naturvetenskap:allmänt

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är?

Efter debuten med ”Ålevangeliet” har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. ”Den lodande människan” handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten

Kemisten Svante Arrhenius var en av sin tids största vetenskapsmän och utsågs 1903 till Sveriges förste Nobelpristagare. Till hans bekantskapskrets räknades både Einstein, Curie, Pavlov och Bohr. Han var folkbildare, freds- och demokrativän och fick strida för sina idéer och ideal. 1896 presenterade han en teori som visade hur ökade utsläpp av fossila växthusgaser kunde orsaka en global uppvärmning. Den blev mycket ifrågasatt och glömdes sedan bort, men utgör idag grunden för modern klimatforskning. I den första populärvetenskapliga biografin om Svante Arrhenius skildras Sveriges omvandling från bondeland till industrination och en stridbar visionär i dess mitt.

Vinnare av Augustpriset 2015 och utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2015" av Nättidningen Svensk Historia

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs bestämde sig för att släktforska på djupet och låta DNA-trådarna knyta ihop henne själv med forntidens människor. Hon läste studier, intervjuade forskare och reste i ett tiotal länder för att följa spåren bakåt. Sedan 1980-talet har DNA-tekniken genomgått en enastående utveckling. Den har revolutionerat såväl kriminalteknikers arbete som biologisk och medicinsk forskning, och har på senare år börjat bidra till ny kunskap inom arkeologi och historia. Till och med släktforskande privatpersoner har börjat använda DNA som verktyg. Med hjälp av små variationer i DNA-sekvensen går det numera att hitta kusiner, sysslingar och bryllingar, och även släktingar som levde för mycket länge sedan – under den senaste istiden och ännu längre tillbaka. Resultatet av Karin Bojs arbete blev en bok om hennes ursprung och hennes familj. Men också om oss andra. Vi är ju släkt. Någonstans, någon gång levde vår senaste gemensamma förmoder och förfader. DNA-trådarna knyter ihop oss alla.

Succébok om vår framtid med AI. Vinnare av Norges största litteraturpris Brageprisen 2023. 

Artificiell intelligens är här för att stanna. Smarta algoritmer, chattbotar och robotar som utför avancerade arbeten tar allt större plats i våra liv. Ändå är det få som vet hur AI verkligen fungerar och vad den snabba utvecklingen innebär. Är den en fara eller en frälsning? Och i sådana fall, på vilka sätt?

Med nedslag i AI-historiens viktigaste händelser visar Inga Strümke hur den nya tekniken förändrar och redan har förändrat världen. På ett lustfyllt sätt berättar hon om allt från de första schackdatorerna, till självkörande bilar och stormarna kring dataövervakning och chatGPT.

Inga Strümke (f. 1989) är stjärnskottet som i Norge tagit såväl allmänheten som forskarvärlden med storm. Maskiner som tänker har hyllats av en unison kritikerkår, och har redan getts ut i flera länder. Strümke är docent i datavetenskap vid Norges teknisk-naturvetenskapelige universitet.

Pressröster om boken: 

"En utmärkt guide om man vill sätta sig in i vad AI handlar om. Inga Strümke är en god pedagog som kan hjälpa oss att bättre hänga med i den aktuella och viktiga diskussionen om var AI ska ta vägen. Betyg 5/5." Litteraturmagazinet

"Norska datageniet Inga Strümke reder här ut framtiden på bästa tänkbara sätt. En AI kunde inte ha gjort det bättre!" Femina

"Vad är artificiell intelligens, AI, egentligen? I den här viktiga boken berättar Inga Strümke, docent i datorvetenskap, lustfyllt och pedagogiskt om hur denna nya teknik har vuxit fram och förändrat modernt liv." PRO Pensionären

"Lättläst och grundlig om ett ämne som berör oss alla." Adresseavisen

"Magiskt och skrämmande om AI." VG

"En välskriven förklaring av artificiell intelligens." Dagbladet

"En gedigen, allsidig och högaktuell populärvetenskaplig beskrivning av artificiell intelligens som begrepp och fenomen. Strümkes text är mycket välbalanserad, och hon poängterar noggrant både de möjligheter och de risker som artificiell intelligens kan innebära. Författaren har också ett påfallande ledigt, personligt och färgstarkt anslag. Boken är en av de bästa på marknaden i sin kategori, och fungerar utmärkt som mångsidig, tillförlitlig och och lättillgänglig beskrivning av ett högaktuellt och kontroversiellt ämnesfält." Bibliotekstjänst

Alkemins etymologiska rötter återfinns både i de arabiska och grekiska språken, och syftar på den process av transmutation som leder till en fullständig återförening med den gudomliga ursprungsformen. Dock sträcker sig det esoteriska utövandet av alkemi ända till Indien och Kina och har praktiserats åtminstone sedan 300-talet.

Under medeltiden lockade alkemi många av tidens mest framstående lärda. Starkt influerade av den klassiska elementläran drev alkemisterna sina hypoteser utifrån Aristoteles idé att allt går att skapa genom olika proportioner av de fyra elementen.

Från 1800-talet och framåt har alkemin felaktigt reducerats till en primitiv pseudovetenskap med det enda målet att omvandla oädla metaller till guld. Denna snäva tolkning bortser dock från alkemins verkliga komplexitet och ignorerar dess djupa filosofiska och religiösa aspekter, samt dess avgörande bidrag till kemins framväxt.

I denna rikt illustrerade antologi presenteras en mångfald av perspektiv på hur ömsesidighet, metafysiska kopplingar och relationen mellan makrokosmos och mikrokosmos utgör kärnan i alkemins filosofi. Några av världens mest framstående forskare och akademiker samlas för att analysera den alkemistiska världsbilden och utforska hur esoteriska tankeströmningar har format kultur, samhälle och vetenskap. Boken finns även i engelsk utgåva.

Välkommen till det viktigaste samtalet just nu.

Artificiell intelligens är inte längre science fiction. Den är ett faktum och den förändrar våra liv och vårt samhälle. Max Tegmark har skrivit ett blivande standardverk om mänsklighetens framtida existens.

Är det troligt att vi kommer att skapa övermänsklig intelligens? Hur bör vårt rättsväsende hantera autonoma system? Hur slår automatiseringen?

Detta är brännande frågor som vi alla behöver adressera: Om vi skapar en övermänsklig intelligens, skulle det då vara möjligt att kontrollera den? Kan vi över huvud taget försäkra oss om att användningen av AI gynnar oss?

Max Tegmark betraktar dessa frågor ur sitt unika perspektiv och väljer bort både teknikskepticism och digital utopi vi behöver en rationell medelväg för att kunna navigera vår spektakulära framtid.

"Alla bör fråga sig vad vi nu kan göra för att dra fördel av framtidens AI, och undvika riskerna. Detta är vår tids viktigaste samtal och Tegmarks tankeväckande bok hjälper dig i det samtalet." Professor Stephen Hawking

"Den makalösa kraft som den artificiella intelligensen har släppt loss medför att de kommande tio åren kan bli mänsklighetens bästa eller värsta. Tegmark har gjort den mest insiktsfulla och allra roligaste utforskningen av AI:s konsekvenser som jag någonsin har läst. Du har en högtidsstund framför dig." Professor Erik Brynjolfsson, chef för MIT Initiative on the digital economy

"Tegmarks nya bok är en genomtänkt guide till vår tids viktigaste samtal om hur vi ska skapa en välvillig framtida civilisation, när vi nu smälter samman vårt biologiska tänkande med en ännu större intelligens som vi själva har skapat." Ray Kurzweil, uppfinnare och framtidsforskare

Välkommen till Sverige! Visste du att berg höga som Anderna en gång stod där Stockholm nu ligger? Eller att stora delar av Stockholms skärgård består av förstenad aska från gigantiska urtida vulkaner?

Marken vi går på bär på en lång historia. Idag kan vi stå på uråldrig havsbotten bland vårt lands högsta toppar, eftersom kolossala krafter en gång i tiden har skjutit upp Sveriges fjällkedja och lagt den ovanpå en ännu äldre bergskedja.

I Vättern kan du se stenbumlingar som byggdes av jordens äldsta livsformer och rovdinosaurier i Skåne har efterlämnat fotspår.

Sverige har utsatts för både dödlig kyla och outhärdlig hetta, och berggrunden är naturens klimatstabilisator. Det vet vi tack vare geologin. Vad kan då geologi lära oss om den pågående klimatförändringen?En berättelse om Sverige tar dig med på en resa genom tre miljarder år, där geologiska krafter gång på gång har format landskapet, skapat rikedomar av malm och mineral och lagt grunden för vårt välstånd. Det är både en historielektion i geologisk tid och en hyllning till den mäktiga svenska naturen.

BTJ ger omdömet "Mycket bra"

"[...] Boken är kunnigt och intresseväckande skriven, och rekommenderas för den allmänintresserade, men även för lärare som vill göra exkursioner, eller för sällskap med intresse för – bokstavligt talat – marken de står på. [...]"

Lektör Jens Jakobsson, BTJ-häfte nr 3, 2026

När det gäller sömn och vakenhet måste vi överväga vad de är: om de är unika för själen eller kroppen, eller gemensamma för båda … dessutom av vilken orsak uppkommer de som egenskaper hos djur … – Aristoteles, Om sömn och sömnlöshet, 350 före vår tideräkning

I det antika Grekland var sömnen och drömmarnas värld centrala i myterna och filosofin. Vår förundran över sömnen lever kvar och har genom historien lett till otaliga experiment och teorier. Människan har gått från att använda sig av vad hon hittar i naturen till att i laboratorier forska fram det perfekta pillret för att antingen söva oss eller hålla oss vakna. Vad sägs om dårrepe eller vallmo till kvällen och en kopp kaffe eller kokablad för att piggna till? Gemensamt för alla dessa substanster är att de har påverkat vårt kemiska förhållande till natten.

I Nattens gudar leder Ulf Ellervik oss genom kulturhistorien och vetenskapen för att finna svar på sömnens och vakenhetens gåtor.

Vi står inför ett teknikskifte där AI införs i helt nya verksamheter. Det är av största vikt att detta sker med omsorg och gott omdöme. Jag välkomnar därför boken AI & makten över besluten och att någon lyfter de demokratiska aspekterna av AI. Carl-Henric Svanberg, ordförande svenska AI-kommissionen, styrelseordförande AB Volvo

Vad alla borde veta om algoritmer i offentlig sektor

Allt fler offentliga beslut fattas av algoritmer. Automatiserade processer kan avgöra vilken skola du hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte. Beslut som är avgörande för ditt liv och din hälsa.  

Denna antologi samlar texter som lyfter vår blick mot vad som händer när vi låter algoritmer ta offentliga beslut: Vad blir nytt när AI införlivas i samhällskroppen? På vilket sätt påverkar till synes små steg helheten? Och hur kan vi få en fungerande insyn i den automatiserade beslutsprocessen om det ens går?  

Är det rimligt att offentliga aktörer enskilt ska uppfinna egna lösningar, när de har liknande behov? Hur säkerställer vi att systemen som implementeras inte blir dyra och dåliga? Och kommer en medborgare kunna överklaga ett beslut taget av en digitaliserad förvaltning?  

AI & makten över besluten tar upp exempel på allvarliga fel som uppstått till följd av automatiserade beslutsprocesser men också den verkliga potentialen om vi säkerställer hållbara lösningar och vägar framåt mot dessa.  

Maja Fjaestad är docent i teknikhistoria, affilierad forskare vid Institutet för Framtidsstudier och expertkoordinator vid Centrum för Hälsokriser vid Karolinska Institutet. Simon Vinge är chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, som länge engagerat sig i de algoritmer som allt mer styr beslutsfattandet och arbetets innehåll inom offentlig sektor.

Sagt om Ai & makten över besluten:

Vi står inför ett teknikskifte där AI införs i helt nya verksamheter. Det är av största vikt att detta sker med omsorg och gott omdöme. Jag välkomnar därför boken AI & makten över besluten och att någon lyfter de demokratiska aspekterna av AI. Carl-Henric Svanberg, ordförande svenska AI-kommissionen, styrelseordförande AB Volvo

It is important for democratic societies to understand the possible influence of AI and algorithms on the structures and fundamentals of our societies. We need to talk about how we are going to deal with that; that´s why I welcome this book and the debate it has initiated. Katrín Jakobsdóttir, Islands statsminister 2017 2024  

en antologi om vad som händer när algoritmer fattar beslut i offentlig sektor låter kanske inte så hett, men det är oväntat spännande Sophia Sinclair, Svenska dagbladet  

Skribenterna har genomgående bra språkligt flyt och texterna är korta och skarpa. Målgruppen är en bred läsargrupp med intresse för samtidsfrågor och utvecklingen på AI-området. Boken är mycket läsvärd och bidrar med ett nödvändigt och mycket välkommet problematiserande perspektiv på en fråga som IT-sektorn har stort inflytande över som om den bara handlade om teknik Mats K.G. Johansson, Bibliotekstjänst  

I antologin AI & makten o ver besluten ( ) vrider och va nder en rad forskare och experter pa fra gor som uppsta r na r allt fler myndighetsbeslut fattas med hja lp av algoritmer och AI. Vad ha nder med insyn och transparens? Ra ttvisa? Demokratin? Marie Alpman, Forskning & Framsteg

Innehåll:

Charlotta Kronblad Algoritmisk orättvisa  Göteborgs felkodade algoritm för skoplaceringar  

Johan Hirschfeldt Algoritmer och sociala bidragssystem: två nationella skandaler  

Macus Matteby Om ett ministerbesök, intraprenörer och kommunala perspektiv: en uppgörelse  

Marcin de Kaminski Digitala hot och risker som formativ ledstjärna  

Ulrika Björkstén Vetenskapsjournalistikens algoritmer före och under covid-19-pandemin  

Nasim Farrokhnia Algoritmer i vården: hot eller möjlighet för profession och patient?  

Fia Ewald Vem tjänar algoritmerna? Ett maktperspektiv på digitalisering  

Stefan Larsson Om juridisk fixering och flexibilitet  den europeiska AI-förordningen och generativ AI  

Cecilia Magnusson Sjöberg Algoritmerna och rättssäkerheten juridik, administration och teknik måste väga lika  

Jacob Dexe Transparensproblemet: Att förklara en algoritm  

Karim Jebari Artificiell intelligens och offentlig rättfärdighet