Naturvetenskap:allmänt

Barn och naturvetenskap behandlar de naturvetenskapliga ämnenas didaktik för förskolans och skolans tidiga år. Författarna tar fasta på de naturvetenskapliga forskarnas sätt att arbeta och jämför det med ett utforskande och undersökande arbetssätt med barnen.

Teorier om lärande kopplas till praktiska exempel från förskolans och skolans arbete med naturvetenskap. Den tredje reviderade upplagan är utökad med ett kapitel med exempel på hur barn i förskola och grundskola utforskar biologisk mångfald i den egna lärmiljön.

Vad har naturvetenskap med lärande och barn att göra? En hel del faktiskt. Inom naturvetenskaplig forskning finns en lång tradition av utforskande, undersökande och experimenterande för att lösa forskningsproblem. Barn utforskar, undersöker och experimenterar också för att komma underfund med hur världen fungerar. Det finns stora skillnader, men även betydelsefulla likheter mellan hur en vetenskapsman arbetar och hur ett barn utforskar naturvetenskap i sin närmiljö. Författarna betonar vikten av tilltron till barns egen förmåga och tar avstamp i barnens eget utforskande.

Andra betydelsefulla områden som behandlas är produktiva frågor, olika sätt att påbörja projekt, materialets betydelse som den tredje pedagogen samt viktiga begrepp som pedagogisk dokumentation, mångfald, olikhet och utvärdering.Läsaren bjuds att ta del av inspirerande exempel på hur man kan arbeta praktiskt och teoretiskt tillsammans med barn i olika naturvetenskapliga projekt.

Sagt om bokenKursen och boken vänder sig till lärare som undervisar i förskolan och i grundskolans tidigare år. --- Olika teorier om lärande varvas med elevexempel som är tagna både från förskolan, skolan och från studenter vid lärarutbildningen. Elevexemplen illustreras med foton av eleverna i aktion och av elevernas dokumentationer. Det är en gedigen bok som ger mycket bakgrundsfakta och som hela tiden förankrar det praktiska arbetet i teorier." BTJ-häfte 14120021 Lektör Marianne Petrén

Om författarnaFörfattarna Ingela Elfström, Bodil Nilsson, Lillemor Sterner Och Christina Wehner-Godée är eller har varit verksamma vid lärarutbildningen vid Stockholms universitet.

I den här boken ges konkreta förslag på hur man kan arbeta med naturvetenskap i årskurserna F–6. Läraren ska kunna erbjuda lärandesituationer där eleverna kan skapa sig en grundläggande förståelse av energi, materia, ekologi, människokroppen, krafter och vårt solsystem. Boken inleds med en presentation av olika aspekter av undervisning i naturvetenskap utifrån ämnesdidaktisk forskning. Därefter följer ett stort antal undervisningsaktiviteter som är avsedda att väcka elevernas intresse för naturvetenskap, och ge dem tillfälle att utveckla kunskaper och förmåga att genomföra undersökningar. För varje aktivitet beskrivs centralt innehåll, syfte, frågeställning och arbetsgång. Aktiviteterna diskuteras ingående, både vad gäller ämnesinnehåll och didaktiska och metodiska aspekter, utifrån samma helhetsperspektiv och bärande idéer som i boken Naturvetenskapens bärande idéer. Strukturen för aktiviteterna är tänkt att fungera som ett stöd för läraren vid planering av elevaktiviteter, samtidigt som det finns utrymme för alternativa lösningar och genomföranden. Bokens tredje upplaga är uppdaterad enligt Lgr22. Mats Areskoug, docent i fysik, Margareta Ekborg, professor emerita i ämnesdidaktik, Karin Nilsson, universitetsadjunkt i naturvetenskap och Dora Sallnäs, universitetsadjunkt i naturvetenskap – samtliga Malmö Universitet. Författarna har undervisningserfarenhet från förskola till högskola.  

Barn och unga behöver få möjlighet att vara delaktiga, ta initiativ och påverka i frågor som är viktiga för dem. Detta kan de naturvetenskapliga ämnena i skolan bidra till. Utgångspunkten för den här boken är en undervisning som bidrar till elevernas handlingsberedskap – agens – det vill säga till deras möjligheter att förstå, ta ställning och agera i sin vardag och i viktiga samhällsfrågor. För att nå dit krävs en förändring av den undervisning som traditionellt bedrivits i de naturvetenskapliga ämnena – både vad gäller ämnesinnehåll och undervisningsformer.  I boken Ämnesdidaktiska val i naturvetenskap – för agens i vardag och samhälle ges en teoretisk bakgrund om naturvetenskapernas didaktik samt ett antal konkreta exempel hämtade från olika naturvetenskapliga ämnen och olika delar av skolsystemet. Bland annat diskuteras hur eleverna kan få en förståelse för hur naturvetenskaplig kunskap kommer till och vilken roll naturvetenskapen har i samhället. Förhoppningen är att du som läsare ska få redskap att reflektera och göra didaktiska val med sikte på en undervisning i naturvetenskap som engagerar eleverna och bidrar till agens i vardag och samhälle. Boken riktar sig till dig som är lärarstuderande eller verksam lärare och som ska undervisa eller undervisar i naturvetenskapliga ämnen på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet samt naturkunskap i gymnasieskolan.  Bokens författare är Lena Hansson, Lotta Leden och Anders Jönsson. Samtliga undervisar och forskar om naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad. Lena Hansson är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad.  Anders Jönsson är professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad. Lotta Leden är universitetslektor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad. 

Enligt förskolans läroplan ska varje barn ges möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap. Barnen ska stimuleras att aktivt undersöka sin omvärld och tänka själva kring naturvetenskap. De ska också ges möjlighet dela sina tankar och uttrycka dem på ett kreativt sätt. Men hur gör man det i praktiken? Hur kan man som pedagog stötta ett barn så att det utvecklas i sin förmåga att ställa frågor och undersöka? Hur stöttar man barns reflektioner kring de erfarenheter de får via undersökande verksamhet? Och hur gör man det på ett sätt som stämmer med förskolans värdegrund och övriga uppdrag?I den här boken ger författarna en mängd konkreta och inspirerande exempel på hur några förskolor har valt att arbeta med naturvetenskap. Den forskning som boken bygger på visar att pedagogernas förhållningssätt till naturvetenskap, snarare än valet av innehåll, är avgörande för om barnen verkligen erbjuds en möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap. Bokens exempel utgår därför från olika förhållningssätt som man kan ha i samband med naturvetenskapliga aktiviteter. Till varje kapitel hör en eller flera faktarutor där det naturvetenskapliga innehållet förklaras och knyts till generella bärande idéer inom naturvetenskapen. I den andra upplagan av boken har texterna uppdaterats så att de stämmer överens med de nya skrivningarna i förskolans läroplan där begreppen undervisning, förundran och hållbar utveckling har förts in. Boken spänner över stora delar av det naturvetenskapliga fältet, och visar att det finns många olika sätt att låta barn möta naturvetenskap på. Exemplen i boken vidgar gränserna för hur man kan arbeta med naturvetenskap i förskolan och öppnar för möjligheter till många lustfyllda, engagerande och lärande stunder med barnen.

Bodil Sundberg är fil.dr i biologi och arbetar på Örebro universitet som lärarutbildare och forskare inom naturvetenskapernas didaktik.

Sofie Areljung är doktorand vid Umeå universitet, där hon arbetar med ett avhandlingsprojekt om naturvetenskap i förskolan.

Karin Due är fil.dr i fysikdidaktik och arbetar som lärarutbildare vid Umeå universitet, bland annat på förskoleprogrammet.

Christina Ottander är fil.dr i växtfysiologi och docent i ämnesdidaktik med inriktning mot naturvetenskap vid Umeå universitet.

Britt Tellgren är fil.dr i pedagogik och verksam som lärarutbildare på förskollärarprogrammet vid Örebro universitet.

Vår nyfikenhet på andra är gränslös. Det kan förklara varför aptiten på biografier aldrig tycks mättas. Några av världens äldsta texter är biografier. Men till en början handlade det inte om att stilla nyfikenhet, utan om helt andra syften.  

Ingrid Elam, som aldrig riktigt ryckts med i biografislukandet, har nu fallit till föga och gjort en djupdykning i historiens lager för att försöka förstå vilka drivkrafter som funnits bakom att läsa liv. Vilka har bevärdigats biografier? Kan en person få två helt olika, men lika sanna, biografier? Vem ska anses vara auktoriteten på en annans liv? Vad avslöjar biografier om tiden och sammanhanget de skrevs i? 

På vägen möter hon så vitt skilda personer som Jesus, drottning Kristina, Adolf Hitler, Zelda Fitzgerald, Booker T. Washington, Taylor Swift och Zlatan Ibrahimović. "Elam förmedlar kunskap med stil"Göteborgs-Posten"Ingrid Elam lyfter blicken från detaljerna, skönjer mönster och drar slutsatser. Det är modigt och spännande."Dagens Nyheter"Lärd och roande djupdykning i biografins fostrande värld."Uppsala Nya tidning"Det höga kunskapsinnehållet förmedlas med en smittande läsglädje som väcker nyfikenhet"BTJ Helhetsbetyg 5/5

Att arbeta med naturvetenskap i förskolan är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Alla har vi väl förundrats över barns nyfikenhet och goda observationsförmåga när de möter naturvetenskapliga fenomen. Många förskollärare berättar också att det är tacksamt att arbeta med naturvetenskap. Ämnesområdet är stort och det kan vara svårt att som förskollärare få en överblick och veta vad man ska läsa in sig på för att få idéer till relevanta uppgifter att göra tillsammans med barnen.

Den här boken handlar om de bärande idéerna i naturvetenskap och är tänkt att stödja förskolläraren i strävan att få grepp om det viktigaste innehållet. Ambitionen är att dra upp de stora linjerna snarare än att ge en heltäckande beskrivning. Exempel från vardagliga sammanhang används för att visa på bärkraften i dessa idéer.

Den nya upplagan är reviderad i enlighet med förskolans nya läroplan (Lpfö 18).

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är?

Efter debuten med ”Ålevangeliet” har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. ”Den lodande människan” handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten

Välkommen till Sverige! Visste du att berg höga som Anderna en gång stod där Stockholm nu ligger? Eller att stora delar av Stockholms skärgård består av förstenad aska från gigantiska urtida vulkaner?

Marken vi går på bär på en lång historia. Idag kan vi stå på uråldrig havsbotten bland vårt lands högsta toppar, eftersom kolossala krafter en gång i tiden har skjutit upp Sveriges fjällkedja och lagt den ovanpå en ännu äldre bergskedja.

I Vättern kan du se stenbumlingar som byggdes av jordens äldsta livsformer och rovdinosaurier i Skåne har efterlämnat fotspår.

Sverige har utsatts för både dödlig kyla och outhärdlig hetta, och berggrunden är naturens klimatstabilisator. Det vet vi tack vare geologin. Vad kan då geologi lära oss om den pågående klimatförändringen?En berättelse om Sverige tar dig med på en resa genom tre miljarder år, där geologiska krafter gång på gång har format landskapet, skapat rikedomar av malm och mineral och lagt grunden för vårt välstånd. Det är både en historielektion i geologisk tid och en hyllning till den mäktiga svenska naturen.

BTJ ger omdömet "Mycket bra"

"[...] Boken är kunnigt och intresseväckande skriven, och rekommenderas för den allmänintresserade, men även för lärare som vill göra exkursioner, eller för sällskap med intresse för – bokstavligt talat – marken de står på. [...]"

Lektör Jens Jakobsson, BTJ-häfte nr 3, 2026

”Harari sätter samman världen i en lysande form som väcker engagemang”Telegraph

”En mästerlig berättare”Guardian

”Fängslande… En diagnos och en uppmaning till handling… Om Nexus säljer i närheten av lika bra som Sapiens gjorde, kommer vi att vara något bättre rustade som art att hantera maskinernas uppgång"Observer

”Hararis narrativ är engagerande, och hans inramning är slående originell” The Economist

Ny bok av författaren till världssuccén Sapiens!

De senaste 100 000 årens alla upptäckter, uppfinningar och erövringar har gjort människan enormt mäktig. Ändå befinner vi oss i en existentiell kris. Världen står inför en ekologisk kollaps, mängden desinformation ökar, och vi kastar oss huvudstupa in i AI-ålderns nya informationsnätverk som hotar att förinta oss.

Om vi är så kloka – hur kan vi vara så självdestruktiva? I Nexus skildrar Yuval Noah Harari hur informationsflöden har skapat vår värld och oss själva. Han leder oss från stenåldern genom Bibeln, tidigmoderna häxjakter, stalinism och nazism till vår egen tids populism. Han får oss att begrunda skillnaderna mellan information och sanning, byråkrati och mytologi, vishet och makt. Han utforskar hur historiens samhällen och politiska system på gott och ont använt information för att nå sina mål.Och han ställer den angelägna frågan hur vi ska agera när icke-mänsklig intelligens hotar vår existens.

Information är inte enbart sanningens råmaterial. Inte heller är det uteslutande ett vapen. Nexus utforskar den hoppingivande vägen mellan dessa ytterligheter, och hur den i sin tur kan leda mänskligheten till en ny sorts samhörighet.

”Fantastisk, tankeväckande och så väldigt välargumenterad. Harari ger oss visionen av en snabbt annalkande framtid som är på samma gång spännande och skrämmande. Om det finns en bok jag skulle uppmana alla att läsa – särskilt våra ledare i politiken, företagsvärlden och kulturen – så är det Nexus” Stephen Fry

”Harari bär på ett av vår tid mest anmärkningsvärda intellekt – djärv, originell, lärd, provokativ och förtrollande. Hans senaste bok omtolkar allt från läskunnighet till AI och – liksom alla hans böcker – förändrar i grunden ens syn på världen” Rory Stewart

”Harari har en unik förmåga att förena både historiens mest finkorniga detaljer och dess största megatrender i en enda blick. Denna djupt viktiga bok kommer vid en kritisk tidpunkt då vi alla funderar över AI:s implikationer” Mustafa Suleyman

Vi vet att universum hade en början. Ur big bang expanderade det från ett tillstånd av ofattbar densitet till ett skimrande flöde av energi och materia ur vilket alltifrån svarta hål till den lilla blå planet som snurrar kring en sol nära Vintergatans kant och där livet såsom vi känner det råkade utvecklas.

Men vad händer med universum vid berättelsen slut? Och vad innebär det för oss, för solsystemet och för vår galax? Dessa frågor söker Katie Mack ett svar på i Alltings slut [astrofysiskt betraktat]. På ett elegant och roande sätt tar hon läsaren med på en hisnande resa genom universums fem mest troliga ändstationer: den stora krossen, värmedöd, det stora rivet, vakuumförfall som faktiskt kan inträffa i vilket ögonblick som helst och studs (när två universum kolliderar med varandra). Det är en berättelse med stöd i den främsta forskningen inom astronomi, kvantmekanik, kosmologi, strängteori och flera andra områden.

Alltings slut är en färd till vårt vetandes allra bortersta gräns.

”Jag stoppar ned kikaren i sitt fodral och går hem igen. Fåglarna klarar sig själva. Jag vänder mitt inre öga från det förflutna mot framtiden. För varje steg jag tar öppnar Atlanten upp sig en miljondel av en millimeter. Kontinenterna flyttar på sig och nya kuster formas under de miljoner av år som följer. Kommer storskraken fortfarande ha rufsig nacke när människan är borta?”

Fysikern Ulf Danielsson är känd för sin unika populärvetenskapliga och existentiella röst, både i teve och radio. I den här boken samlar han stilla betraktelser över tidsresor, svarta hål och stjärn- och fågelskådningar. Tillsammans kan de läsas som en profan postilla, som tankar för dagen.

Miljöskyddstillsyn introducerar läsaren i myndighetsutövning inom tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter utifrån bl.a.Miljöbalken, Miljötillsynsförordningen, Miljöprövningsförordningen, Kommunallagen, Förvaltningslagen och EU-lagstiftning.

Boken beskriver bakgrunden och juridiken kring miljöfarliga verksamheter, avfall, fluorerade växthusgaser, värmepumpar,förorenade områden samt Seveso– och riskanläggningar. I boken finns information om t.ex. handläggning av anmälnings– ochtillståndsärenden, förelägganden, tillsynsrapporter, viten, 28§-anmälan, delgivning, miljösanktionsavgifter, klassning, överklaganden, avgifter, åtalsanmälningar och inskrivning i fastighetsregistret. Boken tar också upp de krav som finns om egenkontroll och miljörapportering.

Boken vänder sig till blivande och verksamma miljö– och hälsoskydds-inspektörer, miljöchefer, politiker och andra intresserade av myndighets-utövning inom miljöskydd.

»Möt den nya Stephen Hawking«– The Sunday Times

Världen består inte av individuella objekt utan av relationer.

Sedan kvantteorin formulerades har den förändrat vår förståelse av verkligheten i grunden. Men den motsägelsefulla världsbild som framträdde var så gåtfull att fysiker lade frågan om kvantfysikens innebörd åt sidan i över ett halvsekel.

I Helgoland ger Carlo Rovelli gåtan ett svar som är lika elegant som omvälvande. Han visar fram en annan och mer nyanserad verklighet än den som är grundad i elementarpartiklarnas schematiska materialism. En verklighet vars fundamentala grammatik stavas processer, händelser – och relationer.

Våra kroppar är uppbyggda av biljoner mikroskopiska celler, och i cellernas innersta värld gäller kvantfysikens lagar. Kvantfysiken beskriver hur fåglarna hittar hem över tusentals kilometer och hur en ödla kan hänga upp och ner i taket. Kvantfysiken förklarar också fotosyntesen som är grunden för allt liv på jorden den process som ger en maskros kraften att spränga genom asfalten.

I kvantfysikens värld kan en partikel befinna sig på många ställen vid samma tidpunkt. Den kan förflytta sig genom att välja alla vägar mellan två punkter - samtidigt. Och information kan se ut att färdas över stora avstånd utan att det tar någon tid alls. I den mikroskopiska världen kan det se ut som att naturens lagbundenhet faller samman till osäkerhet och slump bara genom att man tittar på den. Men det är faktiskt inte sant den följer bara andra lagar: kvantfysikens skenbart paradoxala vägar i atomernas och molekylernas värld.

Kvantfysiken är också nyckeln till att förstå den genetik och biokemi som till slut förklarar hur vår kropp och vårt medvetande fungerar och kan påverkas. Kunskapen om kvantfysikens betydelse för medicin och biologi kan göra det möjligt att diagnosticera och behandla sjukdomar på nya sätt, och kanske i framtiden besvara de verkligt svåra frågorna hur uppstod och utvecklades livet på jorden?

Succébok om vår framtid med AI. Vinnare av Norges största litteraturpris Brageprisen 2023. 

Artificiell intelligens är här för att stanna. Smarta algoritmer, chattbotar och robotar som utför avancerade arbeten tar allt större plats i våra liv. Ändå är det få som vet hur AI verkligen fungerar och vad den snabba utvecklingen innebär. Är den en fara eller en frälsning? Och i sådana fall, på vilka sätt?

Med nedslag i AI-historiens viktigaste händelser visar Inga Strümke hur den nya tekniken förändrar och redan har förändrat världen. På ett lustfyllt sätt berättar hon om allt från de första schackdatorerna, till självkörande bilar och stormarna kring dataövervakning och chatGPT.

Inga Strümke (f. 1989) är stjärnskottet som i Norge tagit såväl allmänheten som forskarvärlden med storm. Maskiner som tänker har hyllats av en unison kritikerkår, och har redan getts ut i flera länder. Strümke är docent i datavetenskap vid Norges teknisk-naturvetenskapelige universitet.

Pressröster om boken: 

"En utmärkt guide om man vill sätta sig in i vad AI handlar om. Inga Strümke är en god pedagog som kan hjälpa oss att bättre hänga med i den aktuella och viktiga diskussionen om var AI ska ta vägen. Betyg 5/5." Litteraturmagazinet

"Norska datageniet Inga Strümke reder här ut framtiden på bästa tänkbara sätt. En AI kunde inte ha gjort det bättre!" Femina

"Vad är artificiell intelligens, AI, egentligen? I den här viktiga boken berättar Inga Strümke, docent i datorvetenskap, lustfyllt och pedagogiskt om hur denna nya teknik har vuxit fram och förändrat modernt liv." PRO Pensionären

"Lättläst och grundlig om ett ämne som berör oss alla." Adresseavisen

"Magiskt och skrämmande om AI." VG

"En välskriven förklaring av artificiell intelligens." Dagbladet

"En gedigen, allsidig och högaktuell populärvetenskaplig beskrivning av artificiell intelligens som begrepp och fenomen. Strümkes text är mycket välbalanserad, och hon poängterar noggrant både de möjligheter och de risker som artificiell intelligens kan innebära. Författaren har också ett påfallande ledigt, personligt och färgstarkt anslag. Boken är en av de bästa på marknaden i sin kategori, och fungerar utmärkt som mångsidig, tillförlitlig och och lättillgänglig beskrivning av ett högaktuellt och kontroversiellt ämnesfält." Bibliotekstjänst

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016).

Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar.

En hel del, visar det sig.

Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga.

Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.

Vi står inför ett teknikskifte där AI införs i helt nya verksamheter. Det är av största vikt att detta sker med omsorg och gott omdöme. Jag välkomnar därför boken AI & makten över besluten och att någon lyfter de demokratiska aspekterna av AI. Carl-Henric Svanberg, ordförande svenska AI-kommissionen, styrelseordförande AB Volvo

Vad alla borde veta om algoritmer i offentlig sektor

Allt fler offentliga beslut fattas av algoritmer. Automatiserade processer kan avgöra vilken skola du hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte. Beslut som är avgörande för ditt liv och din hälsa.  

Denna antologi samlar texter som lyfter vår blick mot vad som händer när vi låter algoritmer ta offentliga beslut: Vad blir nytt när AI införlivas i samhällskroppen? På vilket sätt påverkar till synes små steg helheten? Och hur kan vi få en fungerande insyn i den automatiserade beslutsprocessen om det ens går?  

Är det rimligt att offentliga aktörer enskilt ska uppfinna egna lösningar, när de har liknande behov? Hur säkerställer vi att systemen som implementeras inte blir dyra och dåliga? Och kommer en medborgare kunna överklaga ett beslut taget av en digitaliserad förvaltning?  

AI & makten över besluten tar upp exempel på allvarliga fel som uppstått till följd av automatiserade beslutsprocesser men också den verkliga potentialen om vi säkerställer hållbara lösningar och vägar framåt mot dessa.  

Maja Fjaestad är docent i teknikhistoria, affilierad forskare vid Institutet för Framtidsstudier och expertkoordinator vid Centrum för Hälsokriser vid Karolinska Institutet. Simon Vinge är chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, som länge engagerat sig i de algoritmer som allt mer styr beslutsfattandet och arbetets innehåll inom offentlig sektor.

Sagt om Ai & makten över besluten:

Vi står inför ett teknikskifte där AI införs i helt nya verksamheter. Det är av största vikt att detta sker med omsorg och gott omdöme. Jag välkomnar därför boken AI & makten över besluten och att någon lyfter de demokratiska aspekterna av AI. Carl-Henric Svanberg, ordförande svenska AI-kommissionen, styrelseordförande AB Volvo

It is important for democratic societies to understand the possible influence of AI and algorithms on the structures and fundamentals of our societies. We need to talk about how we are going to deal with that; that´s why I welcome this book and the debate it has initiated. Katrín Jakobsdóttir, Islands statsminister 2017 2024  

en antologi om vad som händer när algoritmer fattar beslut i offentlig sektor låter kanske inte så hett, men det är oväntat spännande Sophia Sinclair, Svenska dagbladet  

Skribenterna har genomgående bra språkligt flyt och texterna är korta och skarpa. Målgruppen är en bred läsargrupp med intresse för samtidsfrågor och utvecklingen på AI-området. Boken är mycket läsvärd och bidrar med ett nödvändigt och mycket välkommet problematiserande perspektiv på en fråga som IT-sektorn har stort inflytande över som om den bara handlade om teknik Mats K.G. Johansson, Bibliotekstjänst  

I antologin AI & makten o ver besluten ( ) vrider och va nder en rad forskare och experter pa fra gor som uppsta r na r allt fler myndighetsbeslut fattas med hja lp av algoritmer och AI. Vad ha nder med insyn och transparens? Ra ttvisa? Demokratin? Marie Alpman, Forskning & Framsteg

Innehåll:

Charlotta Kronblad Algoritmisk orättvisa  Göteborgs felkodade algoritm för skoplaceringar  

Johan Hirschfeldt Algoritmer och sociala bidragssystem: två nationella skandaler  

Macus Matteby Om ett ministerbesök, intraprenörer och kommunala perspektiv: en uppgörelse  

Marcin de Kaminski Digitala hot och risker som formativ ledstjärna  

Ulrika Björkstén Vetenskapsjournalistikens algoritmer före och under covid-19-pandemin  

Nasim Farrokhnia Algoritmer i vården: hot eller möjlighet för profession och patient?  

Fia Ewald Vem tjänar algoritmerna? Ett maktperspektiv på digitalisering  

Stefan Larsson Om juridisk fixering och flexibilitet  den europeiska AI-förordningen och generativ AI  

Cecilia Magnusson Sjöberg Algoritmerna och rättssäkerheten juridik, administration och teknik måste väga lika  

Jacob Dexe Transparensproblemet: Att förklara en algoritm  

Karim Jebari Artificiell intelligens och offentlig rättfärdighet

”Harari sätter samman världen i en lysande form som väcker engagemang”Telegraph

”En mästerlig berättare”Guardian

”Fängslande… En diagnos och en uppmaning till handling… Om Nexus säljer i närheten av lika bra som Sapiens gjorde, kommer vi att vara något bättre rustade som art att hantera maskinernas uppgång"Observer

”Hararis narrativ är engagerande, och hans inramning är slående originell” The Economist

Ny bok av författaren till världssuccén Sapiens!

De senaste 100 000 årens alla upptäckter, uppfinningar och erövringar har gjort människan enormt mäktig. Ändå befinner vi oss i en existentiell kris. Världen står inför en ekologisk kollaps, mängden desinformation ökar, och vi kastar oss huvudstupa in i AI-ålderns nya informationsnätverk som hotar att förinta oss.

Om vi är så kloka – hur kan vi vara så självdestruktiva? I Nexus skildrar Yuval Noah Harari hur informationsflöden har skapat vår värld och oss själva. Han leder oss från stenåldern genom Bibeln, tidigmoderna häxjakter, stalinism och nazism till vår egen tids populism. Han får oss att begrunda skillnaderna mellan information och sanning, byråkrati och mytologi, vishet och makt. Han utforskar hur historiens samhällen och politiska system på gott och ont använt information för att nå sina mål.Och han ställer den angelägna frågan hur vi ska agera när icke-mänsklig intelligens hotar vår existens.

Information är inte enbart sanningens råmaterial. Inte heller är det uteslutande ett vapen. Nexus utforskar den hoppingivande vägen mellan dessa ytterligheter, och hur den i sin tur kan leda mänskligheten till en ny sorts samhörighet.

”Fantastisk, tankeväckande och så väldigt välargumenterad. Harari ger oss visionen av en snabbt annalkande framtid som är på samma gång spännande och skrämmande. Om det finns en bok jag skulle uppmana alla att läsa – särskilt våra ledare i politiken, företagsvärlden och kulturen – så är det Nexus” Stephen Fry

”Harari bär på ett av vår tid mest anmärkningsvärda intellekt – djärv, originell, lärd, provokativ och förtrollande. Hans senaste bok omtolkar allt från läskunnighet till AI och – liksom alla hans böcker – förändrar i grunden ens syn på världen” Rory Stewart

”Harari har en unik förmåga att förena både historiens mest finkorniga detaljer och dess största megatrender i en enda blick. Denna djupt viktiga bok kommer vid en kritisk tidpunkt då vi alla funderar över AI:s implikationer” Mustafa Suleyman

När det gäller sömn och vakenhet måste vi överväga vad de är: om de är unika för själen eller kroppen, eller gemensamma för båda … dessutom av vilken orsak uppkommer de som egenskaper hos djur … – Aristoteles, Om sömn och sömnlöshet, 350 före vår tideräkning

I det antika Grekland var sömnen och drömmarnas värld centrala i myterna och filosofin. Vår förundran över sömnen lever kvar och har genom historien lett till otaliga experiment och teorier. Människan har gått från att använda sig av vad hon hittar i naturen till att i laboratorier forska fram det perfekta pillret för att antingen söva oss eller hålla oss vakna. Vad sägs om dårrepe eller vallmo till kvällen och en kopp kaffe eller kokablad för att piggna till? Gemensamt för alla dessa substanster är att de har påverkat vårt kemiska förhållande till natten.

I Nattens gudar leder Ulf Ellervik oss genom kulturhistorien och vetenskapen för att finna svar på sömnens och vakenhetens gåtor.

I alla tider har människor frågat om meningen med livet. Idag kan vi börja leta efter svar – inte bara i filosofi och religion – utan även rannsaka vad en rad vetenskapliga och humanistiska studier har lärt oss om vår existens och våra villkor.

Professor emeritus i farmakologi Bertil Fredholms reflektioner kring dessa spörsmål sammanfattas i en rundresa i sex essäer, där han för oss från grekernas häpnadsväckande iakttagelser till 1900-talets genombrott inom logik, språkfilosofi och naturvetenskap. Vad lärde vi oss från våra sinnen? Varför är Ludwig Wittgenstein så komplicerad? Vad menade Aristoteles när han sa att det besjälade är något levande? Hur kan vi fungera rationellt när vårt handlande är så känslostyrt?

Människans eviga frågor är en hyllning till vetenskapen och vår medmänsklighet.

Med den världsberömda genetikern och nobelpristagaren Svante Pääbos forskning har historien om människans ursprung skrivits om från grunden.

I Neandertalmänniskan tar Svante Pääbo med läsaren på en spännande resa på jakt efter urgammalt DNA, från undersökningar av fornegyptiska mumier i Uppsala till ett internationellt forskningsprojekt där författarens team lyckats rekonstruera neandertalarnas arvsmassa. Resultatet visar att neandertalarna, innan de dog ut för ungefär 30 000 år sedan, fick barn med våra förfäder. Pääbos senare upptäckter, såsom den tidigare okända Denisovamänniskan och hans metoder för att analysera gammalt DNA har gjort honom till en av vår tids mest uppmärksammade forskare.

För sin banbrytande forskning om neandertalarnas arvsmassa och mänsklig evolution tilldelades Svante Pääbo Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022. I Neandertalmänniskan skildrar han inte bara sina banbrytande forskningsresultat utan också vägen till vetenskap och forskningens villkor.

Vetenskapliga klassiker ges ut i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien.

En gång för länge sedan kollapsade en jättestjärna.

Så börjar Henry Gee sin berättelse om livet på jorden. Sedan tar han med läsaren på en halsbrytande, underhållande och upplysande odyssé genom 4,6 miljarder år av geologisk och evolutionär historia.I skuggan av kontinentaldrift, jordbävningar, vulkanutbrott, vilda hav, istider och torrperioder har olika livsformer uppstått och dött ut, överlevt och utvecklats. Livet har trots – eller kanske tack vare – detta kaos ständigt hittat nya vägar, från de första encelliga organismerna i de djupaste haven till de framgångsrika Homo sapiens.

Människans tid på jorden utgör ett mycket litet avsnitt i den långa berättelsen om livet på den här planeten. Hur kommer det att gå för oss? Är vi så framgångsrika att vi till och med kommer att lyckas ta kål på vår egen art?