Naturvetenskapens historia

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är?

Efter debuten med ”Ålevangeliet” har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. ”Den lodande människan” handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten

Under 1920- och 30-talet arbetade rasbiologiska institutet i Uppsala, under Herman Lundborgs ledning, med att samla information som kunde ligga till grund för dess forskning. Institutets personal utförde inte denna uppgift på egen hand. Från första början samarbetade de med en mängd individer ur den svenska allmänheten - helt vanliga svenskar som frivilligt engagerade sig för rasbiologin av eget intresse: alltifrån präster och läkare till folkskollärare och släktforskande lantbrukare.

Frivilliga rasbiologer är en bok om dessa människor, och om hur kunskap cirkulerade i det svenska samhället för mindre än 100 år sedan.

Måns Ahlstedt Åberg (f. 1994) är doktorand i Europastudier vid University of Hong Kong. Han är utbildad vid Lunds universitet och har som huvudsakliga intresseområden kontakter mellan Europa och Asien under tidigmodern tid, samt den svenska rasbiologins historia.

Stjärnor och äpplen som faller (2003) är en bok om fysiken och universum. Ulf Danielsson berättar levande och åskådligt om hur världen hänger ihop – och om hur man genom tiderna har trott att den hänger ihop. Från antikens och egyptiernas världsbilder går han ända fram till de senaste rönen kring svarta hål, kvarkar och strängar. För att förklara olika teorier tar han gärna omvägen över en helt vardaglig sfär, eller över Harry Martinson och Marcel Proust. Med humor och fantasi förklarar han några av de märkvärdigaste saker man kan fundera på en kväll när man ligger under stjärnhimlen.

Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

Kemisten Svante Arrhenius var en av sin tids största vetenskapsmän och utsågs 1903 till Sveriges förste Nobelpristagare. Till hans bekantskapskrets räknades både Einstein, Curie, Pavlov och Bohr. Han var folkbildare, freds- och demokrativän och fick strida för sina idéer och ideal. 1896 presenterade han en teori som visade hur ökade utsläpp av fossila växthusgaser kunde orsaka en global uppvärmning. Den blev mycket ifrågasatt och glömdes sedan bort, men utgör idag grunden för modern klimatforskning. I den första populärvetenskapliga biografin om Svante Arrhenius skildras Sveriges omvandling från bondeland till industrination och en stridbar visionär i dess mitt.

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är?

Efter debuten med ”Ålevangeliet” har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. ”Den lodande människan” handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten

Människans historia kännetecknas av en lång rad genombrott. Vissa har förändrat förutsättningarna för samhällen och enskilda människor i grunden, medan andra gjort livet enklare. Vad som blir ett genombrott kan vi bara veta efteråt. Ibland är det ett tydligt språng, men ofta en stegvis process där det breda genomslaget inträffar först när det nya fått spridning.

I denna medryckande och bildrika bok belyser författarna ett tjugotal genombrott – som förändrat människans vardag men också hennes syn på sig själv. Det historiska perspektivet, liksom människorna bakom och deras drivkrafter lyfts fram. Följ med på en resa genom tid och rum där varje berättelse utgår från de historiska ögonblicken och människorna bakom dem.

Vetenskapligt skickliga lärare är en avgörande tillgång för läroanstalter med akademiska ambitioner. I Vetenskapshistorisk hattparad (verk i två band) utforskar idéhistorikern Henrik Björck det svenska högskolesystemets historia genom att följa utbildningsinstitutioners kamp för rätten att dana sina egna doktorer. Denna avgränsade tematik får spegla större skeenden, som den desintegrerande expansion systemet genomgått. Universitetet decentreras när intresset riktas mot professionsutbildningar som var väsentliga för kunskapsbildning och kårformering.  

Henrik Björck är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Han har intresserat sig för olika fenomen och teman, från Vetenskapsakademiens institutionshistoria till badfrågans kulturhistoria, från ingenjörernas professionshistoria till planhushållningens begreppshistoria.

Granskad och publicerad genom forskningsplattformen Kriterium (volym nr 62 och 63).

Finns även som e-bok (ISBN 978-91-7655-000-7).

Den 11 november 1572 fick Tycho Brahe syn på en ny stjärna en upptäckt som skakade om hela den dåtida världsbilden.

Från sitt observatorium på Ven revolutionerade han astronomin med en aldrig tidigare skådad noggrannhet och precision. Han bevisade att universum var föränderligt och inte statiskt, en insikt som banade väg för den moderna vetenskapen.

Men Tycho Brahe var mycket mer än en stjärnskådare. Han var en excentrisk aristokrat, en rebell och en vetenskaplig visionär som utmanade både kyrkan och tidens makthavare. Hans liv kantades av dramatik från en mystisk duell som kostade honom näsan till storpolitiska intriger vid Europas hov.

I denna fängslande biografi tecknar Åke Jönsson ett levande porträtt av en man som förändrade världen. En bok för alla som fascineras av historiens stora tänkare och den eviga jakten på kunskap.

»I den nya boken Den stora fröstölden av Jens Nordqvist får man lära känna några av de världsförbättrare och idealister, plundrare och mördare, som deltog i 1900-talets storslagna projekt att mätta mänskligheten med hjälp av växtförädling ... Rafflande läsning!« Hemmets journal

»Den stora fröstölden är en intressant bok på så många sätt ... Det här är tankeväckande och rafflande läsning som bevisar att verkligheten ofta överträffar dikten så här vansinniga saker hittar man inte i vanlig gammal sci-fi!« JPS Media

»Maktkampen mellan Lysenko och Vasilov, där vetenskapsmannen för sin överlevnads skull tvingades stryka dilettanten medhårs, är intressant beskriven. Som läsare blir man fängslad av hur Nordqvist beskriver växtförädlingens utveckling och konsekvenser (både positiva och negativa) under förra århundradets tidiga årtionden.« Dast Magazine

Sommaren 1943. På uppdrag av Heinrich Himmler plundrar ett SS-kommando en rad odlingsanläggningar i Ukraina och södra Ryssland. Gruppen är på jakt efter fröerna i världens första genbank en enorm samling av växtmaterial från jordens alla hörn som skapats av den berömde sovjetiske växtförädlaren Nikolaj Vavilov. Med bytet hoppas man kunna lägga grunden till det jordbruk som ska livnära nazisternas tusenårsrike.

Den stora fröstölden är den dramatiska historien om tre män som verkade i tre politiska system. Nikolaj Vavilov bar på en dröm om en biologisk mångfald som kunde mätta världen. Han vägrade låta vetenskapen underordna sig politiken och kom att svälta ihjäl i Stalins fängelser. För SS-officeren Heinz Brücher var växtgenetiken ett redskap som kunde skydda det tyska folket. Han försökte senare använda de värdefulla fröerna till att köpa sig en fristad i Sverige. Amerikanen Norman Borlaugs superfröer slog världen med häpnad, gav honom Nobels fredspris och blev startskottet för den gröna revolution vars enorma monokulturer så kraftigt minskat den biologiska mångfalden.

Den stora fröstölden är ett historiskt reportage om framtidens mat. Med tillgång till nytt arkivmaterial följer Jens Nordqvist de stulna fröernas spår och skildrar växtförädlingens lika dramatiska som okända historia under 1900-talet.