Naturvetenskapens historia

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är?

Efter debuten med ”Ålevangeliet” har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. ”Den lodande människan” handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten

In this fully revised and updated edition of the best-selling popular science book of the 21st century, Bill Bryson makes complex subjects clear and compelling for everyone with an interest in the world around them. NOW FULLY REVISED AND UPDATED.'Possibly the best scientific primer ever published.' Economist'Truly impressive...It's hard to imagine a better rough guide to science.' GuardianBill Bryson can't contain his curiosity about the world around him. A Short History of Nearly Everything 2.0 is the result of his quest to understand everything that has happened from the Big Bang to the rise of civilization - how we got from being nothing at all to what we are today. Now fully updated to reflect the many scientific discoveries in the last twenty years since this book was first published, it explains among much else:

This journey through time and space will inform a new generation of readers, young and old, as well as those who read this book on first publication with a new perspective based on what we know now.Written in his inimitable style, Bryson makes complex subjects fascinating and accessible to everyone with an interest in the world around them.A Short History of Nearly Everything 2.0 reveals the world in a whole new way.Praise for A Short History of Nearly Everything:'I doubt that a better book for the layman about the findings of modern science has been written.' Sunday Telegraph'Bill Bryson has an unmatched gift for explaining the most difficult subjects in the clearest possible way.' Mail on Sunday'A travelogue of science, with a witty, engaging, and well-informed guide' The Times'Hugely readable and never obfuscating.' Sunday Times'A genuinely useful and readable book... A thoroughly enjoyable, as well as educational, experience. Nobody who reads it will ever look at the world around them in the same way again' Daily Express'The very book I have been looking for most of my life... Bryson wears his knowledge with aplomb and a lot of very good jokes.' Daily Mail'Destined to become a modern classic of science writing' The New York Times

Kemisten Svante Arrhenius var en av sin tids största vetenskapsmän och utsågs 1903 till Sveriges förste Nobelpristagare. Till hans bekantskapskrets räknades både Einstein, Curie, Pavlov och Bohr. Han var folkbildare, freds- och demokrativän och fick strida för sina idéer och ideal. 1896 presenterade han en teori som visade hur ökade utsläpp av fossila växthusgaser kunde orsaka en global uppvärmning. Den blev mycket ifrågasatt och glömdes sedan bort, men utgör idag grunden för modern klimatforskning. I den första populärvetenskapliga biografin om Svante Arrhenius skildras Sveriges omvandling från bondeland till industrination och en stridbar visionär i dess mitt.

Alkemins etymologiska rötter återfinns både i de arabiska och grekiska språken, och syftar på den process av transmutation som leder till en fullständig återförening med den gudomliga ursprungsformen. Dock sträcker sig det esoteriska utövandet av alkemi ända till Indien och Kina och har praktiserats åtminstone sedan 300-talet.

Under medeltiden lockade alkemi många av tidens mest framstående lärda. Starkt influerade av den klassiska elementläran drev alkemisterna sina hypoteser utifrån Aristoteles idé att allt går att skapa genom olika proportioner av de fyra elementen.

Från 1800-talet och framåt har alkemin felaktigt reducerats till en primitiv pseudovetenskap med det enda målet att omvandla oädla metaller till guld. Denna snäva tolkning bortser dock från alkemins verkliga komplexitet och ignorerar dess djupa filosofiska och religiösa aspekter, samt dess avgörande bidrag till kemins framväxt.

I denna rikt illustrerade antologi presenteras en mångfald av perspektiv på hur ömsesidighet, metafysiska kopplingar och relationen mellan makrokosmos och mikrokosmos utgör kärnan i alkemins filosofi. Några av världens mest framstående forskare och akademiker samlas för att analysera den alkemistiska världsbilden och utforska hur esoteriska tankeströmningar har format kultur, samhälle och vetenskap. Boken finns även i engelsk utgåva.

Sverige har i över 300 år varit ett ledande forskningsland där mängder av stora vetenskapliga genombrott har skett. I förhållande till folkmängden har inget annat land levererat så många vetenskapliga pionjärinsatser. Vad är förklaringen till denna styrkeposition som forskningsland? Vilka är människorna bakom upptäckterna? Vetenskapsförfattaren Eva Krutmeijer och historikern Henrik Berggren utforskar i boken vad det är som har varit ovanligt gynnsamt för svensk forskning. De närmar sig denna fråga genom att lyfta fram ett stort antal betydelsefulla svenska forskare – människor som varit verkliga pionjärer inom vetenskapen. Och genom denna mångfald av hängivna upptäckare kan man skönja djupare mönster – inte minst betydelsen av starka forskningsmiljöer.

Forskningsrönen i boken spänner över drygt trehundra år och många är världskända. Boken är skriven för en bred läsekrets och vill lyfta fram betydelsen av fri forskning. Berättelser om enskilda forskare och händelser lyfts fram i sitt historiska sammanhang – men boken innehåller också exempel på betydelsefull forskning av idag. Boken har skrivits i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien. Det framåtriktade efterordet är skrivet av akademiens tidigare ständige sekreterare, professor Hans Ellegren.

Under 1920- och 30-talet arbetade rasbiologiska institutet i Uppsala, under Herman Lundborgs ledning, med att samla information som kunde ligga till grund för dess forskning. Institutets personal utförde inte denna uppgift på egen hand. Från första början samarbetade de med en mängd individer ur den svenska allmänheten - helt vanliga svenskar som frivilligt engagerade sig för rasbiologin av eget intresse: alltifrån präster och läkare till folkskollärare och släktforskande lantbrukare.

Frivilliga rasbiologer är en bok om dessa människor, och om hur kunskap cirkulerade i det svenska samhället för mindre än 100 år sedan.

Måns Ahlstedt Åberg (f. 1994) är doktorand i Europastudier vid University of Hong Kong. Han är utbildad vid Lunds universitet och har som huvudsakliga intresseområden kontakter mellan Europa och Asien under tidigmodern tid, samt den svenska rasbiologins historia.

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är?

Efter debuten med ”Ålevangeliet” har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. ”Den lodande människan” handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten

Kring en bukt vid en lagun lade Aristoteles grunden för vetenskapen. Ungefär 2 500 år senare reser biologen Armand Marie Leroi till samma plats i ett försök att rekonstruera den värld där filosofen levde och verkade – där han med metodisk noggrannhet dissekerade djur, klassificerade arter och förde register över hur de levde. Lagunen är berättelsen om hur vetenskapen föddes ur dessa första iakttagelser. Leroi följer Aristoteles steg för steg, prövar hans teorier och gör upp med hans gissningar och missförstånd. Resultatet är en levande skildring av hur världen en gång började betraktas med vetenskapens blick: hur naturen blev ett fält för undersökning, inte bara förundran. Sedd genom Lerois blick framträder Aristoteles inte bara som den första biologen, utan också som en av de största.

Livet genomsyrar dagens debatter. Livets gränser utmanas av landvinningar inom genteknologi, AI-teknik och sökandet efter liv i rymden. Vår livsstil orsakar klimatförändringar och minskad biologisk mångfald, något som i sin tur försämrar villkoren för livet på jorden. Vi kämpar för att förstå hur ett gott liv bör levas och vad det har för mening. Samtidigt tycks det omöjligt att ge ett slutgiltigt svar på exakt vad liv är.  

Men livet har debatterats i årtusenden. Precis som i dag har människor i det förflutna slagit vakt om livet, diskuterat det goda livets kärna och försökt precisera vad som särskiljer den levande organiska världen. Den här boken undersöker hur människor och samhällen från antiken till i dag har angripit frågor som dessa. I en rad fallstudier utforskar den livsbegreppens, livsformernas och livshållningarnas roll i vetenskapens, medicinens, filosofins och andra områdens språkbruk och debatter.  

Livets idéhistoria bidrar med en rik förståelse av historiska idéer om liv och diskuterar hur livet kan avgränsas och analyseras inom historisk forskning. Syftet med boken är också att visa olika teoretiska och metodologiska ingångar till livets historia inom fält som biologihistoria, medicinhistoria, litteraturhistoria, filosofihistoria, vetenskapshistoria och miljöhistoria.    

Medverkande författare: David Bowling · David Dunér · Ingrid Dunér · Jonnie Eriksson · Adam Furbring · Astrid Grelz · Frits Gåvertsson · Anna Hultman · Jimmy Jönsson · Magnus Krook · Jan Eric Olsén · Erik Persson · Disa Runeby · Kristiina Savin 

»I den nya boken Den stora fröstölden av Jens Nordqvist får man lära känna några av de världsförbättrare och idealister, plundrare och mördare, som deltog i 1900-talets storslagna projekt att mätta mänskligheten med hjälp av växtförädling ... Rafflande läsning!« Hemmets journal

»Den stora fröstölden är en intressant bok på så många sätt ... Det här är tankeväckande och rafflande läsning som bevisar att verkligheten ofta överträffar dikten så här vansinniga saker hittar man inte i vanlig gammal sci-fi!« JPS Media

»Maktkampen mellan Lysenko och Vasilov, där vetenskapsmannen för sin överlevnads skull tvingades stryka dilettanten medhårs, är intressant beskriven. Som läsare blir man fängslad av hur Nordqvist beskriver växtförädlingens utveckling och konsekvenser (både positiva och negativa) under förra århundradets tidiga årtionden.« Dast Magazine

Sommaren 1943. På uppdrag av Heinrich Himmler plundrar ett SS-kommando en rad odlingsanläggningar i Ukraina och södra Ryssland. Gruppen är på jakt efter fröerna i världens första genbank en enorm samling av växtmaterial från jordens alla hörn som skapats av den berömde sovjetiske växtförädlaren Nikolaj Vavilov. Med bytet hoppas man kunna lägga grunden till det jordbruk som ska livnära nazisternas tusenårsrike.

Den stora fröstölden är den dramatiska historien om tre män som verkade i tre politiska system. Nikolaj Vavilov bar på en dröm om en biologisk mångfald som kunde mätta världen. Han vägrade låta vetenskapen underordna sig politiken och kom att svälta ihjäl i Stalins fängelser. För SS-officeren Heinz Brücher var växtgenetiken ett redskap som kunde skydda det tyska folket. Han försökte senare använda de värdefulla fröerna till att köpa sig en fristad i Sverige. Amerikanen Norman Borlaugs superfröer slog världen med häpnad, gav honom Nobels fredspris och blev startskottet för den gröna revolution vars enorma monokulturer så kraftigt minskat den biologiska mångfalden.

Den stora fröstölden är ett historiskt reportage om framtidens mat. Med tillgång till nytt arkivmaterial följer Jens Nordqvist de stulna fröernas spår och skildrar växtförädlingens lika dramatiska som okända historia under 1900-talet.

I slutet av 1600-talet tittar den engelske vetenskapsmannen Hooke och den holländske forskaren Leeuwenhoek ner i sina enkla, handgjorda mikroskop, oberoende av varandra. Vad de ser ska revolutionera biologin och läkekonsten för alltid. Dessa livets elementarpartiklar – cellerna – medförde en ny förståelse för vad det innebär att vara människa, och vad det skulle kunna komma att innebära i framtiden.

Två hundra år senare kunde den tyske läkaren Rudolf Virchow underkänna populära föreställningar om att kroppsvätskor, psykiska avvikelser, hysteri, neuroser eller miasma – eller Guds vilja, för den delen – orsakade sjukdom. Vetenskapen började betrakta människokroppen som ett ekosystem av celler. Alla celler kommer ur andra celler; normal fysiologi är en funktion av cellfysiologi; sjukdom, störningar i fysiologin, är följden av störningar i cellens fysiologi.

Siddhartha Mukherjee är bästsäljande populärvetenskaplig författare och en av vår tids mest framstående cellforskare. Cellernas sång är den spektakulära berättelsen om människorna som upptäckte cellen, lärde sig förstå den, reparera den och manipulera den.