Rasbiologi har sedan länge förpassats till historiens skräphög. I de senaste decenniernas DNA-revolution används likväl etniska kategorier i olika studier – kartläggningsmetoderna som visar skillnader mellan grupper kan påminna om en högteknologisk form av skallmätning. Här argumenterar Ulrika Björkstén för att det nyvaknade biologiska intresset för etnicitet inte är värderingsfritt.
