Böcker om etiska frågor och debatter

Maskinerna blir smartare samtidigt som människan tycks ha drabbats av hjärnröta. Uppgifter som tidigare krävde mänsklig tankekraft tas alltmer över av AI. Men vad händer med våra hjärnor när vi slutar att anstränga oss?

I en tid av konstgjord intelligens och mänsklig dumhet behöver vi medvetenhet, kunskaper och strategier. Mental uppgradering handlar om att bevara sin nyfikenhet, utveckla sitt tänkande och fortsätta lära under hela livet – att odla de förmågor som ger människan en fördel i vår alltmer automatiserade värld.

»AI är vår tids stora systemskifte. Sara Öhrvall visar hur tekniken förändrar synen på människans förmågor och varför vi själva behöver ta en mer aktiv roll i den framtid som nu formas.« Jacob Wallenberg, ordförande Investor och Svenskt Näringsliv

»En mycket viktig bok i en tid där det blir allt svårare att veta hur vi ska vara människor. Med djup kunskap öppnar Öhrvall centrala frågor: Vad gör AI med oss och vad bör vi odla för mänskliga kompetenser?« Jonna Bornemark, professor i filosofi och författare

»Boken tar med oss på en fascinerande och ödesmättad resa. Inte så mycket till framtiden utan till vår egen självuppfattning, här och nu. När vårt mänskliga signum får sig en grundstöt blir de existentiella frågorna av en annan karaktär: de blir tekniskt drivna. Om vi vill förstå nutidsmänniskans kommande livsvillkor, måste vi också förstå den framväxande teknologin. Sara Öhrvall är en strålande ledsagare mot dessa dubbla insikter.« Lars Strannegård, professor och rektor, Handelshögskolan i Stockholm

Det sägs att vid varje teknikskifte förändras världen i grunden. Skillnaden den här gången, är att grunden är vi.

Vad händer med vårt omdöme när svaren kommer färdigformulerade? Vem är vi när AI väljer åt oss? Och vad blir meningen med människan när maskiner klarar det vi uppfattar som djupt mänskligt?

Vi har länge levt som om vi varit ensamma om intelligensen. Tänkandet, språket och fantasin har burit föreställningen om vår särställning. Nu är det inte längre lika självklart. Artificiell intelligens passerar tänkandets gräns inom allt fler områden och tvingar oss att fråga vad människan kan, vill och bör vara. Ska vi nu låta AI tänka åt oss, eller använda tekniken för att tänka bättre själva? Det här är en bok om AI, men framför allt om oss.  

I Vid tänkandets gräns undersöker Sara Öhrvall vad det innebär att vara människa när AI träder in i våra liv. I möten med dem som driver utvecklingen och människor vars vardag redan präglas av tekniken, visar hon hur snabbt gränsen flyttas för vad vi är beredda att överlåta till systemen, och vad som krävs för att behålla vår handlingskraft när spelreglerna förändras. För när AI gör mer av det vi gör, måste vi göra mer av det vi är.

Sara Öhrvall har länge arbetat nära den tekniska utvecklingens framkant, från Silicon Valley och internationella teknikbolag till ledningsgrupper och styrelser i svenskt näringsliv. Idag driver hon flera stora AI-initiativ i gränslandet mellan näringsliv, akademi och samhälle. Sara är Practitioner-in-Residence vid Handelshögskolan i Stockholm och styrelseledamot i bland annat Investor och Axfood. Tidigare har hon haft ansvar för teknikdriven förändring i flera av Sveriges största företag. Vid tänkandets gräns är hennes andra bok, debuten Ditt framtida jag utkom 2020.

Genom historien har gränserna för yttrandefriheten flyttats fram och tillbaka, flera gånger.

Med den svenska tryckfrihetsförordningen 1766 upphörde århundranden av censur. Några år senare avskaffades förordningen av Gustav III för att återställas efter 1809 års revolution.

Under andra världskriget lät Per Albin Hanssons samlingsregering öppna grundlagen för införandet av censur. Antinazistiska tidningar drabbades av tryckfrihetsåtal, konfiskationer utan rättegång, transportförbud och offentliga fördömanden från regeringen. Publicister dömdes till fängelse, böcker beslagtogs och teaterföreställningar stoppades. Efter kriget vidgades yttrandefriheten men de senaste tio åren har den återigen rullats tillbaka.

Nya brott som utlandsspioneri har införts, anskaffarfriheten och meddelarfriheten har begränsats. De administrativa möjligheterna att styra medierna har stärkts och rätten till insyn, offentlighetsprincipen, kringskurits med nya sekretessbestämmelser och ändrad praxis.

Lägg därtill en uppluckring av maktdelningen där statsråd söker styra myndigheter och påverka medier bortom det konstitutionella regelverkets gränser.

I Yttrandefrihet - i krig och orostid tecknar Nils Funcke en översikt av yttrandefrihetens historia. Han ser paralleller till det som sker idag och varnar för risken att dagens bestämmelser kan komma att användas för att inskränka yttrandefriheten när den, precis som under andra världskriget, behövs som bäst.

Nils Funcke är journalist och författare. Han har bland annat varit adjunkt vid Stockholms universitet, utgivare för tidningen Riksdag & Departement, vd för föreningen Utgivarna, sekreterare i Yttrandefrihetskommittén och ledamot i Mediernas etiknämnd samt Publicistklubben. Han har bland annat tilldelats Stora Journalistpriset och Advokatsamfundets journalistpris. Funcke har tidigare utgett Att publicera, 3:e upplagan, 2023 (Studentlitteratur), Offentlighetsprincipen, 3:e upplagan, 2023, (Studentlitteratur), Yttrandefrihet på nätet, 2016 (Internet stiftelsen), Tryckfriheten under tryck, 2:a upplagan, 2006 (Carlssons)

Om Varför lära?Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider är en bok om kunskap, kritiskt tänkande, kreativitet, demokrati och frihet i en framtid dominerad av artificiell intelligens. Med levande exempel och tvärvetenskapligt djup vill boken väcka debatt, inspirera till handling och eftertänksamhet.

En fråga som många ställer sig, när AI inte bara söker information utan även analyserar den, skriver texter och fattar beslut, är: Varför ska vi överhuvudtaget lära oss något?

Boken är ett djärvt, lättillgängligt och djupt relevant manifest som väver samman neurovetenskap, psykologi och filosofi till en övertygande berättelse om mänsklig intelligens. Genom sex centrala skäl till att fortsätta lära och vässa vårt tänkande bygger författarna ett hoppfullt och kraftfullt argument för den mänskliga kunskapens bestående värde.

Sagt om boken:”De (författarna) går igenom skilda, väsentliga aspekter ifråga om kunskapens roll för oss människor. Inte minst för vårt mentala välbefinnande! Om vi vill kunna tänka och vara lyckliga, behöver vi lära. [...] Ibland kanske det känns som att vi är på väg mot en dystopi, men Klingberg och Wikforss ger oss en motvikt. De argumenterar för och motiverar oss till att själva fungera som en bromsmedicin i en värld av intellektuell försämring. Det gör boken väl värd att läsa!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 5, 2026

Hur hållbar är vindkraften? Den blöder pengar, men fortsätter att växa. Samtidigt blir konkurserna fler och haverierna vanligare. Sektorn liknar ett svart hål.

I del fem av succéserien Gröna bubblor fördjupar sig Christian Sandström i vindkraften. Han beskriver här enorma skuldberg, miljöförstöring och förlorade fastighetsvärden.

CHRISTIAN SANDSTRÖM är docent från Chalmers och kolumnist i Affärsvärlden. Han har tidigare publicerat sex böcker om grön omställning och mer än tio vetenskapliga artiklar. Sandström har bland annat gästforskat vid Universitetet i Cambridge och vid ETH i Zürich. 2018 fick han Chalmers Pedagogiska Pris för sin undervisning på skolan.

Sagt om Gröna bubblor 5:

Boken belyser hur teknikval baserat på fysik gått förlorad genom politiska påbud. – Harry Frank tidigare forskningschef på ABB och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin och Kungliga Ingenjörsvetenskapliga Akademin.

Få personer har granskat den svenska energiomställningen lika enträget som Christian Sandström. Med en kombination av forskarens uthållighet och journalistens berättarglädje har han skrivit en bok som kommer att bli en viktig referenspunkt i debatten om vindkraftens roll i Sverige. – Mats Nilsson, docent i nationalekonomi.

Vi som arbetar med energisystem ser ofta vindkraften ovanifrån. Sandström gör tvärtom. Genom bolagens egna bokslut visar han vem som tjänar, vem som förlorar – och vem som till slut får stå för notan. – Jonas Kristiansen Nøland, professor i energikonvertering, NTNU i Norge

Christian Sandström visar med humor och noggrann källgranskning av ett antal gröna bubblor hur illa det kan gå när en närmast religiös tro på den gröna omställningen övertrumfar de fysikaliska realiteterna. – Per Fahlén, professor emeritus från Chalmers tekniska högskola (energi och miljö) och ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapliga Akademin.

Vindkraftens inverkan på människor och djurliv har negligerats och tonats ner av industrin, försiktighetsprincipen har glömts bort. Sandströms bok är en smärtsam påminnelse om varför den behövs. – Helen Karlsson, docent i miljömedicin

Ted Gärdestads sång Sol, vind och vatten har i den gröna omställningens namn uppdaterats till Stål, vind och vätgas. I Gröna bubblor 3 fortsätter forskaren Christian Sandström sin granskning av satsningar som slår fel och där andra står för notan.

Läs om vindsnurror som är räntesnurror, påstådda klimat hjältar som lever gott i Luxemburg, och om likheter mellan dagens stålsatsningar i Norrland och 70-talets fiasko Stålverk 80.

En mycket välbehövlig granskning av den så kallade gröna omställningen CHRISTER GARDELL, grundare Cevian Capital

Idag finns mängder av skattefinansierade prestigeobjekt som lovat gröna jobb och hållbar utveckling men som sedan kollapsat. I Gröna bubblor avtäcker Christian Sandström hur vår tids förhoppningar om världsledande teknik och grön industri resulterat i nedskrivningar, förluster och fullständiga härvor.

CHRISTIAN SANDSTRÖM, forskare och författare, är biträdande professor vid Handelshögskolan i Jönköping och docent vid Chalmers.

Välkommen till det viktigaste samtalet just nu.

Artificiell intelligens är inte längre science fiction. Den är ett faktum och den förändrar våra liv och vårt samhälle. Max Tegmark har skrivit ett blivande standardverk om mänsklighetens framtida existens.

Är det troligt att vi kommer att skapa övermänsklig intelligens? Hur bör vårt rättsväsende hantera autonoma system? Hur slår automatiseringen?

Detta är brännande frågor som vi alla behöver adressera: Om vi skapar en övermänsklig intelligens, skulle det då vara möjligt att kontrollera den? Kan vi över huvud taget försäkra oss om att användningen av AI gynnar oss?

Max Tegmark betraktar dessa frågor ur sitt unika perspektiv och väljer bort både teknikskepticism och digital utopi vi behöver en rationell medelväg för att kunna navigera vår spektakulära framtid.

"Alla bör fråga sig vad vi nu kan göra för att dra fördel av framtidens AI, och undvika riskerna. Detta är vår tids viktigaste samtal och Tegmarks tankeväckande bok hjälper dig i det samtalet." Professor Stephen Hawking

"Den makalösa kraft som den artificiella intelligensen har släppt loss medför att de kommande tio åren kan bli mänsklighetens bästa eller värsta. Tegmark har gjort den mest insiktsfulla och allra roligaste utforskningen av AI:s konsekvenser som jag någonsin har läst. Du har en högtidsstund framför dig." Professor Erik Brynjolfsson, chef för MIT Initiative on the digital economy

"Tegmarks nya bok är en genomtänkt guide till vår tids viktigaste samtal om hur vi ska skapa en välvillig framtida civilisation, när vi nu smälter samman vårt biologiska tänkande med en ännu större intelligens som vi själva har skapat." Ray Kurzweil, uppfinnare och framtidsforskare

'As I follow the principles that Arthur Brooks presents, I am becoming happier. I'm actually having fun, too - a word that previously didn't exist in my vocabulary.' - OPRAH WINFREYFrom the #1 New York Times bestselling author of From Strength to Strength, the definitive account of how the modern world makes meaning so hard to find-and a plan to discover your life's deepest purpose.If you struggle to discern life's meaning, you're not alone. Millions today describe a growing sense of emptiness, a lack of purpose and significance. And there's a reason: Rapid cultural, economic and technological changes have rewired our brains, reducing their ability to perceive depth and purpose.In The Meaning of Your Life, social scientist and happiness expert Arthur C. Brooks shows you how to push back against these changes and find the meaning you need to live a happy, fulfilling life. Relying on cutting-edge science, he offers practical, evidence-based strategies for breaking free of the powerful trends and personal habits that dull your focus on the why of your life. Drawing on the great philosophers and the world's faith traditions, he shows how everyone can-and must-approach life's most important and mysterious questions and provides a blueprint that will help even the most skeptical person find a life of spiritual transcendence, passionate love, and true calling.'What is the meaning of my life?' is not an unanswerable question, but rather the start of a pilgrimage into unexplored corners of your consciousness. The Meaning of Your Life is your handbook for this journey.

Maskinerna blir smartare samtidigt som människan tycks ha drabbats av hjärnröta. Uppgifter som tidigare krävde mänsklig tankekraft tas alltmer över av AI. Men vad händer med våra hjärnor när vi slutar att anstränga oss?

I en tid av konstgjord intelligens och mänsklig dumhet behöver vi medvetenhet, kunskaper och strategier. Mental uppgradering handlar om att bevara sin nyfikenhet, utveckla sitt tänkande och fortsätta lära under hela livet – att odla de förmågor som ger människan en fördel i vår alltmer automatiserade värld.

276 gånger har pastorn Jim Brazzil suttit i dödens väntrum. Han har lyssnat på bekännelser i elfte timmen – den dödsdömdas sista stund, när allt väller upp och man måste berätta. Nu är Jim själv den döende mannen, redo för sin sista bekännelse. Och det är Carina Bergfeldt som fått förtroendet att lyssna.

Den svenska journalisten och den amerikanska fängelsepastorn tillbringar två veckor tillsammans. I sitt hus på landsbygden i Texas delar han med sig av sina unika livsvisdomar om död och sorg, men också om kärlek, försoning och hopp. Genom Jim Brazzils ovanliga historia försöker Carina Bergfeldt även förstå sig själv och sina erfarenheter. Hur ska man leva sitt liv? Kan man alltid förlåta? Och vilken dag är egentligen en bra dag att dö?

”Gnistrande, Bergfeldt! - - - En bra dag dag att dö är en fin läsupplevelse. Gripande, upplyftande och hemsk på samma gång.” Mariestads-Tidningen

”En bok att sjunka in i och oavsett om man har en stark tro eller inte är det förlösande att ta del av deras samtal.” Bohusläningen

”Det är en gripande och hemsk bok, men också en upplevelse, och kanske även ett uppvaknande.” Blekinge Läns Tidning

Där sitter han till slut, fyrtioettåringen hon flugit över Atlanten för att träffa. Mannen som snart ska dö.I en bur. På andra sidan av ett skottsäkert glas. Han ser hur hon tittar på vakterna i skottsäkra västar som står några steg bakom buren. Hur hon tittar på mannen med handen på sitt vapen tre steg från henne. Alltid redo.Mannen i buren lyfter telefonluren och hälsar, presenterar sig.När Carina Bergfeldt möter Vaughn Ross återstår en vecka av hans liv. Han är dömd till döden i Texas, delstaten som avrättar fler fångar än tvåan Oklahoma, trean Virginia, fyran Florida, femman Missouri och sexan Alabama på listan tillsammans. I tio år, nio månader och tio dagar har Vaughn Ross suttit här och väntat på att dö, för att sona det dubbelmord han dömdes för 2002. Snart ska han spännas fast på en bår, injiceras med gift och avrättas."Det enda jag har bett om är att jag inte ska begravas här", säger han. "Texas kanske tar mitt liv, men de får inte behålla min kropp."Samtalet blir starten på en vecka i Texas som involverar en pastor som stått bredvid 300 fångar i deras sista stund, en fängelsedirektör som beordrat 89 avrättningar, en kvinna som älskar en mördare, en familj som vill ha hämnd och en polis som avgett ett löfte som infrias först när nålen injiceras.Men allt börjar med mannen som har sju dagar kvar att leva.

Vi lever våra liv på den smala kustremsa som löper mellan minnen och drömmar. Drömmarna har en viktig funktion som något att sträcka sig och växa mot, medan minnena hanterar det liv som blev.  

Så inleder Tomas Sjödin den krönika som gett titeln till denna, hans fjärde bok med krönikor. Många av texterna letar sig tillbaka till tider, platser och minnen som alla har det gemensamt att de har något att säga om vår väg in i en oviss framtid. Han skriver om till synes vardagliga ting och iakttagelser som i sin enkelhet och vardaglighet hjälper oss att bevara blicken för det storslagna i tillvaron.

Här finns även texter om skillnaden mellan att vara en letare och en väntare, om råttgrå dagar, favoritfik, väder, vikten av att misslyckas, skönheten i en blyertspenna och att bakåt kan vara en väg framåt.

Krönikorna är skrivna under några korta år som kommit att präglas av både en global pandemi, krig i vårt närområde och ett allt mer spänt säkerhetsläge. Att i sådana tider söka sig mot det förflutna är inte verklighetsflykt utan ett sätt att navigera och bevara hoppet.

Tomas Sjödin är författare, föredragshållare och krönikör. Han har kommit att bli ett populärt och uppskattat namn. Ett tydligt exempel på detta är att han har sommarpratat i Sveriges Radio två gånger och av radiolyssnarna röstats fram som vinterpratare inte mindre än sju gånger, nu senast vid årsskiftet då Tomas vinterprat hade just temat i denna boks titel. Detta är hans fjärde bok i raden av krönikeböcker och de tidigare är Jag lutar åt Gud, Det är mycket man inte måste och Lita på att det ljusnar.

Tomas är omåttligt populär och vi älskar honom! Hans Vinter- och Sommarprat ligger i topp på lyssnarfrekvens. Bibi Rödöö, programredaktör för P1 Vinterredaktion

Tomas Sjödin har en enastående förmåga att på ett finstämt sätt ta med sina läsare på lärorika resor i tid och rum. Hans krönikor väcker alltid tankar och manar till reflektion. Det är dessutom ett rent nöje att samarbeta med en så klok och sympatisk människa som Tomas, en av Göteborgs-Postens allra mest populära krönikörer under många år. Julle Lennartson, redaktör, Göteborg-Posten

Maskinerna blir smartare samtidigt som människan tycks ha drabbats av hjärnröta. Uppgifter som tidigare krävde mänsklig tankekraft tas alltmer över av AI. Men vad händer med våra hjärnor när vi slutar att anstränga oss?I en tid av konstgjord intelligens och mänsklig dumhet behöver vi medvetenhet, kunskaper och strategier. Mental uppgradering handlar om att bevara sin nyfikenhet, utveckla sitt tänkande och fortsätta lära under hela livet – att odla de förmågor som ger människan en fördel i vår alltmer automatiserade värld.

För källförteckning hänvisas till textutgåvan.

A former Wall Street quant sounds an alarm on the mathematical models that pervade modern life and threaten to rip apart our social fabric We live in the age of the algorithm. Increasingly, the decisions that affect our lives where we go to school, whether we get a car loan, how much we pay for health insurance are being made not by humans, but by mathematical models. In theory, this should lead to greater fairness: Everyone is judged according to the same rules, and bias is eliminated. But as Cathy O Neil reveals in this urgent and necessary book, the opposite is true. The models being used today are opaque, unregulated, and uncontestable, even when they re wrong. Most troubling, they reinforce discrimination: If a poor student can t get a loan because a lending model deems him too risky (by virtue of his zip code), he s then cut off from the kind of education that could pull him out of poverty, and a vicious spiral ensues. Models are propping up the lucky and punishing the downtrodden, creating a toxic cocktail for democracy. Welcome to the dark side of Big Data. Tracing the arc of a person s life, from college to retirement, O Neil exposes the black box models that shape our future, both as individuals and as a society. These weapons of math destruction score teachers and students, sort resumes, grant (or deny) loans, evaluate workers, target voters, set parole, and monitor our health. O Neil calls on modelers to take more responsibility for their algorithms and on policy makers to regulate their use. But in the end, it s up to us to become more savvy about the models that govern our lives. This important book empowers us to ask the tough questions, uncover the truth, and demand change.

Om Varför lära?Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider är en bok om kunskap, kritiskt tänkande, kreativitet, demokrati och frihet i en framtid dominerad av artificiell intelligens. Med levande exempel och tvärvetenskapligt djup vill boken väcka debatt, inspirera till handling och eftertänksamhet.

En fråga som många ställer sig, när AI inte bara söker information utan även analyserar den, skriver texter och fattar beslut, är: Varför ska vi överhuvudtaget lära oss något?

Boken är ett djärvt, lättillgängligt och djupt relevant manifest som väver samman neurovetenskap, psykologi och filosofi till en övertygande berättelse om mänsklig intelligens. Genom sex centrala skäl till att fortsätta lära och vässa vårt tänkande bygger författarna ett hoppfullt och kraftfullt argument för den mänskliga kunskapens bestående värde.

Sagt om boken:”De (författarna) går igenom skilda, väsentliga aspekter ifråga om kunskapens roll för oss människor. Inte minst för vårt mentala välbefinnande! Om vi vill kunna tänka och vara lyckliga, behöver vi lära. [...] Ibland kanske det känns som att vi är på väg mot en dystopi, men Klingberg och Wikforss ger oss en motvikt. De argumenterar för och motiverar oss till att själva fungera som en bromsmedicin i en värld av intellektuell försämring. Det gör boken väl värd att läsa!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 5, 2026