Etiska frågor och debatter

Om Varför lära?Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider är en bok om kunskap, kritiskt tänkande, kreativitet, demokrati och frihet i en framtid dominerad av artificiell intelligens. Med levande exempel och tvärvetenskapligt djup vill boken väcka debatt, inspirera till handling och eftertänksamhet.

En fråga som många ställer sig, när AI inte bara söker information utan även analyserar den, skriver texter och fattar beslut, är: Varför ska vi överhuvudtaget lära oss något?

Boken är ett djärvt, lättillgängligt och djupt relevant manifest som väver samman neurovetenskap, psykologi och filosofi till en övertygande berättelse om mänsklig intelligens. Genom sex centrala skäl till att fortsätta lära och vässa vårt tänkande bygger författarna ett hoppfullt och kraftfullt argument för den mänskliga kunskapens bestående värde.

Sagt om boken:”De (författarna) går igenom skilda, väsentliga aspekter ifråga om kunskapens roll för oss människor. Inte minst för vårt mentala välbefinnande! Om vi vill kunna tänka och vara lyckliga, behöver vi lära. [...] Ibland kanske det känns som att vi är på väg mot en dystopi, men Klingberg och Wikforss ger oss en motvikt. De argumenterar för och motiverar oss till att själva fungera som en bromsmedicin i en värld av intellektuell försämring. Det gör boken väl värd att läsa!”Linus Björk, BTJ-häftet nr 5, 2026

276 gånger har pastorn Jim Brazzil suttit i dödens väntrum. Han har lyssnat på bekännelser i elfte timmen – den dödsdömdas sista stund, när allt väller upp och man måste berätta. Nu är Jim själv den döende mannen, redo för sin sista bekännelse. Och det är Carina Bergfeldt som fått förtroendet att lyssna.

Den svenska journalisten och den amerikanska fängelsepastorn tillbringar två veckor tillsammans. I sitt hus på landsbygden i Texas delar han med sig av sina unika livsvisdomar om död och sorg, men också om kärlek, försoning och hopp. Genom Jim Brazzils ovanliga historia försöker Carina Bergfeldt även förstå sig själv och sina erfarenheter. Hur ska man leva sitt liv? Kan man alltid förlåta? Och vilken dag är egentligen en bra dag att dö?

”Gnistrande, Bergfeldt! - - - En bra dag dag att dö är en fin läsupplevelse. Gripande, upplyftande och hemsk på samma gång.” Mariestads-Tidningen

”En bok att sjunka in i och oavsett om man har en stark tro eller inte är det förlösande att ta del av deras samtal.” Bohusläningen

”Det är en gripande och hemsk bok, men också en upplevelse, och kanske även ett uppvaknande.” Blekinge Läns Tidning

När Giuliano da Empoli började skriva på Rovdjurens tid var det först tänkt att bli en lite längre tidningsartikel med reflexioner kring det gångna politiska året. Materialet växte snabbt - det har varit ett minst sagt händelserikt år - och när han dessutom inte kunde låta bli att dra historiska paralleller i tiden blev det i stället en liten bok.  

Med sin unika bakgrund som politisk rådgivare, journalist och professor i politisk vetenskap har da Empoli en unik position på den politiska arenan: han är inbjuden till allt från statsbesök mellan Macron och Zelensky till FN:s generalförsamlings årliga möte. Han var också på plats i München när J.D. Vance höll sitt aggressiva, kritiska tal till Europa.  

Med talande bilder snarare än teoretiska koncept har da Empoli försökt fånga stämningarna i den gamla världsordningens dödsögonblick och åskådliggöra den nya ordningens järngrepp. Han guidar oss genom dimridåerna och visar hur makt erövras genom spektakulära handlingar baserade på impulser och girighet, och hur techbaronerna skapat sig en egen verklighet där AI verkar omöjligt att kontrollera  Kaos är inte längre upprorsmakarens vapen, utan maktens sigill. 

Rovdjurens tid är här.

Giuliano Da Empoli är en italiensk-schweizisk författare, politisk rådgivare och journalist som har en unik inblick i maktens centrum. Han har skrivit flera faktaböcker och en roman, Trollkarlen i Kreml, som blivit en enorm bästsäljare och tilldelats Grand prix de l Académie Française.

Därför är AI inte slutet – utan början på vad vi kan bliAI kommer inte att ersätta oss, utan frigöra en massiv våg av mänsklig kreativitet. När tondöva kan skapa musik, dyslektiker skriva vacker prosa och den som aldrig kodat kan bygga appar inleds en omvälvande förändring som kommer att skapa välstånd och möjligheter i generationer framåt. Fyra tidigare accelerationer har genom historien format mänsklighetens utveckling. Den femte börjar nu. Står du redo att ta vara på möjligheten? I Den femte accelerationen träffar Mathias Sundin vägvisarna till världen som väntar – Nobelpristagare, innovatörer, industriledare, forskare, poeter, entreprenörer – och hjälper dig att finna din roll i AI-eran.*Mathias Sundin är chefredaktör för Warp News och ordförande för Warp Institute. Han har tidigare varit riksdagsledamot och ledamot i regeringens AI-kommission.*»Sundin har skapat en berättelse som inspirerar och bjuder in dig att bli pionjär – i en tid när möjligheterna är större än någonsin tidigare.« Jonas Birgersson, entreprenör »En välkommen argumentation för att AI inte är slutet för mänskligheten, utan tvärtom hjälper oss att hitta bättre förklaringar och lösa nya problem.«David Deutsch, professor vid Oxford och kvantdatorernas skapare »En lärorik och inspirerande bok om AI och dess stora potential.« Christer Fuglesang, astronaut och professor i rymdfart »En bok som visar att de som förstår tekniska skiften kan bygga nästa generations miljardbolag.« Nami Zarringhalam, grundare Truecaller »Det här är boken för alla som vill få ett helikopterperspektiv på AI-utvecklingen.« Maria Rankka, ordförande Cellcolabs och ängelinvesterare »Här kommer en bok som bidrar till hoppfullhet och även ger en bild av hur vi kommer att förstärka det som gör oss mänskliga.« Klas Hallberg, vinnare av Stora Talarpriset »En humoristisk, upplyftande, insiktsfull och stärkande inblick i vårt framtida samhälle. Mathias Sundins bok ger en enorm palett av möjligheter att måla en ny värld och kommer att förändra resten av ditt liv.« Tom Skalak, f.d. vd för Paul Allen Frontiers Group »En insiktsfull inblick i hur AI fungerar som en förstärkare av mänskligt intellekt och gör det möjligt för vem som helst att lära sig snabbare och knyta ihop idéer över olika fält.« Nathan Myhrvold, vd Intellectual Ventures, universalgeni »Den femte accelerationen är en bok som behövs. I en tid av pessimism påminner den oss om att mänsklig uppfinningsrikedom, förstärkt av nya verktyg, fortsätter att driva utvecklingen framåt.« Johan Norberg, författare »Mathias Sundin argumenterar för att AI är nästa stora motor för mänskliga framsteg, ett verktyg som kommer att påskynda korsbefruktningen av idéer och frigöra innovation. Han kan mycket väl ha rätt.« Matt Ridley, vetenskapsjournalist och författare »Mänskligheten har bara satt en tå över tröskeln till AI-accelerationens era, och Sundin hjälper oss att föreställa oss vad vi kommer att upptäcka när vi fullt ut öppnar dörren till denna nya era.« Richard Maltsbarger, vd för Pet Valu »Den femte accelerationen ger en vision för framtiden som både inspirerar och utmanar – med skärpa och finess visar Mathias hur samspel mellan människa och AI blir nyckeln till nästa stora språng.« Karin Nilsdotter, entreprenör, styrelseledamot och rådgivare

Där sitter han till slut, fyrtioettåringen hon flugit över Atlanten för att träffa. Mannen som snart ska dö.I en bur. På andra sidan av ett skottsäkert glas. Han ser hur hon tittar på vakterna i skottsäkra västar som står några steg bakom buren. Hur hon tittar på mannen med handen på sitt vapen tre steg från henne. Alltid redo.Mannen i buren lyfter telefonluren och hälsar, presenterar sig.När Carina Bergfeldt möter Vaughn Ross återstår en vecka av hans liv. Han är dömd till döden i Texas, delstaten som avrättar fler fångar än tvåan Oklahoma, trean Virginia, fyran Florida, femman Missouri och sexan Alabama på listan tillsammans. I tio år, nio månader och tio dagar har Vaughn Ross suttit här och väntat på att dö, för att sona det dubbelmord han dömdes för 2002. Snart ska han spännas fast på en bår, injiceras med gift och avrättas."Det enda jag har bett om är att jag inte ska begravas här", säger han. "Texas kanske tar mitt liv, men de får inte behålla min kropp."Samtalet blir starten på en vecka i Texas som involverar en pastor som stått bredvid 300 fångar i deras sista stund, en fängelsedirektör som beordrat 89 avrättningar, en kvinna som älskar en mördare, en familj som vill ha hämnd och en polis som avgett ett löfte som infrias först när nålen injiceras.Men allt börjar med mannen som har sju dagar kvar att leva.

Idag finns mängder av skattefinansierade prestigeobjekt som lovat gröna jobb och hållbar utveckling men som sedan kollapsat. I Gröna bubblor avtäcker Christian Sandström hur vår tids förhoppningar om världsledande teknik och grön industri resulterat i nedskrivningar, förluster och fullständiga härvor.

CHRISTIAN SANDSTRÖM, forskare och författare, är biträdande professor vid Handelshögskolan i Jönköping och docent vid Chalmers.

I Kriget mot livet tar journalisten Per Shapiro oss med på en fascinerande upptäcktsfärd till en uråldrig visdomstradition. Där hittar han en unik förståelse av Jordens ursprung och en ­möj­lig väg ut ur den högteknologiska dystopi vi har hamnat i.

Redan för tusentals år sedan långt innan det fanns ­avan­­cerad teknologi försökte shamaner varna för att en främ­­­mande intelligens skulle kunna ta män­niskor i ­besittning. Men bud­bärarna förintades och ­var­ningarna blev inte hörda. Vi människor har sedan, undan för undan, slitits loss från vår heliga förbindelse med planeten. Vi har fjärmat oss från ­naturen och från oss själva.

Detta krig mot livet är nu inne i sin turbulenta slutfas. Vi ­matas med budskapet att människans assimilering med den artifi­ciella intelligensen är något oundvikligt och att Homo sapiens om en genera­tion eller två kommer att vara ett ­minne blott.

»Vi är redan långt inne i den teknokratiska fällan. Förhäxade av våra skärmar sugs vi in i simuleringen, likt ett bytesdjur som fångas in av ormens ögon och inte förmår att röra sig. Den virtuella strypsnaran har oss hårt i sitt grepp, och ett ännu hårdare grepp har den om våra barn. Föreställningen om ett främmande, mani­pu­lativt ­inflytande över det mänskliga psy­ket och synen på planeten som ett ­levande väsen återfinns i olika tappning hos många ursprungsfolk. Särskilt väl finns denna världs­­­bild beskriven hos gnostikerna, de förkristna mystiker som förföljdes och utrotades av den romerska kyrkan under de första seklen av vår tideräkning. Fragment av deras lärdomar som kallats den mest censurerade kunskapen i människans historia har trotsat alla försök till utplåning som skett genom seklen. Som jag hoppas kunna visa kan gnostikernas urgamla läror hjälpa oss att förstå vår tids teknokratiska och livsfientliga världsutveckling. I dem finns svar på frågan hur vi har hamnat här och hur vi kan lära oss att återfå kontakten med planetens inneboende visdom.« PER SHAPIRO

Per Shapiro är undersökande journalist. Han har bland annat arbetat för Kaliber, P1 Dokumentär och Uppdrag granskning. Sedan några år tillbaka driver han den systemkritiska podden Folkets Radio. 

Kriget mot livet utges av Folkets Radio och distribueras av Karneval förlag

SAGT OM BOKEN»Ska vår allt kraftfullare teknik gynna eller ersätta livet på jorden? Man behöver inte hålla med om allt i denna välskrivna och tankeväckande bok av en av våra modigaste journalister för att uppskatta den som ett oerhört angeläget inlägg i vår tids viktigaste diskussion.« MAX TEGMARK, AI-forskare och professor i fysik vid Massachusetts Institute of Technology, MIT

»Kriget mot livet är en bok om att se det mänskliga och det vackra som finns runtomkring oss och som vi behöver värna nu om vi vill bevara det för kommande generationer. Boken handlar om den värld vi riskerar att förlora om vi fortsätter fjärma oss från verkligheten och överlämnar oss till artificiella lösningar, system och en skenbart oundviklig samhällsutveckling. Det är en bok som ger lust och mod att återerövra ansvaret för vår samtid och andras framtid.« SUSANNE DODILLET, idéhistoriker

»Du kan läsa Kriget mot livet som vilken annan populärvetenskaplig bok som helst. Då är det en spännande och välskriven bok om uråldrig visdom. Men du kan också välja att vara öppen för det magiska, och ta in bokens budskap på dess mystiska nivå. Gör du det kan Kriget mot livet bli livsomvälvande. Den kan hjälpa dig att återfå den ­förlorade kontakten med Moder Jord och få syn på vad som nu hotar mänskligheten. Kriget mot livet är en sann ögonöppnare.« KARIN NORDLANDER, samtalsterapeut, författare och mystiker

»Ett sofistikerat perspektiv, helhetsgrepp och nyanserat utforskande av vad som går att läsa mellan våra historieböckers rader. Ett ödmjukt sammanflätande av dåtid, nutid och framtid förankrat i en research som saknar motstycke. Kanske kan de olika forskarnas teorier som presenteras och flätas samman kännas otippade eller till och med fullkomligt omaka för det ovana ögat. Men ge pusslet sin tid, låt de olika aspekterna få tala till punkt. Det här är grävande journalistik på sin mest essentiella nivå.« ANNA VILD, musikpoet & aspirerande etnolog/kulturanalytiker

Ted Gärdestads sång Sol, vind och vatten har i den gröna omställningens namn uppdaterats till Stål, vind och vätgas. I Gröna bubblor 3 fortsätter forskaren Christian Sandström sin granskning av satsningar som slår fel och där andra står för notan.

Läs om vindsnurror som är räntesnurror, påstådda klimat hjältar som lever gott i Luxemburg, och om likheter mellan dagens stålsatsningar i Norrland och 70-talets fiasko Stålverk 80.

En mycket välbehövlig granskning av den så kallade gröna omställningen CHRISTER GARDELL, grundare Cevian Capital

Kinesiska staten shoppar vindkraftverk i Norrland, Skövde biogas polisanmäls för stanken från sin hantering av slaktavfall och fl era kommunala bolag åker till Indonesien på biogasäventyr.

I uppföljaren till succén Gröna bubblor (2023) fortsätter forskaren Christian Sandström sin upptäcktsfärd bland lustiga snedsteg och dyra haverier. Med komisk ton identifi erar han bidragskapitalister och andra som skor sig i den gröna omställningens namn.

Gillar du svart humor kommer du att älska boken. Christian Sandström bjuder på stor underhållning när han slaktar gröna bubblor med glimten i ögat. JAN BLOMGREN, författare och professor i kärnfysik

Välkommen till det viktigaste samtalet just nu.

Artificiell intelligens är inte längre science fiction. Den är ett faktum och den förändrar våra liv och vårt samhälle. Max Tegmark har skrivit ett blivande standardverk om mänsklighetens framtida existens.

Är det troligt att vi kommer att skapa övermänsklig intelligens? Hur bör vårt rättsväsende hantera autonoma system? Hur slår automatiseringen?

Detta är brännande frågor som vi alla behöver adressera: Om vi skapar en övermänsklig intelligens, skulle det då vara möjligt att kontrollera den? Kan vi över huvud taget försäkra oss om att användningen av AI gynnar oss?

Max Tegmark betraktar dessa frågor ur sitt unika perspektiv och väljer bort både teknikskepticism och digital utopi vi behöver en rationell medelväg för att kunna navigera vår spektakulära framtid.

"Alla bör fråga sig vad vi nu kan göra för att dra fördel av framtidens AI, och undvika riskerna. Detta är vår tids viktigaste samtal och Tegmarks tankeväckande bok hjälper dig i det samtalet." Professor Stephen Hawking

"Den makalösa kraft som den artificiella intelligensen har släppt loss medför att de kommande tio åren kan bli mänsklighetens bästa eller värsta. Tegmark har gjort den mest insiktsfulla och allra roligaste utforskningen av AI:s konsekvenser som jag någonsin har läst. Du har en högtidsstund framför dig." Professor Erik Brynjolfsson, chef för MIT Initiative on the digital economy

"Tegmarks nya bok är en genomtänkt guide till vår tids viktigaste samtal om hur vi ska skapa en välvillig framtida civilisation, när vi nu smälter samman vårt biologiska tänkande med en ännu större intelligens som vi själva har skapat." Ray Kurzweil, uppfinnare och framtidsforskare

Historiskt ansågs kontaktannonser vara något en kärlekstörstande människa kunde använda sig av i nödfall. Men de senaste decennierna har det hänt något. Idag har dejtingappar och dejtingsajter blivit det vanligaste sättet i Sverige att inleda en relation på. Hur gick det till? Och vad säger det om samhällets inställning till relationer?

Den svenska sociologen Marie Bergström, verksam i Frankrike, tar här ett helhetsgrepp på hur nätdejtingen har förändrat vårt sex- och kärleksliv. Boken erbjuder en djupgående analys av intimitetens omvandling, och en ny förklaring till hur dejtingapparna kunde ta över kärleksmarknaden, till nackdel för våra mellanmänskliga möten i vardagen, på arbetsplatsen, till fest och på bjudningar.

Vi lever våra liv på den smala kustremsa som löper mellan minnen och drömmar. Drömmarna har en viktig funktion som något att sträcka sig och växa mot, medan minnena hanterar det liv som blev.  

Så inleder Tomas Sjödin den krönika som gett titeln till denna, hans fjärde bok med krönikor. Många av texterna letar sig tillbaka till tider, platser och minnen som alla har det gemensamt att de har något att säga om vår väg in i en oviss framtid. Han skriver om till synes vardagliga ting och iakttagelser som i sin enkelhet och vardaglighet hjälper oss att bevara blicken för det storslagna i tillvaron.

Här finns även texter om skillnaden mellan att vara en letare och en väntare, om råttgrå dagar, favoritfik, väder, vikten av att misslyckas, skönheten i en blyertspenna och att bakåt kan vara en väg framåt.

Krönikorna är skrivna under några korta år som kommit att präglas av både en global pandemi, krig i vårt närområde och ett allt mer spänt säkerhetsläge. Att i sådana tider söka sig mot det förflutna är inte verklighetsflykt utan ett sätt att navigera och bevara hoppet.

Tomas Sjödin är författare, föredragshållare och krönikör. Han har kommit att bli ett populärt och uppskattat namn. Ett tydligt exempel på detta är att han har sommarpratat i Sveriges Radio två gånger och av radiolyssnarna röstats fram som vinterpratare inte mindre än sju gånger, nu senast vid årsskiftet då Tomas vinterprat hade just temat i denna boks titel. Detta är hans fjärde bok i raden av krönikeböcker och de tidigare är Jag lutar åt Gud, Det är mycket man inte måste och Lita på att det ljusnar.

Tomas är omåttligt populär och vi älskar honom! Hans Vinter- och Sommarprat ligger i topp på lyssnarfrekvens. Bibi Rödöö, programredaktör för P1 Vinterredaktion

Tomas Sjödin har en enastående förmåga att på ett finstämt sätt ta med sina läsare på lärorika resor i tid och rum. Hans krönikor väcker alltid tankar och manar till reflektion. Det är dessutom ett rent nöje att samarbeta med en så klok och sympatisk människa som Tomas, en av Göteborgs-Postens allra mest populära krönikörer under många år. Julle Lennartson, redaktör, Göteborg-Posten

Döden har alltid varit en naturlig del av livet. I de allra flesta samhällen har döden haft en central betydelse och på olika sätt bearbetats och hanterats kollektivt genom ritualer, traditioner och religion. I vårt moderna samhälle har döden förflyttats till institutioner som äldreboenden och sjukhus med en medikaliserad syn på döendet. För många äldre innebär döden slutet på en ålderdom präglad av ensamhet och tristess.

Hur blev det så här? Går det att närma sig döden på ett sätt som både känns värdigt och humant? Det är de centrala frågorna i läkaren och forskaren Björn Fagerbergs tvärvetenskapliga utblick över hur vi i dagens samhälle hanterar livets slutskede. Genom att erkänna livsslutet som en existentiellt viktig del av livet kan vi fostra en kultur där vi är öppna för att tala med varandra om döden på ett nytt sätt. Utifrån discipliner som medicin, sociologi, psykologi och filosofi argumenterar Björn Fagerberg för varje människas rätt till en personlig död.

»Resonemangen om vilka som tjänar på krig och upprustning håller än idag.«FiB/K

»Hans texter är i allra högsta grad aktuella i vårt eget land och i hela Europa.«lindelof.nu

Möt Smedley D. Butler, generalen som kampanjade mot krig. Som rikskänd talare i depressionstidens USA trollband han miljontals åhörare genom att förkasta sitt krigiska förflutna, eller rättare sagt de särintressen han egentligen hade stridit för. USA:s krig var inte de demokratifrämjande insatser de framställdes som, avslöjade Butler, utan pengadrivna projekt som i huvudsak gynnade landets förmögna elit. »Jag tjänstgjorde i 33 år och fyra månader. Under merparten av den tiden var jag en rumsren torped för storkapitalet, för Wall Street och bankirerna.« 1935 sammanfattade Butler sin kritik i antikrigsklassikern Krig är ett bedrägeri, ett verk som än i dag citeras frekvent av amerikanska krigsmotståndare.

Förutom Krig är ett bedrägeri innehåller denna omarbetade utgåva sex ytterligare Butler-texter som behandlar ämnen som krigsprofitering, propaganda och en fascistisk komplott som Butler avslöjade 1934. En inledande biografi berättar även mer om hans liv och den större kontext han verkade i. Rekommenderad läsning för alla politik- och historieintresserade!

Hur kommer AI-utvecklingen att påverka dig, dina vänner och din familj? Hur kommer den att påverka ditt yrkesliv? Och vad innebär den för vårt demokratiska samhälle?

Den tekniska utvecklingen kring AI går i en rasande fart. Den förändrar inte bara hur vi arbetar, utan även hur vi lever våra liv och hur vi interagerar med varandra. Den påverkar vården, skolan och våra medier. Den förändrar vår syn på vad kunskap är och vilka färdigheter vi behöver för att möta framtiden. Mitt i alla debatter och analyser av de stora penseldragen är det värt att stanna upp och fråga sig vad allt detta kan innebära för var och en av oss. Hur kan våra liv tänkas se ut, och vad ska vi göra idag för att styra mot den morgondag vi vill ha?

Det finns ännu stora obesvarade frågor kring vilka vägar AI-utvecklingen kommer att ta, hur snabbt det kommer att gå och hur samhället kommer att reagera på förändringarna. Vår artificiella framtid utgår från dessa frågor för att måla upp flera möjliga framtida världar och ger en konkret bild av vad utvecklingen kan innebära för människorna i vardagen.

Boken ger dig:• förståelse för både teknikutvecklingen och samhällets reaktioner på den, vilka framtida scenarier som är tänkbara, och hur vägen dit ser ut• resonemang och verktyg för hur just du kan förbereda dig såväl praktiskt som mentalt på en värld med AI• perspektiv på vad det innebär att vara människa i en artificiell framtid, och hur vi kan finna mening i den

Oavsett vilken väg AI-utvecklingen tar, kommer Vår artificiella framtid att ge dig insikter och verktyg för att hantera förändringarna med öppna ögon.

På vår AI-sida hittar du alla våra böcker om artificiell intelligens.

Vad betyder det att bränna en koran? Varför vill föräldrar rensa ut barnböcker? När låter Sverige despoter strypa vår yttrandefrihet? Är det sant att censur är bra PR? Ida Ölmedal skriver om ett antal uppmärksammade fall där det skrivna ordet väckt debatt, och följer trådarna bakåt i historien. Det blir en undersökning av förbjudna böcker, hat, sex, rädsla, krig och vilka krafter som styr de nya gränserna för det fria ordet.

AI håller på att revolutionera vår värld och hur vi lever våra liv. Den snabba utvecklingen innebär både möjligheter och risker. Vad händer om vi lyckas skapa en maskin som övertrumfar mänsklig allmänintelligens? Kan vi då behålla kontrollen över maskinerna?

I Tänkande maskiner diskuterar Olle Häggström den senaste forskningen som tar sig an de framtidsfrågor AI väcker. Utifrån en grundläggande entusiasm för AI-teknikens potential i mänsklighetens tjänst sorterar han fram teknikens avigsidor och risker – och hur de kan bemästras. Den kapplöpningsmentalitet och oreflekterade framåtanda som i dag dominerar AI-utvecklingen behöver ersättas med längre sikt och globalt samarbete, eftersom mänsklighetens framtid kan hänga på vilka mål och drivkrafter AI förses med.

Olle Häggström är professor i matematisk statistik vid Chalmers och ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien. Han har arbetat med policyfrågor som rör AI på både EU-nivå och nationell nivå. Tänkande maskiner är en nyutgåva av Häggströms viktiga bok från 2021.

År 2025 har svensk abortlag funnits i 50 år. Lika länge har den varit ifrågasatt. Idag kanske mer än någonsin då abortmotståndet ökar i många länder i västvärlden. Samtidigt som vi ser hårdare restriktioner i väst öppnar fler länder i andra delar av världen, till exempel Sydamerika och Afrika, för att legalisera abort. Debatten är polariserad.

I Abort – 50 år av fri abort, 50 berättelser får erfarenheten tala och genom ett slags ”oral history” skapa en mänskligare diskussion om abort. 50 personer, från norr till söder i Sverige, berättar om sina erfarenheter, om den fria aborträttens betydelse och hur den påverkat/påverkar deras liv. Berättelserna speglar vad människor går igenom inför, under och efter en abort – från lättnad till djup sorg – belyst av ensamstående, par, gamla och unga som under ett halvt sekel och av helt olika skäl, tagit samma beslut.

Medverkar gör bland andra kroppskonstnären Tiina Ravelin, kulturjournalisten Ika Johannesson, yogaläraren Dalia Lurje, röstskådespelaren Jesper Gustavsson, Republiken Jämtlands president Eva Röse, pensionären Elisabeth Wahlgren, barnmorskan Sara Brodd och poeten Bob Hansson.

Vi får här en introduktion till den svenska aborthistorien, satt i en internationell kontext, som vidgar perspektivet.

Boken har skrivits och sammanställts av journalisterna Sandra Pandevski och Malin Clausson. För fotografierna står Per Englund, Emma Larsson och Elin Berge.

Hur vill du dö? Den frågan ställde P C Jersild till sina studenter när han utbildade blivande läkare på Karolinska Institutet. Nu riktar han frågan till en bredare allmänhet: Vem har egentligen makten över livets slut? Och vem borde ha det? Läkare, jurister, präster, politiker – eller vi själva?

Frivillig dödshjälp för obotligt sjuka är en lagstadgad rättighet i ett växande antal länder. Bör vi följa i samma fotspår? Ja, menar läkaren och författaren P C Jersild, som med utgångspunkt i personliga upplevelser och erfarenheter undersöker dödshjälpens vara eller icke vara. Hur vill du dö? är en plädering för frivillig dödshjälp och individens möjlighet att välja en värdig död.

Försiktig och nyanserad optimism. De orden kan sammanfatta Henry Kissingers perspektiv på den snabbt framväxande förmågan hos artificiella intelligenser. Vid 95 års ålder tog han sig an uppgiften att begrunda den digitala teknikens inverkan på mänsklighetens villkor. Resultatet blev Genesis, postumt utgiven, skriven i samarbete med de två ledande dataexperterna Craig Mundie och Eric Schmidt.

Genesis söker visa på de var vi och då särskilt världens politiska ledare ställs inför. Den grundläggande frågan om AI ska formas till att bli mer som vi människor, eller om vi kommer att anpassa oss allt mer till de villkor som artificiella intelligenser ställer. Vi kommer i ökande grad att "veta" saker utan att förstå hur denna kunskap har uppnåtts. Kommer det medföra att allt fler accepterar AI:s auktoritet, i termer som närmar sig teologins? Kommer vi kunna ingjuta en förståelse och en respekt för mänsklig värdighet i intelligenserna? Och hur kommer AI-resurser, som utvecklas huvudsakligen via företag, påverka relationer inom politik och mellan nationer?

Kissinger, Mundies och Schmidts sökande efter möjliga svar griper ända tillbaka på den frågor antikens filosofer ställde.

”Det är osäkert när det mänskliga livet börjar.” ”Fostret är bara en del av kvinnans kropp.” ”Rätten till abort är grundläggande för kvinnans frigörelse.”

Maskinerna blir smartare samtidigt som människan tycks ha drabbats av hjärnröta. Uppgifter som tidigare krävde mänsklig tankekraft tas alltmer över av AI. Men vad händer med våra hjärnor när vi slutar att anstränga oss?

I en tid av konstgjord intelligens och mänsklig dumhet behöver vi medvetenhet, kunskaper och strategier. Mental uppgradering handlar om att bevara sin nyfikenhet, utveckla sitt tänkande och fortsätta lära under hela livet – att odla de förmågor som ger människan en fördel i vår alltmer automatiserade värld.

”Om jag vore en hund skulle man skjuta mig av barmhärtighet”, brukade den svårt astmasjuka Margareta säga. Hon var väninna till Eva F Dahlgrens farmor och dog av ”skottskada själfmord” år 1919. Men enligt släktingar bad hon Evas farmor att utföra det, som ett barmhärtighetsmord. Hur känns det att bli ombedd att hjälpa någon att dö? Hur påverkas man om man säger ja, eller om man säger nej?

Utifrån sin egen familjehistoria har Eva F Dahlgren undersökt vad som pågår i hemlighet och i sjukvårdens gråzon när man förkortar ett outhärdligt lidande. Hon har rest till Nederländerna, det land som har längst erfarenhet av legaliserad dödshjälp, och intervjuat läkare där. I Sverige är dödshjälp fortfarande förbjudet, men exempelvis det katolska Spanien har följt i Nederländernas spår. Nya länder, med olika modeller, tillkommer. Ska Sverige följa efter?

Eva F Dahlgren har samlat berättelser och intervjuer om döende och dödshjälp under fem års tid – en sorts existentiell resa med en saknad farmor som fiktivt sällskap. "Om jag vore en hund" berör frågor som hur vi lever våra liv och hur vi avslutar dem. Det är en livsbejakande reportagebok om döden.

" ... ett välbehövligt tillskott till debatten. Dahlgren skriver genuint nyfiket, belyser frågan från många perspektiv och låter både motståndare och företrädare komma till tals. Insprängt i boken finns anekdoter om människor i livets slutskede. Resultatet är ett rikt material som inbjuder till eftertanke och självreflektion."

Sydsvenskan

"Denna bok rekommenderas som underlag till diskussion för alla i vården."

Läkartidningen

276 gånger har pastorn Jim Brazzil suttit i dödens väntrum. Han har lyssnat på bekännelser i elfte timmen – den dödsdömdas sista stund, när allt väller upp och man måste berätta. Nu är Jim själv den döende mannen, redo för sin sista bekännelse. Och det är Carina Bergfeldt som fått förtroendet att lyssna.

Den svenska journalisten och den amerikanska fängelsepastorn tillbringar två veckor tillsammans. I sitt hus på landsbygden i Texas delar han med sig av sina unika livsvisdomar om död och sorg, men också om kärlek, försoning och hopp. Genom Jim Brazzils ovanliga historia försöker Carina Bergfeldt även förstå sig själv och sina erfarenheter. Hur ska man leva sitt liv? Kan man alltid förlåta? Och vilken dag är egentligen en bra dag att dö?

”Gnistrande, Bergfeldt! - - - En bra dag dag att dö är en fin läsupplevelse. Gripande, upplyftande och hemsk på samma gång.” Mariestads-Tidningen

”En bok att sjunka in i och oavsett om man har en stark tro eller inte är det förlösande att ta del av deras samtal.” Bohusläningen

”Det är en gripande och hemsk bok, men också en upplevelse, och kanske även ett uppvaknande.” Blekinge Läns Tidning