Byung-Chul Han – författare

»Han mixar in Jean Baudrillard, Walter Benjamin och Martin Heidegger i sina analyser av selfies och Snapchat, och gör tysk filosofi till ett nutida beat för tanken att dansa till.« Kristofer Ahlström, DN

Storytelling står högt i kurs i dag. Så högt att man kan få intrycket att vi återigen berättar fler historier för varandra. I själva verket innebär storytelling allt annat än berättelsens återkomst. Det handlar snarare om att instrumentalisera och kommersialisera berättelser. Det har etablerats som en effektiv kommunikationsteknik, som inte sällan tjänar manipulativa syften. Det handlar alltid om den enda frågan: »How to use storytelling?« Den som tror att produktchefer som fördjupar sig i storytelling utgör en ny berättelses avantgarde misstar sig.

»Att leva är att berätta. Människan som animal narrans skiljer sig från djuren i det att hon förverkligar nya livsformer när hon berättar. Berättelsen bär på kraften till en ny början. Varje världsförändrande handling förutsätter en berättelse. Storytelling där­emot känner bara till en enda livsform, nämligen den konsumistiska. Storytelling som storyselling är inkapabel att föreställa sig helt andra livsformer. I storytellingens värld reduceras allt till konsumtion. Därigenom blir vi blinda för andra berättelser, för andra livsformer, för andra varseblivningar och verkligheter. Detta är narrationens kris i storytellingens tidsålder.« ur Narrationens kris

Från Daniel Ek och hans principer och arbetsmodell för att bygga Spotify – till Simon Kuper och Olof Lundh, som skriver varsin essä om fotboll med anledning av sommarens stora mästerskap.

Inför riksdagsvalet i höst återvänder Lena Andersson till den glödande havregynnsdebatten, Björn af Kleen skriver dagbok från ett skakat USA och så publicerar vi en novell av den irländska stjärnförfattaren Sally Rooney.

Dessutom utser vi de 25 bästa utländska fackböckerna under 2000-talet (hittills).

Sikt är bokserien som samlar smarta texter från hela världen. I fyra nummer per år skriver framstående författare, forskare, historiker, tänkare och ekonomer. Syftet är att lyfta fram nya, tänkvärda och banbrytande perspektiv.

Välkommen till det sjätte numret.

Det moderna informations- och prestationssamhället med sina oändliga lockelser och möjligheter betraktas vanligtvis som ett framsteg. Men enligt den koreanske filosofen Byung-Chul Han, som skriver på tyska och är verksam i Karlsruhe, är det snarare fråga om en tillbaka­gång. Det ständiga tvånget att veta allt och kunna allt leder till en kollektiv utmattning. I boken beskriver han detta fenomen och ett sätt att lösa problemet. 

»Trötthetssamhället« är inte ännu en självhjälpsbok, utan en filosofisk essä som rekommenderar ledans och vredens terapi. 

KRITIKERRÖSTER

»[Trötthetssamhället] analyserar vår tidsålders sjukliga prestationsmaskineri, tvånget att kunna och veta allt. Att koppla ned uppkopplingen är dock banala råd. Enligt Byung-Chul finns bara en sak som kan rädda dagens människa från själsinfarkt total tristess, rena j-a ledan! Tja, varför inte, det låter plötsligt som ett lockande alternativ.« Arbetarbladets kulturlista 

»Byung-Chuls blick för samhällsskeenden och existensens grundfrågor bevisar dessutom att filosofin angår oss, och med oss menar jag oss allihop. Filosofin är inte sig själv nog. Den pågår i den värld där varenda en av oss lever.« Maria Küchen, Sydsvenskan 

»Filosofisk pärla av koreanen Byung-Chul Han, bosatt i Berlin, som skriver kritiskt om det ständigt uppkopplade samhället. Ett måste för mobilmatta människor.« Karin Olsson, Expressen 

»Trots det lilla formatet är det en tungt vägande bok som fokuserar på det paradigmskifte som författaren menar att vi är mitt uppe i Trötthetssamhället borde vara obligatorisk helgläsning för halvgamla och vuxna. Om man har överseende med den ibland något snåriga filosofiska begreppsapparaten är det en skrift som belönar en rikligt. Koppla ner och koppla av med en stunds begrundande läsning.« Tomas Lidbeck, Ystads Allehanda 

»... det är en sådan där kort liten skrift som du kan bläddra igenom på en timme och sedan fundera över i veckor.« Björn Waller, Dagens bok