Artificiell intelligens finns överallt omkring oss idag. Maskiner tänker och agerar på alltmer sofistikerade sätt och lär sig samtidigt, på maskiners sätt, att varje dag förbättra sina prestationer. I takt med att samhället blir alltmer datafierat samlas gradvis mer råmaterial än någonsin tidigare som kan matas in i de lärande maskinerna; digitala plattformar och tjänster samlar in stora mängder information om våra sociala och psykologiska liv. Samtidigt sprider sig algoritmer för att sortera och avgöra saker till ett allt större antal områden och smarta maskiner kan användas i olika intelligenta automatiserade processer.
AI-baserad automatisering kan utan tvekan vara till stor nytta i många fall, men samtidigt finns utmaningar i form av övervakning, algoritmisk kontroll, diskriminering och spridning av stereotyper. Att kritiskt reflektera över AI är nödvändigt, men en kritik kan inte begränsas till diskussioner om etik eller ansvarsfull AI, utan måste också omfatta maktrelationer. Denna bok visar på ett övertygande sätt hur AI är kopplat till politiska intressen och maktrelationer i samhället, vilka sociala roller och maktrelationer som formas, möjliggörs eller hindras av dessa tekniker, liksom vilka följder det får för samhälleliga dominans- och exploateringshierarkier.
AI – ett kritiskt perspektiv vänder sig till studenter och forskare inom humaniora och samhällsvetenskap.
