Biovetenskap

Om Ett utstakat öde?Har jag fötts till ett förutbestämt öde? Vad är det i så fall som bestämmer hur det formats? Och kan jag förändra detta öde genom mitt sätt att leva?

I sin nya bok Ett utstakat öde? väver psykiatern och forskaren Markus Heilig samman personliga erfarenheter, patientberättelser och de senaste rönen från neurovetenskap och genetik till en skildring av hur människors tillvaro formas. Med utgångspunkt i sin fars överlevnad från koncentrationslägret ställer han frågan: Är våra liv ett resultat av arv, erfarenheter eller slumpen – och hur påverkas livet av berättelserna vi skapar för att förstå det?

Ett utstakat öde? rör sig från antikens myter till dagens psykologi, hjärnforskning och genetiska framsteg, från akutmottagningens nattpass till de stora existentiella frågorna. Det är en bok om lidande, hopp och ofrånkomliga begränsningar. Men också om möjligheten att genom kunskap kunna leva friare.

Sagt om boken:”Måsteläsning för den som vill förstå sig själv, och andra, bättre.”Jenni Carström, Filter, mars 26”Texten rör sig ytterst överskådligt mellan personliga upplevelser och berättelser från patienter samt forskning. De existentiella frågorna är centrala liksom hjärnforskningens betydelse men även psykologi, litteratur och historia får utrymme i denna utomordentligt beskrivande bok om livets betingelser. [...] Alla som har intresse av människors villkor utifrån såväl naturvetenskapliga som humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv kommer att ha glädje av boken, som är en fröjd att läsa.” Helhetsbetyg: 5.Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 6, 2026

"En hisnande spaningstur genom mänsklighetens historia ... Sapiens är full av aha-upplevelser och bygger på breda insikter i naturvetenskap, antropologi och samhällsvetenskap."Lars Linder, DN"Det är en väldigt underhållande, tankeväckande och välskriven bok. Harari rör sig flytande och självsäkert över hela det akademiska fältet. Biologi möter antropologi som möter arkeologi och filosofi och teologi och historia. Han har humor, vilket gör honom i sammanhanget ganska originell, och han har också en känsla för dramatik."Patrik Svensson, Sydsvenskan"Djärv och fängslande."Isabelle Ståhl, Svenska Dagbladet"Provocerande, filosofiskt avancerat, stundtals mycket intressant, men ibland rent fjantigt ... underhållande men ibland häpnadsväckande stolliga historik över mänskligheten."Björn Gunnarsson, GP"Den är lysande. Troligtvis den bästa boken om mänsklighetens historia - och då jag har läst väldigt många."Henning Mankell

Sapiens är en storslagen berättelse om människans ursprung, nutid och framtid. Historikern Yuval Noah Harari tar oss med från Homo sapiens första steg på jorden, då vi var ett däggdjur bland alla andra, till idag när vi står som världens obestridda härskare - med makt att både skapa och utplåna liv.För cirka 70 000 år sedan var jorden befolkad av minst sex olika mänskliga arter. Ingen av dem hade någon större inverkan på den globala ekologin. Idag har bara en art överlevt - Homo sapiens. Hur blev det så? En del av hemligheten bakom framgångarna är att vi är det enda djur som kan prata om saker som existerar enbart i vår egen fantasi, såsom gudar, nationer, pengar och mänskliga rättigheter. Om detta och mycket mer handlar denna internationella bästsäljare som ger nytt bränsle åt diskussionen om vårt gemensamma förflutna och planetens framtid.Professor Yuval Noah Harari (född 1976) är verksam vid Hebreiska universitetet i Jerusalem och slutförde sin doktorsavhandling vid University of Oxford. Hans specialområde är världens historia och makrohistoriska processer. Harari har publicerat ett flertal böcker och artiklar och hans filmade föreläsningar om världens historia har blivit en stor succé på Youtube.

Bibliotekarien Jenny Lindh i DN rekommenderar:"Jag är så upphetsad över att Yuval Noah Hararis Sapiens nu kommer på svenska. Hans maffiga - och utmanande - bok om människan är så innehållsrik att den är hopplös att sammanfatta: "En makrohistorisk exposé över homo sapiens utveckling", försökte jag häromkvällen, varpå sällskapet omedelbart föll i djup REM-sömn. Därför ett par nedslag: Homo Sapiens är en mördarmaskin. Mänskliga rättigheter är en fantasi. Ja, kanske handlar Sapiens framför allt om just fantasin, den föreställningsförmåga som gjort oss till världens härskare. Sagan om människan är intimt förbunden med fiktion."Jenny Lindh i M-magasin:Högsta betyg MMMMM, oumbärlig."Årets bästa? Hur blev människan människa? Hur kan en ynklig tvåfotning utan klor och huggtänder dominera alla andra djur och människoarter? Briljante forskaren Yuval Noah Harari skriver Sapiens historia och finner, vackert nog, att vår vinnande egenskap stavas fantasi. Konsten att föreställa sig det osynliga har skapat religioner, pengar, imperier och vårt herravälde. Men vem betalar priset? Vårens, kanske årets fackbok gnistrar av lärdom och perfekt för diskussionskvällarna."

”Jag önskar att skolböckerna hade haft samma entusiasm, självförtroende och vigör som Yuval Noah Harari har när de berättar om mänsklighetens utveckling.”Kristian Ekenberg, Örnköldsviks Allehanda

”Sapiens: En kort historik över mänskligheten” är en spännande och skrämmande bok.”Bo Gustavsson, UNT

”Hans övergripande och välformulerade exposé är som gjord för underhållning.”Åsa Maria Hellman, Borås Tidning

”Harari kombinerar forskningsrön från många olika områden till ett verkligt ambitiöst, men också mycket imponerande verk … Hararis historik är minst sagt häpnadsväckande. Infallsvinklarnas mångfald gör att verket levererar nytt, ruskigt fascinerande tankegods på rullande band … Allt detta framför Harari med en tydlig, smidig och pedagogisk text – här finns varken något luddigt tänkt eller sagt. Den svenska översättningen kan man dessutom inte kalla annat än lyckad.”Sebastian Köhler, Affärsmagasinet Forum"Boken styrka är storskaligheten; författarens fascinerande framfart genom historien kan göra läsaren fartblind, men erbjuder samtidigt ett helikopterperspektiv över de långa utvecklingslinjerna och många jämförelser av världshistoriens olika kulturer som ger perspektiv på vårt samhälle."Gustav Holmberg, BTJ

"Djärv, mångfacetterad och provokativ utmanar Sapiens allt vi trodde att vi visste om att vara människa: våra tankar, våra handlingar, vår styrka … och vår framtid."The Independent"Harari kan skriva. … verkligen, verkligen skriva med intelligens, klarhet, elegans, och en underbar känsla för metaforer."The Times"Den här fascinerande boken kan inte sammanfattas; du måste helt enkelt läsa den."Financial Times

Utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2016" av Nättidningen Svensk Historia

Först befolkades nuvarande Sverige av stenåldersjägare. Efter några tusen år anslöt bönderna. Det har DNA-tekniken nyligen lärt oss. Men bara några få procent av nu levande svenska män kan spåra sina fädernelinjer till de första jägarna och de första bönderna. De allra flesta – runt 80 procent – härstammar från ett fåtal mäktiga män som kom hit i samband med bronsåldern.När vi lägger ihop DNA-resultat från professionella forskare och släktforskande privatpersoner, framträder en ny bild av Sveriges historia. En mycket finkalibrerad bild, där de flesta svenska män kan hitta sina egna linjer i det stora gemensamma släktträdet. Svenskarna och deras fäder – de senaste 10 000 åren borrar vidare efter Karin Bojs Augustprisbelönade Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren och Peter Sjölunds populära Släktforska med DNA.

Vårt DNA utgör själva den ritning som gör oss till dem vi är. Konsekvenserna för våra liv – för barnuppfostran, utbildningssystemet och samhället – är enorma. Men ändå är det bara en föraning av framtiden: att kunna förutse psykiska problem och styrkor med hjälp av vårt DNA. Vi befinner oss nu vid den vändpunkt där genetiken förändrar psykologin och dess betydelse för våra liv. Vår framtid stavas DNA.

Blueprint summerar många års forskning om genetik och sambandet med psykologiska egenskaper, och Robert Plomin beskriver bättre än någon annan det genombrott som skett de senaste åren. Han utforskar på djupet en av samtidens stora frågeställningar: arvets kontra miljöns betydelse för individen.

Robert Plomin är psykolog och beteendegenetiker, född 1948 i Chicago och verksam som professor vid King’s College i London.

Sedan över hundra år tillbaka har forskare ägnat sig åt samspelet mellan organismer och deras livsmiljö. Detta forskningsfält har kommit att kallas ekologi. Men ordet ekologi används också i andra sammanhang – från livsmedel och jordbruk till hälsa och livsåskådningar.

Utifrån en lång forskarkarriär och aktuella frågor om naturvård och miljöförstöring skildrar ekologen Ove Eriksson rötterna till vetenskapen ekologi och några av dess viktigaste teorier och frågeställningar, men visar också hur begrepp som ekosystem har spritts till resten av samhället. Där har de laddats med värderande innebörder som bland annat tillskriver naturen stabilitet, hälsa, enhetlighet och balans. Men vad säger egentligen vetenskapen ekologi om att tänka och agera ekologiskt? Är det alltid eftersträvansvärt att något beskrivs som “naturligt”?

Är det självklart att “orörd natur” alltid är något positivt? Och är människan verkligen avskild från naturen?

Resan med Beagle är Charles Darwins redogörelse för den världsomspännande upptäcktsfärd som satte honom på kurs mot evolutionsteorin. Den han senare skulle lägga fram i det epokgörande verket Om arternas uppkomst.

När HMS Beagle lättade ankar från Devonport i december 1831, var en ung Charles Darwin en av fartygets besättningsmän. I sin resedagbok antecknade han sina observationer över alla de växt- och djurarter, människor och platser han kom att stöta på under sina vetenskapliga äventyr.

Bland vulkaner på galapagosöarna, sällsamma spindlar i Patagonien och myllrande korallrev längs den australiensiska kusten fann Darwin stoff till de teorier som skulle komma att skriva om den vetenskapliga världsbilden i grunden.

Vetenskapliga klassiker ges ut i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien.

Vinnare av Augustpriset 2015 och utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2015" av Nättidningen Svensk Historia

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs bestämde sig för att släktforska på djupet och låta DNA-trådarna knyta ihop henne själv med forntidens människor. Hon läste studier, intervjuade forskare och reste i ett tiotal länder för att följa spåren bakåt. Sedan 1980-talet har DNA-tekniken genomgått en enastående utveckling. Den har revolutionerat såväl kriminalteknikers arbete som biologisk och medicinsk forskning, och har på senare år börjat bidra till ny kunskap inom arkeologi och historia. Till och med släktforskande privatpersoner har börjat använda DNA som verktyg. Med hjälp av små variationer i DNA-sekvensen går det numera att hitta kusiner, sysslingar och bryllingar, och även släktingar som levde för mycket länge sedan – under den senaste istiden och ännu längre tillbaka. Resultatet av Karin Bojs arbete blev en bok om hennes ursprung och hennes familj. Men också om oss andra. Vi är ju släkt. Någonstans, någon gång levde vår senaste gemensamma förmoder och förfader. DNA-trådarna knyter ihop oss alla.