Etnicitet

Förskolepersonal möter dagligen barn och föräldrar med skiftande kulturell bakgrund vilket ställer höga krav på lärarnas interkulturella pedagogiska kompetens. Syftet med denna bok är att bidra till utvecklingen av arbetet med flerspråkiga barn, eller nyanlända barn, i förskolan och bemötandet av vårdnadshavare med olika bakgrund och tankar kring barnuppfostran och förskolans roll.

De olika kapitlen innehåller både forskningsresultat och beprövade erfarenheter från förskolan. Författarnas arbete med förskollärarutbildning samt fortbildning av förskolans personal har bidragit till förståelse för de problem och utmaningar som förskolans personal och lärarutbildare brottas med och i denna bok delar de med sig av dessa erfarenheter. Det handlar till exempel om att utveckla barnens språk, identitet, samverkan med hemmet och ledarskap i förskolan.

Följande teman tas upp i boken:

Boken vänder sig både till blivande förskollärare och till yrkesverksamma förskollärare samt förskolechefer.

Om författarnaPIRJO LAHDENPERÄ (red.) är professor emerita i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning vid Mälardalens högskola. Hon är också, tillsammans med Eva Sundgren, redaktör för böckerna Skolans möte med nyanlända och Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet.

Samerna har tvångsförflyttats, förlorat sina marker, placerats i internat och utsatts för rasbiologi. Språket har tryckts undan och samer har beskrivits som primitiva och exotiska. Hur påverkar historien det samiska folket och hur mår det samiska samhället idag?

Inifrån Sápmi samlar över tjugo berättelser om att bli berövad sin identitet, växa upp utan att kunna sitt språk och om att inte betraktas som tillräckligt mycket same. Det handlar om att bära på flera kulturella identiteter och om förtryck och motstånd, förr och nu.

Samerna har haft sitt hem här långt före nationalstaterna och är ett av världens urfolk. Sápmi sträcker sig över Norge, Sverige, Finland och Ryssland och är ett gränsöverskridande landområde, med en kollektiv historia och gemensamma minnen. Inifrån Sápmi är en mosaik av erfarenheter och drömmar om en annan framtid.

Med Anna-Lill Drugge, Patricia Fjellgren, niilas helander, Lis-Marie Hjortfors, Roman Iakovlev, Pedar Jalvi, Sofia Jannok, Elin Anna Labba, Ann-Helén Laestadius, Ella-Maria Nutti, Outi Pieski, Katarina Pirak Sikku, Lea Simma, Sigbjørn Skåden, Niillas Aslaksen Somby, Inga Marja Steinfjell, Karin Stenberg, Paulus Utsi, Nils-Aslak Valkeapää, Áilu Valle, Oktjabrina Voronova, Annica Wennström, Helga West och Åsa Össbo.

Redaktörerna Patricia Fjellgren (f. 1976) har arbetat med revitalisering av de samiska språken och belönades med Språkrådets Minoritetsspråkspris 2017 och Malin Nord (f. 1973) är författare och dramatiker och ingår i Rådet för samisk litteratur inom Författarförbundet.

Det krävdes inga arméer för att erövra samernas land. Det räckte med fogdar och ämbetsmän. De fick agera egenmäktigt med statens goda minne. Sedan gjordes godtycket till lag och förordning.  

Historikern Lennart Lundmark har ägnat decennier åt forskning om den svenska statens politik gentemot samerna från 1500-talet och framåt. Han har grävt djupt i arkiven och avslöjar hur övergreppen mot samerna egentligen gick till.  

Samerna behandlades relativt bra fram till slutet av 1700-talet men senare berövades de sina gamla rättigheter och kronan lade beslag på deras marker. Den svenska samepolitiken bär på ett skuldtyngt historiskt arv. Liksom många andra ursprungsfolk har samerna blivit en minoritet på de marker som en gång var deras.  

Men trycket utifrån ökar. FN:s kommitté mot rasdiskriminering och Europarådets kommission för mänskliga rättigheter är skarpa i sin kritik av Sveriges behandling av samerna. I andra demokratiska länder får ursprungsbefolkningarna starkare rättigheter på sina gamla områden. Men i Sverige fortsätter samerna att förlora allt mer.

Vinnare av Augustpriset 2020 för Årets svenska fackbok!

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.

Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia.

Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.

Den färgblinda skolan – ras och vithet i svensk utbildning behandlar vad begreppen ras och vithet har att säga om dagens svenska skola. Utgångspunkten för boken är att Sverige numera härbärgerar västvärldens mest heterogena elevsammansättning efter USA, inte minst gäller det den rasliga och etniska mångfalden liksom religiös och språklig mångfald. Samtidigt har den svenska skolan på rekordtid kommit att utvecklas till västvärldens mest segregerade och ojämlika skola.

Hur kan tvillingbegreppen ras och vithet hjälpa oss att förstå detta nya Sverige och det genomsegregerade svenska utbildningsväsendet?

Tobias Hübinette är docent i interkulturell pedagogik och lärare i interkulturella studier och svenska som andraspråk samt forskare i kritiska ras- och vithetsstudier vid Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet.

Catrin Lundström är docent i sociologi och biträdande professor i etnicitet och migration vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, REMESO, Linköpings universitet.

Separatism är motsatsen till det öppna samhällets frihetsbejakande mångfald. Dess syfte är att skapa öar av enfald och ofrihet, ett motsamhälle där det råder en parallell maktordning. Separatister vill kontrollera: det egna territoriet, dess invånare, deras livsstil och tankevärldar.

Denna bok anlägger ett brett perspektiv på separatismen i ett svenskt sammanhang. Islamismen ges ett stort utrymme, men här uppmärksammas även andra religiösa inriktningar, klanvälde, hedersförtryckande miljöer, gangstergäng och andra former av separatism. Dessutom behandlas separatismens påverkan på det akademiska och politiska livet liksom dess koppling till social utsatthet, segregation och utanförskap.

Författare: Mauricio Rojas, Robert Hannah, Magnus Ranstorp, Maria Wallin, Juno Blom, Sofie Löwenmark, Per Brinkemo  

"En välskriven och angelägen debattskrift om ett eldfängt ämne, som många debattörer borde läsa." - Matts Lindberg

Svenska rasbiologer stämplade finnen som lägre stående. Finnar i Sverige har kallats "det sämsta element, som från främmande land tillföres Sverige". Språket har förbjudits och stereotyper om finnar är fortfarande vitt spridda.

I Finnjävlar berättar 15 sverigefinnar om klass och klassresor, diskriminering och motstånd. Om stolthet, skam och kampen för självkänsla.

Det handlar om mammor och pappor som dött i förtid. Om lärare som skrattar åt ditt uttal. Om känslan av att vara utanför. Om att varken vara finne eller svensk eller både och.

Medverkande: Susanna Alakoski, Seluah Alsaati, Ivar Andersen, Kristian Borg, Maziar Farzin, Eija Hetekivi Olsson, Nanna Huolman, Andreas Ali Jonasson, Domino Kai, Mats Kolmisoppi, Tuija Nieminen Kristofersson, Lina Puranen, Victoria Rixer, Kaisa Syrjänen Schaal, Zac O Yeah och Marja Ågren.

Red. Kristian Borg (f. 1975) är journalist och förläggare, född och bosatt i Stockholm. Hans föräldrar träffades på Finlandsfärjan och arbetade inom bland annat städ- och restaurangbranschen.

"En träffsäker samling texter om sverigefinnarnas smärtsamma historia"

Aftonbladet

”Historien om Sverige och Sápmi är ingen vacker historia, men nödvändig för alla dem som säger sig vilja lära känna sitt lands förflutna och hur det påverkat den samiska befolkningens situation idag.” 

författaren Christian Catomeris 

I Sverige och Sápmi möter vi samen Lars Nilsson som brändes på bål tillsammans med sina offerbilder för att ha praktiserat sin religion. Där finns även ”långa lappflickan” Christina Catharina Larsdotter som förevisades på zoo i Europa, liksom andra öden rörande personer vars namn glömts bort under tidens gång.

Sverige och Sápmi skildrar den svenska nationalstatens relation till sin ursprungsbefolkning: samerna. Denna illustrerade och faktarika bok ger en översiktlig bild av ett illa känt stycke svensk historia, från 1600-talet fram till våra dagar.

Den skildrar en maktutövning som i en alltmer accelererande process bidrar till att montera ned en ursprungsbefolknings levnadsbetingelser och inskränka dess hävdvunna mark-, jakt- och fiskerättigheter. Idag, när en ny våg med markexploatering drar igång i norra Sverige framstår denna historia som särskilt tankeväckande.

Christian Catomeris, f 1956, mångårig medarbetare vid SR och SVT och författare till flera uppmärksammade böcker på temat migration och etnicitet. Den historiska Det ohyggliga arvet. Sverige och främlingen genom tiderna med ett kapitel om samerna, nominerades till Årets Historiska bok när den kom ut 2004. 

Högaktuell läsning om kurdernas brokiga historia

»Ingmar Karlsson bemästrar balansgångens konst .... han ger en strålande sammanfattning av kurdernas historia och politiska aspirationer.« Dagbladet

»En gedigen genomgång av kurdernas historia ... boken har ett klokt och väl fungerande upplägg ... sammanfattar kurdernas historia och nuläge på ett bra sätt.« Jönköpings-Posten

»Det är välskrivet och detaljerat när Ingmar Karlsson skildrar tragiken i kurdernas kamp.« Amnesty Press

Antalet kurder uppgår i dag till omkring 30 miljoner. Trots att de i årtusenden levt i ett område större än Sverige har de aldrig varit självständiga och är nu världens största folkgrupp utan egen stat.

Men kurdfrågan handlar inte bara om en minoritets kamp mot majoriteten och den passar heller inte in i ett enkelt schema av förtryckare mot förtryckta. Den är fylld av paradoxer krig mellan stammar, skilda språk, konkurrerande samhällssystem, idealistisk nationalism och separatism. Så hur ska man bäst angripa kurdfrågan och vad har egentligen kurderna fått utstå genom historien?

I Inga vänner utom bergen skildrar diplomaten och Mellanösternexperten Ingmar Karlsson initierat kurdernas komplexa historia. Han beskriver bakgrunden till de nuvarande konflikterna i Kurdistan, ett område som sträcker sig över de turkiska, irakiska och syriska gränserna. Boken är ett måste för den som vill ha kunskap om dagens Mellanöstern.

Författaren och diplomaten Ingmar Karlsson har skrivit fler än tjugo böcker. För sitt författarskap har han utnämnts till teologie hedersdoktor vid Lunds universitet och filosofie hedersdoktor vid Linnéuniversitetet i Växjö.

»Ingmar Karlsson är en sällsynt skicklig berättare, som på ett pedagogiskt och inspirerande sätt levererar historiska exposéer, politiska problemställningar och etnografisk kuriosa ... Ingmar Karlssons innehållsrika bok ger en viktig påminnelse om minoritetsfolkens hemortsrätt.« Göteborgs-Posten

»På ett lättillgängligt, kåserande och intresseväckande sätt beskrivs ett drygt tjugotal av Europas små folk Genom författarens stora insikter i Europas historia och aktuella politiska förhållanden sätts de beskrivna folkens ursprung och öden in i ett större sammanhang.» Bibliotekstjänst

»I denna ytterst informativa bok får vi möta kända minoriteter som friser, bretoner och korsikaner men också mer okända folkgrupper som gagauzer, torbesjer och koraner.« Sydsvenskan

Allt fler minoriteter kräver sin rätt. Ny och högaktuell bok av Ingmar Karlsson!

Globalisering och digitalisering har ibland setts som ett hot mot Europas minoritetsfolk. Men denna utveckling har paradoxalt nog även haft stora effekter på gruppernas möjligheter att göra sina röster hörda. På senare år har minoritetskulturer fått ökad uppmärksamhet.

I De små folkens historia berättar Ingmar Karlsson kunnigt och kåserande om olika minoriteters spännande historia. Visste du till exempel att Andy Warhol var ruten? Eller att Donald Tusk är kasjub?

Med tanke på EU:s officiella motto Enhet i mångfald är det kanske inte så märkligt att vi på senare år har sett hur alltfler minoriteter i Europa kräver sin rätt. För när kommunismen kollapsade och stater splittrades blev det tydligt att det aldrig har funnits människor som betecknat sig som jugoslav, tjeckoslovak eller sovjetmedborgare. Däremot betecknade man sig som sloven, slovak, kroat, bosnjak, makedon, ukrainare, moldav, est, lett, litau och så vidare.

Samtidigt började också andra folkslag påminna om sin existens, sådana som saknar en autonom ställning i sina hemländer och sådana som saknar en modernation som tillvaratar deras intressen. Det handlar om bretoner, cimbrer, elsassare, friser, furlaner, ladiner, rutener, vlacher, gagauzer, sorber och kasjuber. Att globaliseringen och den digitala utvecklingen hjälpt dessa minoriteter är otvivelaktigt. Internet är ett ovärderligt redskap för kontakt med andra inom samma folkslag, vilket möjliggjort såväl undervisning i det egna språket som marknadsföring av de ofta isolerade och avlägset belägna trakter som kräsna och äventyrliga turister lockas av.

I sin bok De små folkens historia. Minoriteter i Europa berättar Ingmar Karlsson kunnigt och kåserande om några av Europas mer okända minoritetsfolk. Här står deras historia i centrum deras språk, kultur och livaktighet i dagens moderna Europa. Med sinne för detaljer och stor kunskap om helheten skildrar Ingmar Karlsson denna rika flora av folk.

Ingmar Karlsson har skrivit fler än tjugo böcker. De senaste, Roten till det onda (2016) och Inga vänner utom bergen (2017), har fått stor spridning och lysande recensioner.

Etnicitet är ett mångfacetterat och laddat begrepp i en värld som blir alltmer blandad samtidigt som behovet av kategorisering synes öka. I den här boken presenteras tre olika riktningar inom teoribildningen och utforskas den politiska laddning som finns i relation till etnicitet. Läsaren får därmed redskap att både ifrågasätta och se konsekvenserna av de olika förhållningssätten.

Sagt om boken”Wikström lotsar läsaren genom begreppets historia och relaterar etnicitet till både diskussionen om det mångkulturella samhället och samtida postkolonial teoribildning. Boken är en omistlig guide – hon ger oss såväl karta som kompass och navigerar sina läsare på ett sätt som gör hela denna diskussion beGreppbar.”Ove Sernhede, professor i socialt arbete, Göteborgs universitet

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Om författarenHanna Wikström är verksam som lektor på institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hon har tidigare skrivit ”(O)möjliga positioner. Familjer från Iran & postkoloniala reflektioner”.

När Storbritannien röstade för Brexit ville en klar majoritet av Londonborna vara kvar i EU. När en utbredd främlingsfientlighet blottlades i spåren av Brexit valde Londons väljare en muslim till borgmästare. Inte så konstigt i en stad där mångfald blivit det normala.

Berättelsen om detta London börjar i Brixton, de svarta britternas kulturella centrum. De första immigranterna från den karibiska övärlden kallades Windrushgenerationen, efter fartyget som förde dem till Storbritannien. De möttes av rasism och utanförskap. Deras Brixton blev en symbol för kravaller och kriminalitet.

I dag har Brixton genomgått en förvandling och är ett av Londons populäraste områden. Denna motsvarighet till Harlem i New York har blivit så trendig att många Brixtonbor tycker det gått för långt. Samma utveckling sker i kvarteren kring turisternas Brick Lane i östra London, en symbolladdad gata mitt i en av Europas mest muslimska och segregerade stadsdelar.

Vår resa från Brixton till Brexit tar oss genom vad som kallats Londons coola geografi, ett urbant ideal starkt präglat av immigration. En bild av vår framtid.

Ett rikt bildmaterial ingår i boken.

Anders Steinvall är journalist och författare, verksam i Uppsala och London. Han arbetade tidigare under många år på Dagens Nyheter och skrev för några år sedan den mycket lovprisade boken Det nya London frontlinjer. Bland annat skrev Gabriella Håkansson i Respons: "Det här, mina vänner, är kvalitetsjournalistik på högsta nivå." Amanda Svensson i Sydsvenskan: "Steinvall har en fingertoppskänsla för intressanta anekdoter och spännande miljöer." Elisabet Andersson i Svenska Dagbladet: "Boken är självklar reselektyr för alla Londonturister som vill veta mer om det samtida London."

Mellan klan och stat är en resa i historien från Somalia till Sverige. 

På vägen väcks fundamentala frågor om samhällets natur.

Var söker vi hjälp i nöden? Hur formas våra normer?

Vem kan man lita på?

Finns det svar som överbryggar gapet mellan klanen och den liberala staten?

Mellan klan och stat publicerades första gången 2014. Den har haft stor betydelse för integrationen av Sveriges sjuttiotusen somaliska invandrare och i grunden förändrat skolors och myndigheters förståelse för klankulturer. Till 2020 års utgåva har författaren skrivit ett nytt kapitel om reaktionerna på boken och det genomslag som begreppet klan har fått i svensk debatt de senaste åren. 

Per Brinkemo (f. 1960) är journalist och författare. Han har under flera år arbetat med integrationsfrågor inom ramen för Somaliland Förening i Rosengård i Malmö.