Ingmar Karlsson – författare

»Den är som den låter: lärd. Karlsson, en ex-diplomat, är Sveriges främsta auktoritet på Mellanösternfrågor. Jag är ganska bra på ämnet men jag lärde mig mycket, mycket. Karlsson skriver fängslande och pedagogiskt.« Staffan Heimersson, Aftonbladet

»Karlsson framstår som mer ärrad och insiktsfull än de flesta andra som tagit itu med nutidens plågsammaste dilemma.« Svenska Dagbladet

En viktig och initierad skildring av historien bakom dagens politiska och humanitära katastrofer i Mellanöstern. År 1916 satte sig britter och fransmän i hemliga förhandlingar. Ett streck drogs på kartan över det osmanska rikets arabiska delar; områdena i norr blev franska intresseområden och de i söder brittiska.

Efter kriget skapades sedan nya stater utan den minsta hänsyn till historia, kultur, religion eller geografi. Vilka långtgående konsekvenser fick detta enkla pennstreck ? Och hur påverkar det människor idag, 100 år senare?

Författaren och diplomaten Ingmar Karlsson skildrar och förklarar historien bakom dagens politiska och humanitära katastrofer i Mellanöstern. Roten till det onda är en omistlig bok för alla som vill förstå ett av de mest aktuella ämnena i vår samtid.

"Alla inser problemet mellan araber och judar. Men inte alla ser att det inte har någon lösning. Det finns ingen lösning. Varför skulle araberna sluta fred? [...] Vi har tagit deras land."

Så sade David Ben-Gurion, som så småningom skulle bli Israels förste premiärminister. 1917 hade den brittiska regeringen lovat ett nationellt hem åt det judiska folket i Palestina, trots att befolkningen till 93 procent utgjordes av araber.

Det hävdades då, och än idag, att Palestina var "ett land utan folk för ett folk utan land". Palestiniernas motstånd mot koloniseringspolitiken kunde därmed avfärdas som terrorism, trots att man insåg hur situationen skulle komma att utvecklas.

I Folket som inte fick finnas skildrar den tidigare diplomaten Ingmar Karlsson den mer än hundra år gamla konflikten ur ett palestinskt perspektiv. Han berättar om en sedan länge bortglömd del av den palestinska och israeliska historien och bidrar därmed till att förklara de nutida motsättningarna mellan landets befolkningsgrupper.

I slutet av 1800-talet föddes en idé som skulle få oanade konsekvenser för Mellanösterns historia – sionismen. Det var en politisk rörelse som strävade efter att skapa en judisk stat där judar kunde leva i trygghet och självbestämmande. Theodor Herzl, rörelsens förgrundsgestalt, drömde om en nation präglad av demokrati och social rättvisa. Men redan från början mötte idén motstånd, och varningar höjdes om kommande konflikter i Palestina.

Ingmar Karlsson följer sionismens utveckling från vision till verklighet och skildrar de motsättningar och kontroverser som präglat Israels historia. Med ett skarpt och insiktsfullt perspektiv granskar han dagens utmaningar – militära övergrepp, bosättningspolitik och Israels ökade beroende av USA – och ställer den avgörande frågan: vad blev det egentligen av Herzls dröm?

En tankeväckande och aktuell bok för alla som vill förstå den komplexa historien bakom dagens Mellanöstern.

Högaktuell läsning om kurdernas brokiga historia »Ingmar Karlsson bemästrar balansgångens konst .... han ger en strålande sammanfattning av kurdernas historia och politiska aspirationer.« Dagbladet

»En gedigen genomgång av kurdernas historia ... boken har ett klokt och väl fungerande upplägg ... sammanfattar kurdernas historia och nuläge på ett bra sätt.« Jönköpings-Posten

»Det är välskrivet och detaljerat när Ingmar Karlsson skildrar tragiken i kurdernas kamp.« Amnesty Press

Antalet kurder uppgår i dag till omkring 30 miljoner. Trots att de i årtusenden levt i ett område större än Sverige har de aldrig varit självständiga och är nu världens största folkgrupp utan egen stat.

Men kurdfrågan handlar inte bara om en minoritets kamp mot majoriteten och den passar heller inte in i ett enkelt schema av förtryckare mot förtryckta. Den är fylld av paradoxer krig mellan stammar, skilda språk, konkurrerande samhällssystem, idealistisk nationalism och separatism. Så hur ska man bäst angripa kurdfrågan och vad har egentligen kurderna fått utstå genom historien?

I Inga vänner utom bergen skildrar diplomaten och Mellanösternexperten Ingmar Karlsson initierat kurdernas komplexa historia. Han beskriver bakgrunden till de nuvarande konflikterna i Kurdistan, ett område som sträcker sig över de turkiska, irakiska och syriska gränserna. Boken är ett måste för den som vill ha kunskap om dagens Mellanöstern.

Författaren och diplomaten Ingmar Karlsson har skrivit fler än tjugo böcker. För sitt författarskap har han utnämnts till teologie hedersdoktor vid Lunds universitet och filosofie hedersdoktor vid Linnéuniversitetet i Växjö. Ingmar Karlssons senaste bok, Roten till det onda (2016), har fått stor spridning och lysande recensioner.

Pressröster om boken:

»Ingmar Karlsson visar den mångfald och komplexitet som präglat kurdernas historia ... en lättläst och balanserad introduktion till kurdernas historia, ett ämne som blir allt viktigare att känna till om vi vill förstå vår omvärld.« Tidskriften Respons

»En fascinerande bok om kurdernas historia som borde vara obligatorisk läsning för alla som har det minsta intresse för Mellanöstern och konflikterna som pågår där ... Karlssons bok är gedigen, kunskapsrik och insiktsfull den lotsar läsaren genom en snårig nutidshistoria med siktet inställt på vad som händer sen, när IS är besegrat.« Historievärlden

»Läsvärd bok om kurdernas historia ... Ingmar Karlsson har skrivit en bok som jag är övertygad om kommer att öka förståelse och intresse för detta folk som många av oss lever i en nära kontakt med även här i Sverige.« Dala-demokraten

»Inga vänner utom bergen är mycket intressant. Karlsson skriver kunnigt, initierat och analyserande. Boken är späckad med fakta. För den som vill försöka att förstå problemkomplexet kurder, är den oundgänglig.« Hela Gotland

»Boken är väldisponerad, lättläst och spännande, tillika försedd med värdefulla översiktskartor. Den kan anbefallas alla med intresse för ämnet, men även som fördjupningsbok för gymnasister.« Bibliotekstjänst

»Ingar Karlsson kan inte anklagas för att ha någon agenda. Med sitt diplomatiska och akademiska förhållningssätt till materialet och parterna han skriver om är detta inget debattinlägg utan en sakprosabok som grundas på fakta ... Ingmar Karlsson behärskar balansgångens konst.« Dagbladet Norge

"Alla inser problemet mellan araber och judar. Men inte alla ser att det inte har någon lösning. Det finns ingen lösning. Varför skulle araberna sluta fred? ... Vi har tagit deras land."

Så sade David Ben-Gurion, som så småningom skulle bli Israels förste premiärminister, redan 1919. Två år tidigare hade den brittiska regeringen lovat ett nationellt hem åt det judiska folket i Palestina, trots att befolkningen till 93 procent utgjordes av araber.

Det hävdades då, och än idag, att Palestina var "ett land utan folk för ett folk utan land". Palestiniernas motstånd mot koloniseringspolitiken kunde därmed avfärdas som terrorism, trots att man insåg hur situationen skulle komma att utvecklas. Det är en sedan länge förträngd del av den palestinska och israeliska historien som tidigare diplomaten Ingmar Karlsson nu belyser i sin bok.

Under sin mångåriga diplomattjänstgöring har Ingmar Karlsson på olika poster följt övriga arabstaters försök att ta kontroll över den nationella palestinska rörelsen och de interna motsättningar som försvårat för palestinierna att få förståelse för sin sak. I Folket som inte fick finnas skildras nu den mer än hundra år gamla konflikten ur ett palestinskt perspektiv.

»Att ge ut en bok på svenska om Tjeckien och Slovakien är en välgärning ... den är välkommen för de som efterlyser orientering och en behändig grundkurs. Som svenskspråkig skildring fyller den en lucka, och när vi närmar oss nutiden fyller Ingmar Karlsson på med egna reflektioner och anekdoter.« Sydsvenskan

»Karlssons pionjärverk har stora förtjänster. Han skriver klart och redigt, lyfter fram och förklarar det väsentliga, även sociala och kulturella förhållanden ... Detta är en innehållsrik, upplysande och väsentlig bok för att förstå två länder i det centrala Europa.« Tidskriften Respons

Ett land på kartan två skilda folk

Efter första världskriget ritades Europas karta om. Polen återuppstod efter att ha varit borta från kartan i 123 år. Jugoslavien samt Tjeckoslovakien bildades.

Det omaka paret är berättelsen om tjeckernas och slovakernas historia, om Tjeckoslovakiens tillkomst och dess upplösning. Ett land som fanns på kartan i nära 75 år men som bestod av två folk utan en gemensam historia.

Ingmar Karlsson var 1996-2001 ambassadör i Tjeckien och Slovakien och har djupgående kunskaper om regionen.

Fler pressröster om boken:

»Liksom i tidigare böcker går Karlsson samtidigt grundligt och översiktligt tillväga ... ju närmare vår tid han kommer, desto vassare skriver han ... en historieskrivning mer spännande än jag väntat mig.« Jönköpings-Posten

»Boken ger en bra bakgrund till den politiska utvecklingen idag ... kan rekommenderas till en bred läsekrets.« Utrikesmagasinet

»Nu har äntligen ett första modernt översiktsverk om Tjeckien och Slovakien publicerats på svenska, Det omaka paret, av den mångsidige diplomaten och skribenten Ingmar Karlsson. Det är behövligt och efterlängtat ... Karlssons pionjärverk har stora förtjänster. Han skriver klart och redigt, lyfter fram och förklarar det väsentliga, även sociala och kulturella förhållanden. Framför allt skildrar han tjeckernas och slovakernas historia ungefär lika ingående ... Detta är en innehållsrik, upplysande och väsentlig bok för att förstå två länder i det centrala Europa.« Tidskriften Respons

»Författaren har varit svensk ambassadör i både Tjeckien och Slovakien och skriver kunnigt och relativt lättläst ... Det omaka paret vittnar om att det finns mycket att berätta om dem.« BTJ

»Ingmar Karlsson har skrivit fler än 20 böcker om politisk historia. När han nu ger sig i kast med Tjeckoslovakien är han i hög grad på hemmaplan efter många år som ambassadör i Prag ... han har skrivit en fängslande och oroande översikt.« Östra Småland

»Som före detta svensk ambassadör för båda länderna behärskar han sitt ämne suveränt. Och han tvingar mig att ganska radikalt omvärdera min syn på dessa folk som präglats av några av mina hjältar: Jan Hus, den tappre soldaten Svejk, Alexander Dubcek och Vaclav Havel. Men så blir det nog alltid om en gräver tillräckligt djupt i historien. Alla, även hjältarna, har sina sidor Läs denna bok, den är både rik och spännande.« Johan Lönnroth, politiker och nationalekonom

»Liksom i sina tidigare böcker, senast De små folkens historia: minoriteter i Europa, tar han ett fast grepp om ämnet och går med stor berättarglädje igenom tjeckernas och slovakernas helt olika historia.« Tidskriften Signum

»Ett värdefullt och välkommet bidrag till förståelsen av en civilisation som djupt påverkat utvecklingen i Europa.« Svenska Dagbladet »Ett lägligt motgift mot historiska vrångbilder ... lättläst och fängslande.« Populär Historia

»Spännande och väldisponerat med faktarikt innehåll. Arvet från Bagdad är en lysande bok om den historiska arabkulturen.« Jönköpingsposten

Prisbelönt författare skriver om vårt arabiska arv!

En av de myter som ständigt återkommer i den europeiska antiislamiska och antiarabiska retoriken är att biblioteket i Alexandria förstördes när kalifen Omar erövrade staden år 642. Ingmar Karlsson motbevisar denna och andra liknande myter, och beskriver i Arvet från Bagdad hur vårt klassiska grekiska kulturarv istället har bevarats, utvecklats och förts vidare ut i Europa av lärda araber.

Under slutet av 700- och 800-talen översattes de klassiska grekiska verken till arabiska av vetenskapsmän och översättare i Bagdad. Från Bagdad flyttade sedan många lärda män till det muslimska Spanien, och i deras bagage fanns de klassiska grekiska verken och tänkandet de själva utvecklat. Den klassiska kunskapen spreds sedan därifrån vidare norrut.

Detta är författaren och diplomaten Ingmar Karlssons artonde bok. För sitt författarskap har han erhållit två hedersdoktorat och tilldelats Vitterhetsakademiens pris för »ett inkännande författarskap som vidgat våra kunskaper om Europas och Mellanösterns folk och kulturer«.

Fler pressröster om boken:

»Läsvärd ... kan rekommenderas till alla som är intresserade av idéhistoria.« Tidskriften Sändaren

»Jag vill verkligen rekommendera att boken finns i alla skolbibliotek för dels ger den en i övrigt ganska försummad bild av en kulturkrets som på olika sätt påverkat oss, dels får vi något som kan särskilt beröra och intressera muslimska elever.« Historielärarnas förenings årsskrift 2015

»Synnerligen intressant ... en spännande historielektion där historiska händelser och kunskapsutveckling sätts i samband med varandra.« Föreningen för lärarna i matematik, naturvetenskap och teknik »En bok som rätar ut många frågetecken.« Ölandsbladet

»Ingmar Karlsson är en sällsynt skicklig berättare, som på ett pedagogiskt och inspirerande sätt levererar historiska exposéer, politiska problemställningar och etnografisk kuriosa ... Ingmar Karlssons innehållsrika bok ger en viktig påminnelse om minoritetsfolkens hemortsrätt.« Göteborgs-Posten

»På ett lättillgängligt, kåserande och intresseväckande sätt beskrivs ett drygt tjugotal av Europas små folk Genom författarens stora insikter i Europas historia och aktuella politiska förhållanden sätts de beskrivna folkens ursprung och öden in i ett större sammanhang.» Bibliotekstjänst

»I denna ytterst informativa bok får vi möta kända minoriteter som friser, bretoner och korsikaner men också mer okända folkgrupper som gagauzer, torbesjer och koraner.« Sydsvenskan

Allt fler minoriteter kräver sin rätt. Ny och högaktuell bok av Ingmar Karlsson!

Globalisering och digitalisering har ibland setts som ett hot mot Europas minoritetsfolk. Men denna utveckling har paradoxalt nog även haft stora effekter på gruppernas möjligheter att göra sina röster hörda. På senare år har minoritetskulturer fått ökad uppmärksamhet.

I De små folkens historia berättar Ingmar Karlsson kunnigt och kåserande om olika minoriteters spännande historia. Visste du till exempel att Andy Warhol var ruten? Eller att Donald Tusk är kasjub?

Med tanke på EU:s officiella motto Enhet i mångfald är det kanske inte så märkligt att vi på senare år har sett hur alltfler minoriteter i Europa kräver sin rätt. För när kommunismen kollapsade och stater splittrades blev det tydligt att det aldrig har funnits människor som betecknat sig som jugoslav, tjeckoslovak eller sovjetmedborgare. Däremot betecknade man sig som sloven, slovak, kroat, bosnjak, makedon, ukrainare, moldav, est, lett, litau och så vidare.

Samtidigt började också andra folkslag påminna om sin existens, sådana som saknar en autonom ställning i sina hemländer och sådana som saknar en modernation som tillvaratar deras intressen. Det handlar om bretoner, cimbrer, elsassare, friser, furlaner, ladiner, rutener, vlacher, gagauzer, sorber och kasjuber. Att globaliseringen och den digitala utvecklingen hjälpt dessa minoriteter är otvivelaktigt. Internet är ett ovärderligt redskap för kontakt med andra inom samma folkslag, vilket möjliggjort såväl undervisning i det egna språket som marknadsföring av de ofta isolerade och avlägset belägna trakter som kräsna och äventyrliga turister lockas av.

I sin bok De små folkens historia. Minoriteter i Europa berättar Ingmar Karlsson kunnigt och kåserande om några av Europas mer okända minoritetsfolk. Här står deras historia i centrum deras språk, kultur och livaktighet i dagens moderna Europa. Med sinne för detaljer och stor kunskap om helheten skildrar Ingmar Karlsson denna rika flora av folk.

Ingmar Karlsson har skrivit fler än tjugo böcker. De senaste, Roten till det onda (2016) och Inga vänner utom bergen (2017), har fått stor spridning och lysande recensioner.

1898 for en judisk delegation till Palestina, platsen det judiska folket hävdas ha biblisk rätt till. I ett telegram rapporterade de: ”Bruden är vacker men har redan en man.” Med det menades att Palestina visserligen var ett vackert land, men att det redan fanns ett folk som levde där. Att fortsätta planerna på att låta det judiska folket emigrera till det heliga landet skulle oundvikligen leda till konflikt.

I Bruden är vacker men har redan en man. Sionismen – en ideologi vid vägs ände? beskriver Mellanösternkännaren Ingmar Karlsson hur en sionistisk rörelse växte fram ur den judiska diasporan runtom i Europa och hur sionismen blev en uttalad ideologi i och med österrikaren Theodor Herzl, som formulerar behovet av, drömmen om och viljan till ett eget land för det judiska folket. Var detta skulle ligga och vilken politisk inriktning det skulle ha var omdiskuterat. 1948 utropas staten Israel, något som på intet sätt är början på fredstider, tvärtom eskalerar de konflikter som än idag präglar området.

Ingmar Karlsson har med böcker som En delad värld – Islam och Europa i går, i dag och i morgon (2010) och Tro, terror och tolerans – essäer om religion och politik (2004) gjort stort avtryck i samhällsdebatten. Bruden är vacker men har redan en man är det första större verket på svenska som med ett heltäckande grepp avhandlar sionismens historia. Den innehåller också en analys av dagsläget och tänkbara framtidsscenarier för Israel, Palestina och de människor som lever där.

Högaktuell läsning om kurdernas brokiga historia

»Ingmar Karlsson bemästrar balansgångens konst .... han ger en strålande sammanfattning av kurdernas historia och politiska aspirationer.« Dagbladet

»En gedigen genomgång av kurdernas historia ... boken har ett klokt och väl fungerande upplägg ... sammanfattar kurdernas historia och nuläge på ett bra sätt.« Jönköpings-Posten

»Det är välskrivet och detaljerat när Ingmar Karlsson skildrar tragiken i kurdernas kamp.« Amnesty Press

Antalet kurder uppgår i dag till omkring 30 miljoner. Trots att de i årtusenden levt i ett område större än Sverige har de aldrig varit självständiga och är nu världens största folkgrupp utan egen stat.

Men kurdfrågan handlar inte bara om en minoritets kamp mot majoriteten och den passar heller inte in i ett enkelt schema av förtryckare mot förtryckta. Den är fylld av paradoxer krig mellan stammar, skilda språk, konkurrerande samhällssystem, idealistisk nationalism och separatism. Så hur ska man bäst angripa kurdfrågan och vad har egentligen kurderna fått utstå genom historien?

I Inga vänner utom bergen skildrar diplomaten och Mellanösternexperten Ingmar Karlsson initierat kurdernas komplexa historia. Han beskriver bakgrunden till de nuvarande konflikterna i Kurdistan, ett område som sträcker sig över de turkiska, irakiska och syriska gränserna. Boken är ett måste för den som vill ha kunskap om dagens Mellanöstern.

Författaren och diplomaten Ingmar Karlsson har skrivit fler än tjugo böcker. För sitt författarskap har han utnämnts till teologie hedersdoktor vid Lunds universitet och filosofie hedersdoktor vid Linnéuniversitetet i Växjö.

»Ingmar Karlsson har skrivit en lärd och tyvärr akut angelägen bok om de kristna minoriteterna i Mellanöstern.« Sydsvenskan

Under tusentals år har Mellanöstern präglats av religiös mångfald. Här finns de tidigaste spåren efter mänsklig högkultur och här har flera av världsreligionerna sitt ursprung. Inte minst de kristna kyrkorna har en lång historia i området. Idag har regionens många konflikter ställt mångfalden på sin spets. De senaste hundra åren har den kristna minoriteten sjunkit från tjugo procent av befolkningen till fem procent. Är en tvåtusenårig historia på väg att ta slut?

Ingmar Karlsson skildrar med stor sakkunskap denna utveckling. Mot en kyrkohistorisk bakgrund får läsaren en bild av de kristnas första möten med islam, livet under korstågen och 400 år som minoriteter i Osmanska riket. Vidare berättar han om religionens roll i mellankrigstidens franska och brittiska mandat samt i de självständiga staterna efter andra världskriget – och dagens kritiska läge.

Idag finns det omkring 100 000 invånare i Sverige med hemhörighet i Mellanösterns kristna kyrkor. Denna bok är därför inte bara en fascinerande historisk exposé utan också en högaktuell redovisning av en utveckling som angår oss alla.

Berlinmurens fall 1989 och kalla krigets slut markerade på många sätt en ny era. Somliga tänkare, med den amerikanske statsvetaren och författaren Francis Fukuyama i spetsen, menade att "historiens slut" infunnit sig, och att den liberala demokratin därmed visat sig vara det mest eftersträvansvärda styrelseskicket. En annan falang, med bland andra den amerikanske statsvetaren Samuel P. Huntington, ansåg tvärtom att kampen var långtifrån över - det var bara konfliktytorna som hade flyttats från ideologier till kulturkretsar.

Utifrån de senaste decenniernas politiska utveckling avfärdar den tidigare diplomaten Ingmar Karlsson båda synsätten som felaktiga och bidrar med såväl initierade betraktelser som spaningar om vad som står på spel under kommande år. Karlsson menar att den liberala demokratin idag är mer hotad än på länge och att dagens farligaste politiska konflikter inte står mellan olika kulturer, utan inom dem.

Är kurdfrågan en ödesfråga för hela världen? Det finns omkring 30 miljoner kurder i världen. Men de har inget eget land, trots att de sedan årtusenden har levat i ett sammanhängande område. Komplexiteten i kurdfrågan är nästan ofattbar. Finns det överhuvudtaget en fredlig lösning? I Kurdistan landet som icke är tar Ingmar Karlsson upp ännu en högaktuell och nästan olöslig fråga i den internationella debatten. Turkiet, Iran, Irak och Syrien motsätter sig att staten Kurdistan bildas på deras territorium, men frågan handlar inte enbart om en minoritetsbefolknings krav gentemot majoriteten; frågan är ett knippe av paradoxer och motstridiga komponenter, såsom skilda språk, konkurrerande samhällssystem, skillnaden mellan det arkaiska stamsystemet och en modern civilstat och, ytterst, krig.

Ingmar Karlsson har varit verksam inom UD sedan 1967. I dag är han generalkonsul i Istanbul. Han har gett oss en lång rad böcker om viktiga och aktuella frågor inom den internationella politiken, med särskild inriktning på Mellanöstern.

Mellanösternkännaren Ingmar Karlssons nya bok behandlar relationen mellan Islam och Europa – i går, i dag och i morgon. Här beskrivs i en historisk tillbakablick bland annat hur den grekiska vetenskapen tillvaratogs och utvecklades först av arabiska lärde och översättare i Bagdad och sedan fördes vidare till det muslimska Spanien, där grunderna för renässansen lades. Åt den 800-åriga islamska närvaron på europeisk mark ägnas ett kapitel liksom ett om korstågen, där Karlsson ifrågasätter den förenklade bild som ges av dessa både i Europa och den islamska världen och som missbrukas politiskt. Vidare behandlas nationsbegreppet i det osmanska riket, vilket var knutet till religion och inte till etnicitet, här beskrivs dess för- och nackdelar och i vad mån det kan vara en modell för dagens Europa. Författaren tecknar pedagogiskt och klargörande en bild av nuläget för islam i Europa och blickar ut mot framtiden och resonerar om huruvida vi verkligen går mot ett mer islamiserat Europa eller ej, samtidigt som en hel del av våra västerländska fördomar om islam och muslimer kommer på skam.

Med En delad värld – Islam och Europa, i går, i dag och i morgon följer Ingmar Karlsson upp sin femton år gamla Islam och Europa – Samlevnad eller konfrontation som blev en ögonöppnare för många och bland annat nominerades till Augustpriset. Den nya boken tar avstamp i den förra. Vad har egentligen hänt sedan dess?

Europas styvbarn (2003) berättar om ett tjugotal folkslag som trots att de lever på vår kontinent är okända för de flesta. Vem kan till exempel placera pomakerna, sorberna eller ladinerna på den europeiska kartan? Gemensamt för dem alla är att de i motsats till många andra minoriteter inte har någon egen stat som tar tillvara deras intressen. Boken beskriver dessa folks historia, särart, språk, politiska situation samt deras framtidsutsikter.

Detta är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.wwd.se/pod

1898 for en judisk delegation till Palestina, platsen det judiska folket hävdas ha ”biblisk rätt” till. I ett telegram rapporterade de: ”Bruden är vacker men har redan en man.” Med det menades att Palestina visserligen var ett vackert land, men att det redan fanns ett folk som levde där. Att fortsätta planerna på att låta det judiska folket emigrera till det heliga landet skulle oundvikligen leta till konflikt.

I Bruden är vacker men har redan en man. Sionismen – en ideologi vid vägs ände? beskriver Mellanösternkännaren Ingmar Karlsson hur en sionistisk rörelse växte fram ur den judiska diasporan runtom i Europa och hur sionismen blev en uttalad ideologi i och med österrikaren Theodor Herzl, som formulerar behovet av, drömmen om och viljan till ett eget land för det judiska folket. Var detta skulle ligga och vilken politisk inriktning det skulle ha var omdiskuterat. 1948 utropas staten Israel, något som på intet sätt är början på fredstider, tvärtom eskalerar de konflikter som än idag präglar området.

Ingmar Karlsson har med böcker som En delad värld – Islam och Europa i går, i dag och i morgon (2010) och Tro, terror och tolerans – essäer om religion och politik (2004) gjort stort avtryck i samhällsdebatten. Bruden är vacker men har redan en man är det första större verket på svenska som med ett heltäckande grepp avhandlar sionismens historia. Den innehåller också en analys av dagsläget och tänkbara framtidscenarier för Israel, Palestina och de människor som lever där.

Sedan Ingmar Karlsson 1991 utkom med boken Korset och halvmånen har situationen för de religiösa minoriteter som boken beskriver förändrats markant, både i Mellanöstern och i Sverige. Denna reviderade och utökade utgåva från 2005 syftar till att öka kunskapen om och förståelsen för det växande antal människor omkring oss som har sitt ursprung i Mellanöstern och sin hemvist i någon av de talrika religionerna i detta område. Ingmar Karlsson anställdes på UD 1967. I dag är han generalkonsul i Istanbul. Hans bok Tro, terror och tolerans fick stor uppmärksamhet när den utkom våren 2004.

I denna högaktuella bok visar Ingmar Karlsson på ett rakt och lättbegripligt sätt att religiös extremism inte är ett till den muslimska världen begränsat fenomen.Efter den 11 september 2001 och George W Bushs krigsförklaring mot terrorismen har i synnerhet islamisk fundamentalism kommit att prägla den politiska debatten. Men inom alla religioner idag finns dilemmat om vilka lagar och förhållningssätt som är giltiga för evigt och vilka som kan variera efter tid och plats. Ingmar Karlsson menar att de stora konflikterna i framtiden snarare kommer att vara mellan grupperingar inom de olika religionerna som antingen har en modern eller en medeltida livsåskådning.Boken tar också upp problematiken kring religionernas konfrontation med varandra. Tidigare var vi omgivna av människor med vilka vi delade tro, historia och traditioner. Idag involveras vi i konflikter som äger rum på andra sidan jorden, och religionerna konfronteras på ett helt nytt sätt med utmaningen att ge plats för den andre.Ingmar Karlsson är diplomat. För närvarande arbetar han som generalkonsul i Istanbul, tidigare har han bland annat varit chef för UD:s idé- och analysgrupp och ambassadör i Prag och Bratislava.

Turkiets kandidatur till ett EU-medlemskap har inneburit att den "turkiska faran" manats fram på nytt i den europeiska debatten. Kommer ett medlemskap att leda till en islamisering av Europa och hota den europeiska identiteten? Är de politiska och ekonomiska reformer som genomförts under senare år tillräckliga för att uppfylla de krav som EU ställer på sina medlemsstater? Vilka skulle de säkerhetspolitiska konsekvenserna bli om EU:s yttre gräns går mot Iran, Irak och Syrien?

Dessa och många andra frågor med anknytning till ett turkiskt medlemskap i eu diskuterar Ingmar Karlsson i Europa och turken. Betraktelser kring en komplicerad relation. Här behandlas våra djupt rotade fördomar om turkarna, det osmanska rikets centrala roll i europeisk politik genom historien, Atatürks reformpolitik och de olika strömningarna inom turkisk islam. Karlsson behandlar utförligt Cypernfrågan, den armeniska tragedin och den kurdiska minoritetens situation.

Den växande muslimska fundamentalismen är inte ett uttryck för en generalplan att i ''ett heligt krig'' attackera västvärlden. Motsättningarna och fiendskapen mellan olika trosriktningar inom islam är ofta starkare än hatet mot väst. Om islam kommer att utgöra ett verkligt hot mot västvärlden eller ej ankommer på oss själva. Rasism, intolerans och snäv nationalism växer sig nu allt starkare över hela Europa som reaktion mot dagens invandring, som är obetydlig mot den vi står inför. Om invandrare med muslimsk bakgrund inte integreras i våra samhällen måste vi räkna med att underjordiska fudamentalistiska koranskolor växer fram i våra invandrarförorter. Ingmar Karlsson är sedan 1992 ambassadör och chef för UD:s idé- och analysgrupp och 1991 utkom Korset och halvmånen - en bok om de religiösa minoriteterna i Mellanöstern. Han understryker nödvändigheten av en invandringspolitik som istället för ''ghettoislam'' leder till ''euroislam'', som kan utgöra en brygga mellan Europa och dess muslimska grannar, och ger sina synpunkter på hur denna bör utformas. I Islam och Europa redogör Ingmar Karlsson för vad som är myt och verklighet bakom den muslimska hotbilden och tar itu med en rad vanföreställnigar och fördomar om islam - gamla som nya - samt orsakerna till fundamentalismens framväxt och politiska inflytande.