”Alla inser problemet mellan araber och judar. Men inte alla ser att det inte har någon lösning. Det finns ingen lösning. Varför skulle araberna sluta fred? … Vi har tagit deras land.” Så sa David Ben-Gurion, som så småningom skulle bli Israels förste premiärminister, redan 1919. Två år tidigare hade den brittiska regeringen lovat ett nationellt hem åt det judiska folket i Palestina, oaktat att befolkningen till 93 procent utgjordes av araber. Idag hävdas ibland att Palestina var ”ett land utan folk för ett folk utan land”, men som bekant är det segrarna som skriver historien. I Folket som inte fick finnas vill Ingmar Karlsson belysa det palestinska motståndet mot koloniseringspolitiken, en länge förträngd del av Palestinas och Israels historia.
