Militärhistoria

»Det är en oerhört ambitiös och välskriven bok som vänder sig till en bred grupp av läsare med intresse för konflikten som sådan och hur vi i Sverige förhållit oss till den.« - BTJTrots att tre tusen kilometer skiljer Sverige från Israel, Västbanken och Gazaremsan har vårt land en anmärkningsvärt nära relation till regionen. Engagemanget i den israelisk-palestinska konflikten har gjort Mellanösternpolitiken till en av våra mest omdebatterade utrikesfrågor under efterkrigstiden – och utlöst hårda inrikespolitiska motsättningar. Från Stockholm till Jerusalem ger en genomgripande skildring av Sveriges relation till Israel och Palestina – från Tage Erlanders efterkrigsår till Ulf Kristerssons regering, från Israels grundande 1948 till det dagsaktuella kriget i Gazaremsan. Boken bygger på femton års forskning, tidigare opublicerat arkivmaterial och över hundra djupintervjuer med nyckelpersoner som format och bevittnat svensk Mellanösternpolitik. I Stockholm, Jerusalem, Washington och Ramallah berättar statsministrar, utrikesministrar, ambassadörer och ledande politiker om sina erfarenheter – och avslöjar vad som faktiskt utspelade sig bakom kulisserna under sju dramatiska decennier.

Den 7 oktober 2023 mördades 1 200 människor i den brutalaste attacken mot judar sedan Förintelsen. Men kriget som följde utkämpades inte bara i Gaza och så småningom i Iran – utan också i medier, på universitet, i internationella domstolar och i den västerländska offentligheten.

Statsvetaren och mellanösternexperten Magnus Norell visar hur ett Tunnelseende vuxit fram – ett sätt att se på konflikten där komplexa skeenden reduceras till enkla förklaringar. Han analyserar Hamas attack, Israels krig mot Hamas och den ideologiska och mediala reaktion som följde. Hur juridiska och moraliska principer satts under press och hur antisemitism normaliserats i delar av västvärlden.

Men konflikten stannar inte där. Iran – som finansierat och beväpnat Hamas och andra proxygrupper – försvagades samtidigt. Massiva protester mot regimen under 2025–2026, brutalt nedslagna, har sammanfallit med ökade militära spänningar och omfattande intervention från Israel och USA. Regionens maktbalans är i rörelse. Och världens.

Från massakern i Hebron 1929 till Gaza 2023 löper en historisk linje. Från Gaza till Iran sträcker sig konsekvenserna.

Tunnelseende är en genomlysning av det militära kriget – men också av kriget om verkligheten och de geopolitiska skiften som nu formar Mellanöstern.

"Alla som vill uttala sig om den här konflikten kan med fördel börja här."Weekendavisen

När solens första strålar bryter horisonten samlas terroristerna i svärmar. Några ropar Allah Akhbar medan motorcyklarna virvlar upp dammoln på vägarna. Genom sprakande walkie-talkies får de den avgörande ordern: anfall. Så rullar de iväg, mot en dag som ska förändra allt.

Strax innan den 7 oktober 2023 är Magnus Ranstorp, en av Sveriges främsta experter på terrorism och våldsbejakande extremism, på plats i Israel för att delta i en konferens om säkerhetsläget i regionen. Flera högt uppsatta politiker medverkar. Fullt fokus är på Hizbollah. Hamas nämns inte alls. Veckor senare är katastrofen ett faktum, och Hamas har chockat Israel och hela världen med sin brutala terror.

I Hamas ger Ranstorp en djupgående och personlig analys av rörelsens historia. Han träffar organisationens högsta ledare och kastar nytt ljus på Hamas drivkrafter: från rötterna i Gaza till den våldsamma framväxten som en av de mest inflytelserika och kontroversiella aktörerna i Mellanöstern.

*

Magnus Ranstorp (f. 1965) är docent i statsvetenskap och terrorforskare vid Försvarshögskolan, styrelseledamot i SIDA samt tidigare särskild rådgivare vid EU:s Radicalisation Awareness Network. Han är även ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin.

Rysslands respekt för svensk säkerhet och militär styrka har aldrig varit särskilt stor. Redan under tsartiden var den ryska underrättelsetjänsten aktiv i Sverige, och man förbluffades över hur enkel inhämtningen var jämfört med i andra länder. Mycket information som annars måste luskas fram genom sofistikerad spionverksamhet kunde man här läsa om i vanliga tidningar och offentligt tryck. I takt med att vårt land blivit en allt viktigare spelbricka i det geostrategiska spelet kring Östersjön har det ryska spioneriet mot Sverige bedrivits med en ovanligt stark kontinuitet och långsiktighet.

Den här boken handlar om hur ryska agenter med små medel kunnat bedriva omfattande underrättelseverksamhet i Sverige, från det tidiga 1900-talets allt svagare tsarrike, via den långa sovjetepoken, till Vladimir Putins nya imperiebyggarprojekt.

Som en av Sveriges mest framstående säkerhetspolitiska experter beskriver Wilhelm Agrell ett sekel av underrättelseoperationer mot Sverige - utförda av ryska agenter och svenska förrädare.

»Mycket underhållande bok om informationsläckage och inkompetens i spionagets dolda världar.« DAST Magazine

Ingen världsdel har varit lika präglad av dragkampen mellan krig och fred som Europa. Två världskrig startade här, och hotet om ett tredje hängde över kontinenten i fyra decennier. Efter Berlinmurens fall 1989 tycktes freden till sist ha segrat. Men med Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina 2022 blev det uppenbart att även denna fredsordning vilade på bräcklig grund. Wilhelm Agrell är en av Sveriges främsta säkerhetspolitiska analytiker. I Den förlorade freden tar han ett unikt grepp om Europas moderna historia och skildrar fredernas sammanbrott. Utifrån fyra försök att skapa varaktig fred i Europa – från första världskriget till vår egen tid – visar han hur varje ordning gradvis underminerats och till sist gett vika. Har freden någonsin haft en verklig chans? Och om inte, vad väntar härnäst?

Det svenska flygvapnets historia är dramatisk, överraskande – och långt mer omvälvande än många anar. Hur gick Sverige från att knappt kunna köpa stridsflygplan utomlands till att bli ett av världens mest avancerade flygtekniska länder? Den här boken ger svaret.

Under 100 år har Flygvapnet format svensk säkerhetspolitik, industri och teknisk utveckling. När flygvapnet blev en egen försvarsgren 1926 hoppades många på en blomstrande inhemsk flygindustri – men verkligheten blev en annan. Före andra världskriget stod Sverige utan modern stridsflygsproduktion, och när kriget bröt ut tvingades landet snabbt utveckla egna lösningar. Bristen på tillgängliga flygplan internationellt gjorde att Sverige tog saken i egna händer.

Efter kriget tog jetepoken fart. Importen av brittiska J 28 Vampire markerade början, men det var Saab 29 Tunnan som blev startskottet för en helt ny era: från och med 1950 talet flög Flygvapnet nästan uteslutande svensktillverkat. Det formade både vår försvarsförmåga och vår industriella identitet.

Boken presenterar 101 flygplan som tjänstgjort i Flygvapnet sedan 1926 – från tidiga propellerdrivna modeller till jetflygplanen som gjorde Sverige känt som flygteknisk stormakt. Här skildras också det kortlivade svenska bombflyget, kalla krigets satsning på attackflyg, de stora förlusterna av flygförare, spaningsflygets avgörande roll och utvecklingen av den lätta attacken.

Det är en rik, faktaspäckad och engagerande resa genom ett sekel av innovation, risk och mod – en oumbärlig bok för alla som fascineras av svensk militärhistoria, flygteknik och Flygvapnets unika utveckling.

Anders Frankson har sedan barn- och ungdomsåren varit en flygfantast. Han bodde bland annat i flottiljstäderna Söderhamn och Karlsborg och såg attackflyget flyga förbi. Jag har alltid fascinerats av flyg men jag skulle inte kalla mig flygexpert utan snarare hängiven entusiast . Han var under många år en flitig modellbyggare, främst av amerikanska flygplan. Anders Frankson har genom åren skrivit och medverkat i flera böcker om andra världskriget, östfronten och Sverige under kalla kriget.

"Hermanssons berättarglädje skapar ett driv i framställningen som gör boken svår att lägga ifrån sig. Det är alltså ett mycket lustfullt läsande som väntar en bred historieintresserad läsargrupp." - Bibliotekstjänst (BTJ), som ger De kom, de såg, de segrade betyget 5 av 5.

"Med sin rafflande skildring över antikens fältherrar visar Daniel Hermansson att han inte bara är en av Sveriges bästa historiepoddare, utan också en skicklig författare." - Bo Eriksson, författare och docent i historia vid Stockholms universitet. 

OM BOKEN

Låt landets mest folkkära historiepoddare ta med dig på en resa till antikens blodiga slagfält.

Lär känna legendariska fältherrar som Alexander, Hannibal, Scipio och Caesar. Deras geni och galenskap. Storhet och grymhet. Mänsklighet och mystik. Tillsammans avgörande för att förstå samtiden, liksom människans förmåga att förföra och förgöra sin omgivning.

Lika mycket är boken ett brandtal för allt som går förlorat om vi inte bryr oss om antikens hårdvunna lärdomar. I en tid präglad av historielöshet och despoter som utmanar demokratin, har behovet av en andra renässans sällan varit större.

Allt serveras med den humor, passion och rykande inaktualitet som gjort Historiepodden till en självklar del av hundratusentals svenskars vardag.

Daniel Hermanssons debut är måsteläsning för alla som vill förälska sig i historien. Bladvändaren för alla som vill lära sig mer om de som kom, såg och segrade. Och de som fick betala priset på vägen mot den absoluta makten.

OM FÖRFATTAREN

Daniel Hermansson (f. 1981) är den tidigare gymnasieläraren som blivit en av landets mest folkkära folkbildare genom Historiepodden. Han kommenterar ofta historiska händelser i media och är en flitigt anlitad expert i såväl SVT som TV4. De kom, de såg, de segrade - vad antikens fältherrar lär oss om makten och människan är Daniel Hermanssons debutverk.

En man och två kvinnor.  

En av dem rymde hemifrån som pojke för att utkämpa ett heligt krig, fängslades, frigavs, och är nu krigsherre med två fruar. En annan fick polio som flicka, lärde sig läsa Koranen med kvinnlig blick, blev högt uppsatt politiker och sedan flykting i en stad norr om polcirkeln. Den tredje är en snart färdigutbildad student, ivrig att få ta sin examen och bli en del av samhället men som skickas hem och får besked om att hon ska gifta sig med en främmande man. Detta är Afghanistan efter talibanernas återkomst. Tre öden i ett land som varit uppmarschområde och spelplan för olika stormakter sedan Alexander den stores dagar.  

Afghanerna är Åsne Seierstads återkomst till landet tjugo år efter Bokhandlaren i Kabul. Hon berättar historierna om de som flydde undan talibanerna och om de som blev kvar. I en bok som är både informativ, medryckande, välformulerad och djupt empatisk tecknar hon inte bara porträtt av tre människor som alla väljer sin egen väg, utan följer trådar tillbaka i landets historia som förklarar varför Afghanistan ständigt är i krig med sig självt och omvärlden.

"Åsne Seierstads grepp att skildra Afghanistan under talibanregimen utan att döma är omöjligt att värja sig emot." SvD 

En urviktig insyn i hur kvinnorna, redan som små flickor, målmedvetet skolas in i männens maskulina apartheidsystem  Expressen

"Seierstad är mästerlig i boken om afghanerna" Aftonbladet   

  "Åsne Seierstad har en fantastisk förmåga att blåsa liv i individer" DN

"Seierstad är oerhört skicklig på gestaltning. Afghanistan kommer verkligen till liv genom de porträtterade människornas mycket olika sätt att tolka och tänja sina omständigheter och sin kultur." Sydsvenskan

"Det är en mycket stark bok, som är lättläst och som nästan omärkligt skiftar från de storpolitiska till de vardagligaperspektiven." BTJ-häftet nr 2, 2023

Hösten 1939 trodde många att Sverige skulle klara sin neutralitet på samma sätt som under första världskriget. Men med finska vinterkriget och det tyska angreppet på Norge och Danmark våren 1940 tycktes det som om Skandinavien skulle bli skådeplats för den stora urladdningen mellan stormakterna.Ransoneringskort delades ut, den illa utrustade svenska armén mobiliserades, kommunister internerades och riksdagen började förbereda grundlagsändringar för att begränsa tryckfriheten.Men samtidigt som ljusen släcktes i många av Europas städer fortsatte vardagslivet i Sverige. Biograferna gick för fullt, dansorkestrarna spelade, män och kvinnor blev kära och fick barn, författarna skrev böcker och sportaffärerna sålde kälkar och skidor som aldrig förr under den snörika vintern.Den första delen av trilogin Landet utanför skildrar hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under det första krigsåret. Framställningen går fram till den mörka sommaren 1940 då de tyska arméerna stod segerrika på den europeiska kontinenten och endast Storbritannien kämpade vidare.Skulle Sverige kunna hålla sig utanför världskriget? Borde Sverige göra det?

I den avslutande delen av sin breda trilogi om Sverige under andra världskriget skildrar Henrik Berggren de sista dramatiska krigsåren. Efter slagen vid El Alamein och Stalingrad har den tyska krigslyckan vänt och röster höjs för att ”lägga om kursen i de allierades riktning”. Men Sverige är fortfarande inringat av Tyskland och trots en växande kritik mot eftergiftspolitiken går samlingsregeringen försiktigt fram.

Med hjälp av dagstidningar, dagböcker, brev och romaner skildras vardagslivet i krigets skugga. Svenskarna går på bio och restaurang som aldrig förr, äktenskap och barnafödande ökar och författarna debatterar om litteraturen har en plikt att göra beredskapstjänst. Samtidigt har krigsåren förändrat Sveriges invånare. Med de danska judarnas flykt hösten 1943 sjunker insikten på allvar in om att nazisterna är på väg att utplåna Europas judar. Det stoppar dock inte Sverige från att exportera järnmalm och kullager till Tyskland i utbyte mot kol. När USA hotar att bomba SKF i Göteborg ställs frågan om svensk neutralitet på sin spets…

"Trilogin kommer att bli en svensk klassiker, en djupgående skildring av samhälle och människor i beredskapstid, i ett land som flera gånger balanserade på randen mot katastrof under dessa år." Dala-Demokraten om den första delen av Landet utanför.I del ett av Landet utanför skildrades Sverige under det första dramatiska krigsåret. Nu kommer den efterlängtade fortsättningen på Henrik Berggrens trilogi. I denna andra del sträcker sig handlingen från den mörka hösten 1940 till slaget om Stalingrad hösten 1942.I centrum av berättelsen står striderna om eftergiftspolitiken mot Tyskland. Men runt de ledande politikerna, militärerna och diplomaterna vävs en fängslande skildring av livet i det neutrala Sverige. Vi möter en rad kända och mindre kända svenskars skiftande livsöden i krigets skugga. Husmödrarna klipper ransoneringskuponger, biografsalongerna är utkylda men fullsatta, antinazister planerar flykt och swing är tidens melodi till mångas irritation.I små tidningsnotiser rapporteras om allt hårdare ingrepp mot judar i de ockuperade länderna. Men först när ett fartyg med 532 norska judar avgår mot Polen från Oslo i november 1942 kommer en reaktion...

Efter Rysslands militära överfall på Ukraina i februari 2022 lever vi i en förändrad värld. En farligare värld. I medierna beskrivs den allt mer i svart-vita färger. Demokrati mot diktatur. Ryssland och Kina mot USA och Europa. De civiliserade och rika nationerna mot de ociviliserade fattiga.

Utrymmet för neutralitet, alliansfrihet och olika åsikter krymper när militaristiska politiker och ideologer på olika sidorom demarkationslinjerna får allt större inflytande och avvikande röster tystnar.

Kunskapen om Rysslands och Kinas totalitära maktutövning är idag stor på grund av mediernas omfattande, kritiska bevakning. Samtidigt sjunker USA:s, den andra stormaktens, maktpolitik och otaliga blodiga militära ingripanden ner i medieskugga. Men för att förstå den helhet som är världen måste vi kunna se med kritiska ögon också på den makt som nu officiellt är vår allierade.

Den reella kostnaden för USA:s globala dominans har varit stort mänskligt lidande och kaos långt bortanför västs egna gränser. Stor makt har överlåtits till militära hökar och vapenindustriernas redan väldiga vinster har blåsts upp. Betalda lobbyister får orimligt inflytande, den parlamentariska demokratin urholkas och ifrågasätts.

Illusionen om den amerikanska freden är en oundgänglig bok för alla som vill se världen sådan den är och inte bara sådan den beskrivs. För alla som vill förstå säkerhets- och utrikespolitik och diplomatins förändrade roll.

"Denna bok tar upp många helt avgörande problem och är viktig läsning för var och en som söker efter vägar mot en mera fredlig framtid." Daniel Ellsberg

"Trita Parsi och Frida Stranne, två kunniga och klarsynta skribenter, gör i denna bok välbehövliga korrigeringar av vår bild av USA:s utrikespolitik." Hans Blix

"...en bok värd att läsa. Framförallt om man inte delar författarnas uppfattning, det är nyttigt att få pröva sina övertygelser." SVT, Per Andersson

"...en brännande påminnelse om att det är en krigisk supermakt som Sverige går i formell allians med." Aftonbladet, Petter Larsson

"Stranne och Parsi kan sitt USA." Göteborgs-Posten, Roland Poirier Martinsson

Sverige det lilla landet med den oväntat starka krigsmakten. Från karolinska arméns offensiva fälttåg till kalla krigets kamikazeförsvar har svensk militärhistoria präglats av både briljanta segrar och tveksamma beslut. Inte minst har vi gång på gång visat att vi kan slå långt över vår viktklass men också att vi ibland är vår egen värsta fiende.

I Folkhemmet at war tar Krigshistoriepodden med oss på en fartfylld resa genom århundraden av svenska militära framgångar och fadäser. Med en skarp blick, mycket humor och en hälsosam dos patriotism dissekeras allt från Gustav II Adolf och Tage Erlander till den svenska nedrustningstiden och dagens NATO-medlemskap.

Det här är boken för den som vill förstå hur Sverige har försvarat sig genom tiderna, varför vi vunnit och förlorat och vad historien kan lära oss om framtidens försvar.

Krigshistoriepodden är en underhållande historiepodcast som initierat avhandlar både historiska och nutida slagfält samt geopolitiska konflikter. 2024 blev de framröstade till både Årets podd och Årets kulturpodd och vann pris för Årets fackbok. 2025 är de aktuella med SVT-produktionen Krigsmaskinen Sverige. Bakom mikrofonerna sitter Mattis Bergwall och Per Wallin, med Fredrik Hagelin som producent och klippare.

Mannen lutar sig framåt i den vita lädersoffan och spänner blicken i mig. Om det funnits ett bord framför oss hade han dunkat sin välmanikyrerade högerhand mot dess blanka träyta. »Varför Hitler är aktuell i dag« säger han. »Jo, för att han hade rätt på varenda punkt!«

I en tid när sanning och lögn allt oftare byter plats i det offentliga samtalet växer glömskan. I Den största lögnen visar Knut Kainz Rognerud hur förintelseförnekarna gått från marginella extremister till en växande rörelse med internationella förgreningar. I centrum för berättelsen står Gerd Honsik, ideolog, agitator och en av Europas mest inflytelserika högerextrema aktörer.

Med hjälp av ett unikt källmaterial skär­skådas lögnen som politiskt verktyg. Kainz Rognerud har i över två decennier granskat hur Honsiks nätverk inspirerat nynazister, historie­revisionister och politiker runt hela världen. Ju djupare han gräver, desto tydligare framträder syftet med lögnerna. Det handlar inte om att förvanska historien, utan om att återupprätta det tredje rikets rykte – och på så vis bana väg för en alternativ framtid.

*

Knut Kainz Rognerud är granskande journalist, författare och dokumentärfilmsproducent. Han har vunnit Guldspaden och blivit nominerad till ett antal svenska och internationella priser. Hans förra bok, Sundsvallsoligarken, blev nominerad till Augustpriset.

Sagt om Sundsvallsoligarken – nominerad till Augustpriset 2023:

»Väl berättad och väl disponerad, så vill man veta något om brottslighet som så att säga rör sig på en världs­politisk nivå, då kan man med fördel ta och läsa den här.« Leif GW Persson

»Som en James Bond-film fast på riktigt.« Sydsvenskan

»Genom Knut Kainz Rogneruds omsorgsfullt tecknade porträtt träder Oleg Deri­paska, en av de mäktiga oligarkerna kring Putin, fram ur den anonymitet som ofta omger denna krets.« Augustpriset

»Storligen imponerad.« Expressen

Vinnare av Årets fackbok 2024

Du har säkert hört talas om den skräckinjagande ryska björnen, och känner igen bilden av den sovjetiska supersoldaten från actionfilmer producerade under kalla kriget. Men hur läskigt är det egentligen med en krigsmakt som förlorat nästan alla krig de tagit del i?

Från Nikolaj II till Stalin och dagens Putin så har en sanning om Rysslands krigsmakt bestått: de är otroligt dåliga på att bedriva krig. Ineffektiv byråkrati, dåligt ledarskap, katastrofal logistik och bristande respekt för människoliv är bara några ingredienser i den vodka-osande soppan som är Rysslands militära misslyckanden.

I Rysslands militära fuck-ups presenterar Krigshistoriepodden många av de misslyckanden som gjorts under Rysslands tid som stormakt och förklarar vad som kan ligga bakom. Med en initierad inblick i både de militärhistoriska och politiska faktorerna får vi här följa Rysslands prestation från första världskriget till det aktuella Ukrainakriget.  

Krigshistoriepodden är en humoristisk historiepodcast som initierat avhandlar både historiska och nutida slagfält samt geopolitiska konflikter. 2022 blev de framröstade till både Årets podd och Årets kulturpodd. Bakom mikrofonerna sitter Mattis Bergwall och Per Wallin, med Fredrik Hagelin som producent och klippare.

I Hybris försöker den säkerhets­poli­tiske forskaren Ola Tunander reda ut och besvara några av de mest centrala frågorna om kriget i Ukraina:

Varför startade kriget?

Vad handlar det om?

Vad säger folkrätten?

Hur kommer kriget att sluta?

Andra aspekter av kriget han tar upp är bland annat händelserna på Majdan i Kiev 2014, socialdemokratins säkerhetspolitiska kursomläggning, sprängningen av Nord Stream och massmedias roll som maktpolitiskt instrument.

Ola Tunander är research professor emeri­tus vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) i Norge, där han under flera år ledde programmet för utrikes- och säkerhetspolitik. Han har forskat och skrivit om säkerhetspolititiska frågor ­­­sedan 1980-­talet. År 1989 disputerade han på en avhandling om USA:s maritima stra­tegi i norra Europa. Hans böcker har ­använts  på militärhögskolor i Sverige och USA. Författa­rens senast utgivna ­böcker är Navigationsexperten: Hur Sverige lät sig bedras av U 137 (2021), Det svenska ubåtskriget (2019) och Libyenkrigen: Bru­ken av retorikk och bedrag for å ødelegge en stat (2018). Han har även publicerat många artiklar i internatio­nella facktidskrifter.

OLA TUNANDER:»Vad som har förbryllat mig som säkerhets­politisk forskare är att allt det vi lärt oss de senaste 50 åren nu är glömt. Vad som förr var en självklarhet för varje forskare var att förstå hur motparten, "den andra" eller fien­den, ­tänker. Men idag beskrivs den som för­söker göra det som en "Putinversteher" en tysk benämning för någon som "förstår Putin".

Dagens generation har till synes inte haft något behov av att förstå motparten. Och det gäller inte bara forskare utan också flertalet politiker och jour­nalister i väst. De agerar som om de representerar sanningen och är moraliskt överlägsna. De blandar samman världen med väst­världen.  Denna hybris har varit utmärkande för dem som stått i spetsen för USA:s eller västvärldens krig sedan 1990-talet. Den har ­varit osmaklig. Länder som Irak och Libyen blev lagda i ruiner, men det var trots allt möjligt att besegra dem på slagfältet.

När det gäller försöket att besegra Ryssland i Ukraina är dock detta inte möjligt, dels därför att Ryss­land har en betydande militär kapacitet inklusive kärnvapen, dels därför att man, på samma vis som under andra världskriget, uppfattar kriget som "existentiellt".«

Det är natten till den 28 juni 1709 och Karl XII:s karoliner har samlats vid den ukrainska staden Poltava för att överraska Peter den stores ryska armé. I stället blir det gryningen som överraskar karolinerna, och det blodiga slutet på stormaktstiden tar sin början. När slaget är över och nederlaget ett faktum har 10 000 soldater hunnit sätta livet till.

Poltava - berättelsen om en armés undergång är ett av de mest lästa och omtalade historieverken som skrivits på svenska. Med en medryckande berättarkonst och ett genialt användande av de dagböcker och brev som karolinerna efterlämnat kunde Englund förnya sättet att skriva historia, vilket på senare tid kvalificerat den för omnämnanden i såväl Tusen svenska klassiker som 1001 böcker du måste läsa innan du dör. 

Boken fyller nu 30 år och har under denna tid aldrig varit ur tryck, vilket torde vara ett rekord inom svensk sakprosa. Därför utkommer den i reviderad utgåva, med nyritade kartor och ett nyskrivet förord av författaren.

Peter Englund är fil.dr. och professor. Han skrivit en rad böcker om svensk och internationell historia som i flera fall varit succéer även utomlands. Han är sedan 2002 ledamot av Svenska Akademien och var 2009–2015 dess ständige sekreterare.

Dagen D, eller Operation Overlord som den också kallas, är mer än bara historia den lever kvar i Normandies landskap. Från vindpinade sanddyner på Omaha Beach till de tysta raderna av gravstenar på de allierades kyrkogårdar. Överallt är minnet av den 6 juni 1944 fortfarande närvarande.

Den här boken tar dig med på en resa genom invasionens dramatiska händelser, men också till de platser som idag bär på berättelserna.

Dagen D skildrar invasionen i detalj från förberedelser och överfart till de brutala striderna på fem stränder. Upplev fallskärmsjägarnas nattliga landningar, ta del av soldaternas personliga öden och de strategiska beslut som avgjorde slaget. Här skildras hjältedåden, kaoset och de avgörande ögonblick som ledde till att Nazitysklands grepp om Europa började lossna.

Till varje kapitel hör en praktisk guide till Normandies viktigaste minnesplatser. Det gör Dagen D till en ovärderlig följeslagare för den som vill förstå historien och uppleva den på plats. Lär känna berättelserna bakom strändernas dramatik, bunkrarna och monumenten och förstå varför D-dagen fortfarande är en av världens mest betydelsefulla militära operationer.

Marco Smedberg har skrivit en mängd böcker inom militärhistoria. Han leder även guidade turer i Normandie.

"Detta är en strålande reportagebok om ett krig som kommer att definiera vår tid!"  Peter Englund

"Osminkat och angeläget från krigets verklighet."  Lars Wilderäng

"Av allt jag sett och läst om kriget är denna text kanske den som drabbar mig hårdast ..."  David Björklund, BTJ (Betyg 4 av 5)

Som alla andra tog Jonas M del av nyheterna om Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Under hans uppväxt hade ett kommande krig med Ryssland alltid funnits med i beräkningen. Nu hade det blivit verklighet men också personligt. Jonas hade tränat i 20 år för detta inom den svenska Försvarsmakten. Hans anfader, som kämpade mot ryssen under Karl XII:s ryska fälttåg, tillfångatogs efter nederlaget vid Poltava 1709. Men hur skulle han bäst kunna hjälpa till?

Han införskaffade en Nissan Navara, lackade den militärgrön och fyllde den med taktisk utrustning och sjukvårdsmateriel, som han sedan körde ner till Ukraina. Väl på plats levererade han både bilen och all packning.

Detta blev början på en enastående volontärinsats: Fram till i dag har Jonas kört ner över 49 gånger med mer än 50 fullastade fordon direkt till de stridande förbanden vid fronten, som inte bara slåss för sin egen frihet utan också för vår. Han har med egna ögon fått bevittna hur kriget har förändrats på de olika fronterna under två års tid. För att citera överstelöjtnant Joakim Paasikivi:

"Jonas visar med sitt personliga exempel och med dem som ser till att samla in pengar och hjälpa till på andra sätt att alla kan göra något."

En tidig aprilmorgon 2022 cyklar den 28-årige Edvard från lägenheten i Uppsala till sin moster för att låna hennes skrivare. Dokumenten han vill skriva ut visar sig vara brev till hans mamma, pappa och syster. Brev med instruktioner för hans begravning. Brev att läsa om han inte kommer hem igen.

Nästa dag reser löjtnant Edvard Selander Patrignani till Ukraina för att slåss mot det invaderande Ryssland. Mindre än tre månader senare dödas han av ryska styrkor nära staden Siversk.

Edvard är den första svenska soldat som stupar i strid under det pågående kriget i Ukraina. Journalisten Jon Forsling vill ta reda på vem Edvard var. Varför väljer en ung, svensk man att lämna sin ordnade tillvaro och riskera sitt liv för att försvara ett annat land? Vilken verklighet var det Edvard mötte i Ukraina, sina sista månader i livet?

I möten med arbetskamrater, andra soldater och framför allt med Edvards familj tecknas en bild av en ovanlig ung man, i en ovanlig tid för Sverige, när kriget i vårt närområde givit oss anledning att bygga upp vårt försvar igen. Det är en bok som ställer frågan: Vad är vi beredda att offra för ett lands frihet? Och vem av oss skulle göra det Edvard gjorde? Som Edvard själv sa till sin familj innan han reste: "Om inte jag, vem annars?"

Kriget i Ukraina har förändrat vår bild av modern krigföring i grunden. Det som började som ett konventionellt anfallskrig har stegvis förvandlats till ett drönarnas krig. Tusentals drönare produceras varje dag och gör det nästintill omöjligt att röra sig vid fronten.

I Drönarnas krig visar Marcus Lindqvist hur drönartekniken ritat om slagfältet. Genom intervjuer med frivilliga soldater med rötter i Sverige och Finland får vi vittnesmål direkt från frontlinjen i Ukraina, där drönare styr striderna med kylig precision och brutal effektivitet. Samtidigt pekar Lindqvist mot en snar framtid, där autonoma vapensystem och AI snabbt utvecklas av stormakter som Kina.

Är länder som Sverige och Finland anpassade för att försvara sig mot en potentiell storskalig drönarattack? Vad innebär denna nya form av krigföring för Europas säkerhet och för de demokratiska samhällen som nu måste försvara sig mot teknologiskt överlägsna angrepp?

Redan samma dag som Norge och Danmark invaderades av Tyskland, tisdagen den 9 april 1940 bildades en motståndsrörelse i Stockholm av ett hundratal antinazister ur svensk kulturelit: skribenter, advokater, höga ämbetsmän, rösträttskämpar, riksdagspolitiker, grevar och baroner. Bland medlemmarna kring grundaren och eldsjälen Amelie Posse fanns Ture Nerman, Vilhelm Moberg, Karin Boye, Ebba Bonde, Karl Gerhard och i bakgrunden verkade prins Eugen och andra kungligheter.

De kartlade svenska nazister och försökte påverka oerhört ovilliga myndigheter, de bedrev opinion i regeringskritiska tidningar som Trots allt! och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, och inför en befarad tysk invasion byggde de upp en stay behind-organisation av radioutbildade motståndsgrupper som skulle mota mörkret som kröp närmare dag för dag. De träffades varje tisdagskväll i en lokal på Smålandsgatan och kallade sig Tisdagsklubben.

Johan Erséus har letat igenom svenska och utländska arkiv, intervjuat ögonvittnen, läst memoarer, dagböcker, brev, interna dokument, hemligstämplade telegram och avlyssnade telefonsamtal mellan huvudpersonerna. Han tecknar i Tisdagsklubben. Svenskt antinazistiskt motstånd under kriget en sammansatt och medryckande berättelse om idogheten hos en grupp brinnande demokrater från samhällets alla skikt, som fick arbeta mot ett häpnadsväckande motstånd från såväl politiker som säkerhetspolis.

"Det är befriande läsning /.../ Storyn om Tisdagsklubben har allt." DN 

"Johan Erséus öppnar en värld som krigshistorisk litteratur rörande vårt land sällan tar upp på djupet, och visarvälskrivet på vilka privata initiativ som faktiskt togs. Han tecknar likaså ett fint porträtt av Amelie Posse själv." BTJ 

»Den som läser En tid för krig är bättre rustad för att förstå 2020-talets förtjänster och brister vad gäller försvars- och säkerhetspolitik än den som nöjer sig med att anlägga kortsiktiga perspektiv.« Svenska Dagbladet

»En tid för krig inbjuder till tankearbete och diskussion. De obehagliga tankar den väcker är viktiga att pröva.« Värmlands Folkblad

»Agrell skriver faktabaserat, populärvetenskapligt och lättförståeligt … Wilhelms Agrells bok är ett viktigt tillskott för att förstå hur konflikter i Europa har utvecklats.« Smålandsposten

Det ryska anfallet mot Ukraina den 24 februari 2022 var ett historiskt avgörande ögonblick. I ett slag förändrades Europas säkerhetsordning på ett liknande sätt som vid det tyska anfallet mot Polen den 1 september 1939. Vägen mot andra världskriget var liksom Ukrainakrigets förhistoria kantad av omvärldens önsketänkande, felbedömningar och obeslutsamhet. Den destruktiva dynamiken i dessa två säkerhetspolitiska katastrofer visar hur upplevt stabila fredsordningar steg för steg kan smulas sönder.

Wilhelm Agrell sätter här in en pågående konflikt i sitt historiska sammanhang. Han ställer två epokgörande krigsförlopp bredvid varandra, jämför deras till synes obönhörliga dramaturgi och finner något allmängiltigt. Det blir tydligt att pardansen mellan anfallarens brutalitet och omvärldens felbedömningar utgör den farligaste utmaningen mot varje säkerhetssystem och dess förmåga att hantera existentiella hot.