Anders Frankson – författare

Över hela Sverige finns tydliga spår av kalla kriget, 1947-91, då landets totalförsvar var på en nivå som saknar motstycke. I denna reseguide presenteras 101 utvalda sevärdheter från Ystad till Abisko, bland annat vägbaser, museer, regementen, flottiljer och fort. Här finns kartor och många bilder av platserna, både från kalla kriget och idag. Några av landets främsta militärhistoriska författare har också bidragit med egna tips.

101 svenska sevärdheter från kalla kriget är en ovärderlig kunskapskälla att ta med på både kortare och längre militärhistoriska resor.

ANDERS FRANKSON är militärhistorisk författare och redaktör på Pennan & Svärdet, som utges av Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek.

Många fascineras av militära elitförband. Under andra världskriget utvecklades specialförbanden enormt. Här beskrivs Måløyräden i december 1941 som utfördes och planerades av bland andra brittiska SOE, där soldater från norska kompani Linge deltog. Givetvis är Europas farligaste man, SS-officeren Otto Skorzeny med i boken. Hans kommandosoldater var exempelvis inblandade i Operation Panzerfaust, den nazistiska statskuppen i oktober 1944 när Ungern försökte dra sig ur andra världskriget. Dessutom får vi läsa om krigets kanske skickligaste förband, de finska fjärrpatrullerna som genomförde spanings- och sabotageoperationer långt bakom fiendens linjer. Dessa och många andra fascinerande historier om olika specialförband från USA, Storbritannien, Tyskland och Italien och deras specialoperationer lyfts i Andra världskrigets elitförband, där några av Sveriges främsta militärhistoriska författare medverkar.

ANDERS FRANKSON är militärhistorisk författare. Han har tidigare förekommit med en rad uppskattade böcker, senast Andra världskriget i färg (2024) och Achtung Panzer! (2023). I Andra världskrigets elitförband medverkar förutom Frankson även Mattias Bergwall, Magnus Glenning, Bo Knarrström och Lars Ericson Wolke.

"Det gör onekligen stor skillnad att möta människorna i färg! Svartvitt är liksom ett avståndsskapande filter, och det tas nu bort för att låta oss komma närmare kriget, dess vedermödor och människornas lidande. Boken är fascinerande för de militärhistoriskt intresserade läsarna." Btj

Fascinationen för andra världskriget avtar inte trots att det gått nära 80 år sedan vapnen tystnade i storkonflikten. Den här boken belyser krigets mest kända slag och offensiver på ett nytt sätt - genom mer än 150 häpnadsväckande färgbilder! De ger nya och ofta överraskande insikter om krigets utveckling och brutala verklighet. Många av bilderna visar fartyg, stridsvagnar, flygplan, transportmedel och soldater i strid runt om i världen. Sammanhangen förklaras i informativa texter.

Andra världskriget i färg bygger på varsam kolorering av svartvita foton, med stöd av AI-teknik.

Kampen mellan Tyskland och Sovjetunionen inleddes den 22 juni 1941 och pågick till den 8 maj 1945. Det var inte bara en kamp mellan nationer utan också mellan ideologier. Två av 1900-talets största envåldshärskare, Hitler och Stalin, kom att drabba samman i historiens största fälttåg. Sovjetunionen gick segrande ur denna konflikt men vissa händelser redovisades inte under den sovjetiska eran utan hölls hemligt.

Varför? Det styrande politiska systemet i Sovjetunionen presenterades som överlägset jämfört med alla andra. Den sovjetiska modellen var den rätta vägen och skulle slutligen segra över andra nationella system. Därför var det svårt att publicera uppgifter som kunde användas för att ifrågasätta detta och skapa tvivel på den sovjetiska staten. Historien om andra världskriget var under politisk kontroll i Sovjetunionen.

Den sovjetiska krigsmakten kom att framstå som en garant för Sovjetunionen och var den främsta i världen efter segern under andra världskriget. Den ansågs omöjlig att besegra. Röda armén segrade tack vare sin kampvilja, skicklighet och Josef Stalins genialitet, men hur sant är det?

Sovjetunionens seger i andra världskriget gjorde att man kom att framstå som en supermakt men det var en chimär. Den sovjetiska segern över tyskarna och deras allierade var enormt kostsam. under de drygt 46 månader som striderna pågick på Östfronten 1941-45 förlorade Röda armén i genomsnitt drygt 640 000 man i stupade, saknade och sårade varje månad. Hela västra Sovjetunionen hamnade under tysk ockupation och blev svårt härjat av kriget. Men Stalin och Sovjetunionen framstod till slut som en av krigets stora segrare.

Så hur var det? Vad var avgörande för krigets utgång på östfronten? Hur kom det sig att Röda armén segrade till slut? Var det skicklighet? Eller var det ett kvantitativt övertag, med andra ord en starkare krigsmakt som besegrade en svagare?

Detta är en berättelse om kriget på östfronten, de stora slagen, taktiken, människorna och om hur den klassiska sovjetiska propagandabilden, att den sovjetiska krigsmakten var den främsta i världen, har dominerat vår syn på fienden i öster.

ANDERS FRANKSON är en militärhistorisk författare. Tidigare har han med militärhistoriken Niklas Zetterling skrivit en rad böcker om östfronten under andra världskriget. Flera titlar har översatts till danska, norska, finska, engelska och kinesiska.

Röster om böckerna:

"Författarna ger mycket detaljerade skildringar av en av de mest dramatiska slagen under andra världskriget. Alla Aspekter av slaget vid Korsun levandegörs klart, från strategi till fotsoldaternas röster" Scale Military om Tjerkassy 44(2006)

"Idén om att Röda armén blev avsevärt bättre under kriget får sig en allvarlig törn av Franksons fastställande att en av de absolut blodigaste operationerna som Sovjetunionen genomförde under hela kriget var erövringen av Berlin" Mattis Bergwall, Krigshistoriepodden 2025.

Andra världskriget må ha varit det mest ärorika krig som utkämpats – kampen mot Hitler var nödvändig för demokratin. Men det hindrar inte att kriget var fullt av hårresande misstag från båda sidor: dåraktigheter, felbeslut och katastrofala strategier som kostade många människoliv. Läs om Hitlers anfall mot Sovjet, de allierades strategiska bombning, Stalins övermod och Japans anfall mot USA m.m.

Andra världskriget upphör aldrig att fascinera oss. Den här boken kastar ljus över tio mindre kända militärhistoriska episoder. Fanns det koncentrationsläger här? Var Sverige i sjökrig med Sovjetunionen? Ville den svenska militären gå i krig på Finlands sida?

I den rikt illustrerade Sverige under andra världskriget lyfter flera av våra främsta militärhistoriska författare fram intressanta och oväntade perspektiv på historien under de dramatiska krigsåren 1939-1945.  

ANDERS FRANKSON är verksam som militärhistorisk författare och redaktör på Pennan & Svärdet, som utges av Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. I boken medverkar även ANDERS JOHANSSON, NIKLAS SENNERTEG, TOBIAS BERGLUND, LARS GYLLENHAAL, KENT ZETTERBERG, LARS ERIKSSON WOLKE, GUSTAF VON HOFSTEN, ANDERS EHRNBORN och WILHELM AGRELL.  

"ett mycket intressant innehåll med stor bredd." BTJ

Intresset för vad som egentligen hände i Sverige under det kalla kriget ökar ständigt. Den här boken tar oss tillbaka till den tiden och belyser en rad militärhistoriska episoder. Läs den fascinerande historien om Saab 36 och andra svenska flygplan och stridsvagnar som planerades men aldrig serieproducerades. Eller hur Sverige fick ett kustartilleri i världsklass och hur sjömålsrobotar revolutionerade sjökrigföringen. I den rikt illustrerade Sverige under kalla kriget lyfter flera av våra främsta militärhistoriska författare fram intressanta och oväntade perspektiv på den dramatiska perioden 1945 - 91.

ANDERS FRANKSON är verksam som militärhistorisk författare och var tidigare redaktör på Pennan & Svärdet. I boken medverkar även Anders Ehrnborn, Sten Ekman, Jan Forsberg, Jan Forsgren, Tommy Jeppsson, Sten Munck af Rosenschöld, Stefan Ring och Bo Sunnefeldt. Tidigare titlar i Franksons serier Sverige under andra världskriget och Sverige under kalla kriget finns tillgängliga i pocket.

Vi får här läsa om arméer som utplånades av vädrets nycker, fiendens skicklighet eller ren otur – eller genom de egna generalernas inkompetens. Från Karl XII och den svenska arméns smärtsamma nederlag mot ryssarna i Poltava 1709 till Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979, som slutade med en förnedrande sovjetisk reträtt drygt 9 år senare.

Flera av Sveriges främsta militärhistoriska författare lotsar oss med fast hand genom några av historiens mest förödande bataljer – under exempelvis amerikanska inbördeskriget, första världskriget, andra världskriget och Vietnam.

De slagfält du läser om sträcker sig från de berömda, såsom Ryssland 1812 – där Napoleons franska här slogs ner 1812 – till de mer okända, som Auda 1896 och Gorlice-Tarnow 1915. Alla har de en sak gemensamt: de var platser för militärhistoriens största nederlag!

Den ryska och sovjetiska historien är full av militära fiaskon, som motgångarna i finska vinterkriget 1939–1940, det misslyckade anfallet mot Charkiv 1942, Afghanistankriget 1979–1989, första Tjetjenienkriget 1994–1996 och nu senast anfallskriget mot Ukraina. Vladimir Putins plan att krossa Ukraina med vapenmakt har misslyckats – de ryska styrkorna har mött ett oväntat starkt motstånd. Putin har i grunden samma mål som Sovjets tidigare diktator Josef Stalin hade: att försöka återupprätta det forna imperiet Tsarrysslands gränser.