Wilhelm Agrell – författare

Rysslands respekt för svensk säkerhet och militär styrka har aldrig varit särskilt stor. Redan under tsartiden var den ryska underrättelsetjänsten aktiv i Sverige, och man förbluffades över hur enkel inhämtningen var jämfört med i andra länder. Mycket information som annars måste luskas fram genom sofistikerad spionverksamhet kunde man här läsa om i vanliga tidningar och offentligt tryck. I takt med att vårt land blivit en allt viktigare spelbricka i det geostrategiska spelet kring Östersjön har det ryska spioneriet mot Sverige bedrivits med en ovanligt stark kontinuitet och långsiktighet.

Den här boken handlar om hur ryska agenter med små medel kunnat bedriva omfattande underrättelseverksamhet i Sverige, från det tidiga 1900-talets allt svagare tsarrike, via den långa sovjetepoken, till Vladimir Putins nya imperiebyggarprojekt.

Som en av Sveriges mest framstående säkerhetspolitiska experter beskriver Wilhelm Agrell ett sekel av underrättelseoperationer mot Sverige - utförda av ryska agenter och svenska förrädare.

»Mycket underhållande bok om informationsläckage och inkompetens i spionagets dolda världar.« DAST Magazine

Ingen världsdel har varit lika präglad av dragkampen mellan krig och fred som Europa. Två världskrig startade här, och hotet om ett tredje hängde över kontinenten i fyra decennier. Efter Berlinmurens fall 1989 tycktes freden till sist ha segrat. Men med Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina 2022 blev det uppenbart att även denna fredsordning vilade på bräcklig grund. Wilhelm Agrell är en av Sveriges främsta säkerhetspolitiska analytiker. I Den förlorade freden tar han ett unikt grepp om Europas moderna historia och skildrar fredernas sammanbrott. Utifrån fyra försök att skapa varaktig fred i Europa – från första världskriget till vår egen tid – visar han hur varje ordning gradvis underminerats och till sist gett vika. Har freden någonsin haft en verklig chans? Och om inte, vad väntar härnäst?

»Den som läser En tid för krig är bättre rustad för att förstå 2020-talets förtjänster och brister vad gäller försvars- och säkerhetspolitik än den som nöjer sig med att anlägga kortsiktiga perspektiv.« Svenska Dagbladet

»En tid för krig inbjuder till tankearbete och diskussion. De obehagliga tankar den väcker är viktiga att pröva.« Värmlands Folkblad

»Agrell skriver faktabaserat, populärvetenskapligt och lättförståeligt … Wilhelms Agrells bok är ett viktigt tillskott för att förstå hur konflikter i Europa har utvecklats.« Smålandsposten

Det ryska anfallet mot Ukraina den 24 februari 2022 var ett historiskt avgörande ögonblick. I ett slag förändrades Europas säkerhetsordning på ett liknande sätt som vid det tyska anfallet mot Polen den 1 september 1939. Vägen mot andra världskriget var liksom Ukrainakrigets förhistoria kantad av omvärldens önsketänkande, felbedömningar och obeslutsamhet. Den destruktiva dynamiken i dessa två säkerhetspolitiska katastrofer visar hur upplevt stabila fredsordningar steg för steg kan smulas sönder.

Wilhelm Agrell sätter här in en pågående konflikt i sitt historiska sammanhang. Han ställer två epokgörande krigsförlopp bredvid varandra, jämför deras till synes obönhörliga dramaturgi och finner något allmängiltigt. Det blir tydligt att pardansen mellan anfallarens brutalitet och omvärldens felbedömningar utgör den farligaste utmaningen mot varje säkerhetssystem och dess förmåga att hantera existentiella hot.

»Mycket underhållande bok om informationsläckage och inkompetens i spionagets dolda världar.« DAST Magazine

Rysslands respekt för svensk säkerhet och militär styrka har aldrig varit särskilt stor. Redan under tsartiden var den ryska underrättelsetjänsten aktiv i Sverige, och man förbluffades över hur enkel inhämtningen var jämfört med i andra länder. Mycket information som annars måste luskas fram genom sofistikerad spionverksamhet kunde man här läsa om i vanliga tidningar och offentligt tryck. I takt med att vårt land blivit en allt viktigare spelbricka i det geostrategiska spelet kring Östersjön har det ryska spioneriet mot Sverige bedrivits med en ovanligt stark kontinuitet och långsiktighet.

Den här boken handlar om hur ryska agenter med små medel kunnat bedriva omfattande underrättelseverksamhet i Sverige, från det tidiga 1900-talets allt svagare tsarrike, via den långa sovjetepoken, till Vladimir Putins nya imperiebyggarprojekt. Som en av Sveriges mest framstående säkerhetspolitiska experter beskriver Wilhelm Agrell ett sekel av underrättelseoperationer mot Sverige - utförda av ryska agenter och svenska förrädare.

»Agrell är en mästare på att levandegöra historien. Här förenas intrikata detaljer med solid kunskap om ämnet ... Boken är lättläst och lärorik.« BTJ

Under hela 1900-talet bidrog Sveriges geografiska läge och neutrala hållning till att landet blev en naturlig mötesplats för diplomater och politiska dissidenter från hela världen. Vårt land, och då särskilt Stockholm, blev därför också attraktivt för främmande makters spionverksamhet.

Redan tidigt förra seklet utnyttjades vår neutrala huvudstad som bas för hemliga operationer. När andra världskriget bröt ut fick Stockholm en unik position för de krigförande parternas underrättelsetjänster och blev Nordens Casablanca . Under kalla kriget flyttade verksamheten in i skuggorna där det fördes en jakt på stormakters spioner och svenska förrädare.

Wilhelm Agrell är Sveriges främsta expert på underrättelseanalys och svensk säkerhetspolitik. I sin nya bok berättar han den rafflande historien om Stockholm som spioncentral. Läsaren får bekanta sig med såväl betydande personer och platser som hemliga organisationer verksamma i staden.

Det dunkla pusslet är en lyckad, lärorik och inte minst välskriven bok, om ett spännande och högaktuellt ämne.

Borås Tidning

Spioner - vi associerar dem med efterkrigstiden, högteknologiska avlyssningsredskap, Stasi och James Bond. Men deras historia går betydligt längre tillbaka än så. Redan de äldsta imperiebyggarna i Asien och kring Medelhavet hade sina olika former av kunskapare och förmedling av känslig information. Med det elisabetanska England nåddes nya höjder inom kryptografi, förfalskning och tjuvläsning av förseglade brev under statssekreteraren Sir Francis Walsingham, "the spy master". Men det var på 1800-talet, särskilt genom Krimkriget och kapplöpningen om Afrika, som grunderna lades för det moderna spioneriet. Telegraferade meddelanden, kartering av jordens "vita fläckar" och skapandet av hemliga underrättelsebyråer spelade en viktig roll i denna utveckling. 

Spionagets dunkla historia bjuder på åtskilliga dråpliga och tragiska berättelser, hjältar och skurkar, överraskningar och paranoia, primitivt våld och alltmer sofistikerad apparatur – allt för att lägga ett okänt pussel snabbare än motståndare, konkurrenter och inte sällan också bundsförvanter. Här får detta spel sin första övergripande skildring på svenska. 

Här får spionagets historia sin första övergripande skildring på svenska.

SvD

Det dunkla pusslet är en lyckad, lärorik och inte minst välskriven bok, om ett spännande och högaktuellt ämne.

Borås Tidning

Det är en mycket upplysande och bitvis underhållande introduktion i underrättelse- och säkerhetstjänsternas arbete genom tiderna.

Sydsvenskan

Wilhelm Agrell är som vanligt en brilliant skribent.

Ölandsbladet

»Wilhelm Agrell skriver med största klarhet« Fokus

Det ryska anfallet mot Ukraina den 24 februari 2022 var ett historiskt avgörande ögonblick. I ett slag förändrades Europas säkerhetsordning på ett liknande sätt som vid det tyska anfallet mot Polen den 1 september 1939. Vägen mot andra världskriget var liksom Ukrainakrigets förhistoria kantad av omvärldens önsketänkande, felbedömningar och obeslutsamhet. Den destruktiva dynamiken i dessa två säkerhetspolitiska katastrofer visar hur upplevt stabila fredsordningar steg för steg kan smulas sönder.

Wilhelm Agrell sätter här in en pågående konflikt i sitt historiska sammanhang. Han ställer två epokgörande krigsförlopp bredvid varandra, jämför deras till synes obönhörliga dramaturgi och finner något allmängiltigt. I författarens mening utgör pardansen mellan anfallarens brutalitet och omvärldens felbedömningar den farligaste utmaningen mot varje säkerhetssystem och dess förmåga att hantera existentiella hot.

Andra världskriget upphör aldrig att fascinera oss. Den här boken kastar ljus över tio mindre kända militärhistoriska episoder. Fanns det koncentrationsläger här? Var Sverige i sjökrig med Sovjetunionen? Ville den svenska militären gå i krig på Finlands sida?

I den rikt illustrerade Sverige under andra världskriget lyfter flera av våra främsta militärhistoriska författare fram intressanta och oväntade perspektiv på historien under de dramatiska krigsåren 1939-1945.  

ANDERS FRANKSON är verksam som militärhistorisk författare och redaktör på Pennan & Svärdet, som utges av Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. I boken medverkar även ANDERS JOHANSSON, NIKLAS SENNERTEG, TOBIAS BERGLUND, LARS GYLLENHAAL, KENT ZETTERBERG, LARS ERIKSSON WOLKE, GUSTAF VON HOFSTEN, ANDERS EHRNBORN och WILHELM AGRELL.  

"ett mycket intressant innehåll med stor bredd." BTJ

Rysslands annektering av Krim, IS framväxt och terrorattackerna den 11 september 2001 visar att förmågan att tolka och analysera underrättelsematerial är avgörande både för enskilda länder och det internationella samfundet. Hotens förändrade innebörd leder till att analyser som tidigare kunde inriktas på ett begränsat antal avgränsade frågor nu måste ta sig an nya okända fält med komplexa problem och stora osäkerheter.Underrättelseanalysens metoder och problem är en unik metodhandbok som systematiskt går igenom hur underrättelsetjänster i praktiken försöker lösa svåra analytiska problem och göra rimliga bedömningar utifrån osäkra eller ofullständiga uppgifter. I andra upplagan har ett nytt kapitel tillkommit som diskuterar vilka metoder som faktiskt används framgångsrikt och på vilket sätt. Samtidigt har boken som helhet aktualiserats med en rad nya exempel och referenser till den senaste forskningen på området.  Boken är användbar för alla som i sitt yrkesliv måste kunna analysera komplexa händelseförlopp under tidspress. Den är främst riktad till blivande och verksamma analytiker, men är även relevant för polisutbildningen och utbildningar inom krishantering.

Wilhelm Agrell är professor i underrättelseanalys och verksam vid Lunds universitet.

Den svenska FN-insatsen i Kongo 1960-1964 var redan från början kontroversiell. Det svenska försvaret hade vid denna tid inga erfarenheter av operationer långt från hemlandet. Och vad var det egentligen man skulle uppnå som fredsbevarare i ett land i kaos?

Steg för steg förändrades uppdraget och de svenska styrkorna blev alltmer en stridande part i ett inbördeskrig kring utbrytarstaten Katanga. Att Sverige ändå slöt upp berodde till stor del på att Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare. För honom var Kongokrisen en avgörande utmaning där han måste visa att världsorganisationen kunde spela en självständig roll mellan stormakterna.

I ett försök att hitta en väg ut ur den förvärrade krisen reste Hammarskjöld till Kongo i september 1961, det uppdrag som skulle bli hans sista och som slutade i en nattlig flygkrasch under oklara omständigheter. Var det en olycka som den officiella utredningen snabbt slog fast? Eller hade Hammarskjöld direkt eller indirekt bragts om livet av någon av de krafter som ville röja honom ur vägen?

Boken ingår i serien Sveriges dramatiska historia.

Nominerad till Stora Fackbokspriset 2017 samt nominerad till Årets Bok om Svensk Historia 2017.

Boken ger unika inblickar i Sveriges spionage under kalla kriget.

Kalla kriget framstår alltmer som en viktig epok i svensk historia inte minst när det gäller bilden av säkerhetspolitiken. Samtidigt har det saknats en översiktlig skildring av den svenska underrättelsetjänsten under denna tid. Vad var dess syfte? Vilka hemliga operationer genomfördes? Och hur såg relationerna ut till andra underrättelsetjänster?

Wilhelm Agrell är en av Sveriges främsta experter på underrättelseanalys. Utifrån tidigare konfidentiellt källmaterial har han skrivit boken Sprickor i järnridån, som ger en fascinerande och heltäckande bild av den hemliga underrättelsetjänstens arbete under en viktig och på många sätt farofylld tid.

I arbetet med boken har han använt sig av två tidigare hemligstämplade tjänstedagböcker från det så kallade T-kontoret, skrivna av chefen Thede Palm och hans medhjälpare Curt Andreasson. Dagböckerna ger unika inblickar i deras arbete som var ett komplicerat och riskfyllt spel. Sverige var en liten men inte oviktig bricka i kalla krigets stora spel.

Pressröster om boken:

»Den svenska underrättelsetjänsten har stundtals varit rena Jönssonligan, men Sverige har också stått inför hot. Wilhelm Agrell gör en värdefull genomgång av underrättelsetjänsten som ger viktiga insikter ... Agrell behärskar ämnet som få och har skickligt vävt in ett par tidigare hemligstämplade tjänstedagböcker.« Sydsvenskan

»Boken är pedagogisk, initierad och välskriven.« Militär Historia

»Dubbelagenter, landsförrädare och invandrade öststatsflickvänner: kalla kriget bjöd på en hel del dramatik även på svenskt håll, trots eller kanske tack vare den påstådda neutraliteten. I en ny bok sammanfattar Wilhelm Agrell den svenska underrättelseverksamheten efter andra världskriget.« Svenska Dagbladet

»Torrt, sakligt och understundom dråpligt beskrivs allt från organisatoriska våndor till farliga operationer i en helt oreglerad värld, där omdömet hos cheferna är mer avgörande än i de flesta andra verksamheter ... I Agrells genomgång av svunna tider klarnar verksamhetens utmaningar, varav några är tidlösa ... Genom boken flyter en ström av kunskap och insikt som inte uttalat är medskick till dagens förhållanden eller hur morgondagens militära underrättelsetjänst bör vara organiserad, men för den intresserade är det en minst lika viktig behållning som historiebeskrivningen.« Tidskriften Axess

»Boken är välskriven och ger goda inblickar i Sveriges underrättelsearbete under kalla kriget. Den bör kunna tilltala alla med intresse för modern svensk historia.« BTJ

»Agrell är en sakkunnig och trovärdig guide in i de dunkla miljöer där underrättelsetjänster arbetar. Genom olika tjänstedagböcker ges en unik inblick i hur dessa organisationer arbetar och hur komplext och riskfyllt arbetet är.« Hemmets vän

När vi var i Afghanistan sa man hela tiden att vi var där för att göra skillnad. Jag vet inte om vi gjorde det. När jag tänker på det nu tror jag att det snarare var Affeland som gjorde skillnad med oss, utan att vi märkte det medan det hände.

Vad driver en vanlig svensk kille att åka iväg som soldat till en krigshärd? Och vad händer egentligen med ett psyke i skarpt läge - när beslutet om att döda andra människor måste fattas helt utan eftertanke? Den nyutbildade svenska soldaten Marcus förväntar sig det stora äventyret när han får chansen att åka till Afghanistan för att ansluta sig till den svenska styrkan på plats. Under den rutinerade mentorn Djungel-Jims beskydd får han skåda kriget på nära håll. Men kriget är svårbegripligt och våldet oförutsägbart och ingenting blir som han föreställt sig.

Wilhelm Agrell är författare, freds- och konfliktforskare samt professor i underrättelseanalys med stor kännedom om kriget i Afghanistan. Affeland bygger bland annat på författarens egna intervjuer med soldater som varit på plats i Afghanistan.

Han har skrivit en rad faktaböcker, vuxenromaner och ungdomsböcker och blivit belönad med Nils Holgerssonplaketten.

I e-boken medföljer bonusmaterial i form av autentiska foton från det svenska lägret.

De som guidar till spionernas Sverige, bokens författare, är alla experter i ämnet. Flera har haft ledande befattningar inom svensk underrättelsetjänst, andra har befunnit sig längre ner i organisationerna. Några är namnkunniga författare, andra har främst verkat i det tysta. Tillsammans har de unika kunskaper om sådant som tidigare har varit hemligstämplat.

Här delar de med sig av sina kunskaper om utländska spioner och underrättelsetjänster i Sverige, under andra världskriget, kalla kriget och även därefter. Hur många agenter fanns det? Hur agerade de och i vilka syften? Och hur lärde de sig att smälta in i olika svenska miljöer? Var träffades de och var fanns deras hemliga brevlådor?

Hur gick det till när svensk säkerhetstjänst övervakade, skuggade och kartlade underrättelsetjänsterna vid öststaternas ambassader och när man värvade egna dubbelagenter?

Denna bok går till botten med andra världskrigets och kalla krigets många gåtor: Krylbosmällen, IB-affären, TIR-bilarna, de polska tavelförsäljarna, spionärendena. Och vad skrev egentligen spionen Stig Bergling i sitt brev till Vladimir Putin?

Under några dramatiska dagar i oktober 1973 såg det ut som om staten Israel skulle gå under. Anfallet från arabvärldens då ledande nationer, Egypten och Syrien, kom överraskande för israelerna. Mitt under en storhelg gick två egyptiska arméer över Suezkanalen. Den välplanerade kanalövergången, operation Badr, räknas som en milstolpe i den egyptiska historien.

Sovjetunionen hade sedan 1970 kraftigt ökat sitt militära stöd och rustat särskilt Egypten till tänderna. Den sovjetiska krigsmaterielen var den allra senaste och tillsammans med den följde sovjetiska rådgivare i stort antal.

I kriget led båda sidor förödande förluster, innan FN trädde emellan. Krigslyckan hade då hunnit vända till israelernas favör. Det blev en komplicerad insats där Sverige spelade en central roll.

Det svenska FN-förband som sattes in för att skydda den bräckliga vapenvilan hade även ett hemligt uppdrag: Samla in vad ni kan av sovjetisk toppmodern materiel från slagfältet och skicka hem allt till Sverige! En av de svenskar som deltog i både den synliga och den dolda underrättelseverksamheten var Wilhelm Agrell.

Efter det kalla krigets slut genomgick det svenska försvaret en snabb modernisering. Men hotbilden var borta. I hägn av ett Ryssland i politiskt och ekonomiskt kaos skulle Sverige kunna ta operativ time-out, avveckla det befintliga försvaret och skapa ett nytt, anpassat för morgondagens utmaningar. Men något hände. Den svenska nationella försvarsförmåga som tillfälligt skulle tillåtas sjunka kom i praktiken att försvinna. Aldrig mera krig hade till sist blivit verklighet, åtminstone i svensk försvarsplanering och försvarspolitik. I Fredens illusioner rekonstruerar Wilhelm Agrell ett viktigt men för många okänt samtidshistoriskt skeende, den stora svenska försvarsavvecklingen från slutet av 1990-talet, de bakomliggande drivkrafterna liksom de avsedda men inte minst oavsedda konsekvenserna.

Atlantis POD (Print on Demand) är en serie digitala nytryck av tidigare slutsålda böcker. Kvaliteten på inlagan kan vara lägre än i den ursprungliga utgåvan.

USA:s och Sovjetunionens ömsesidiga önskan att efter krigsslutet 1945 kontrollera Östeuropa involverade till en början inga militära planer. Men efter hand ökade risken för en väpnad konfrontation. Världen fasade för ett atomkrig. Men i det krig som kom att utkämpas, var det inte arméer och massförstörelsevapen som sattes in. Den verkliga kampen fördes i underrättelsetjänsterna, som med övervakningssystem och agentnät försökte infiltrera och kontrollera varandra.

Stora mängder nytt material finns bland källorna när Agrell i Maskerad front skildrar det spionage som pågick i nära ett halvt sekel. Boken, som sträcker sig från 1945 fram till 1989, rör sig på två plan. Dels på ett översiktligt som beskriver förhållandet mellan de två supermakterna, dels skildras enskilda händelser och människoöden.

«Med sammanställning av ett imponerande källmaterial, framtaget av en rad forskarkolleger världen runt ur de nyöppnade arkiven och redovisat i ymniga fotnoter, lägger han så ett väldigt pussel för att ge en samlad bild av underrättelseverksamhetens organisation i USA, England, Nazi-Tyskland och dess lydländer, de nordiska länderna och Sovjet» Svenska DagbladetÅr 1944 åkte den svenske diplomaten Raoul Wallenberg till Ungern med uppdrag att rädda de judar som befann sig där. När sovjetarmén intog Budapest 1945, tillfångatogs Wallenberg och fördes till Moskva. Mystiska omständigheter kring hans försvinnande har bidragit till en mängd mytbildningar. Ofta beskrivs Wallenberg som den gode hjälten. Frågan om vad som egentligen hände honom har förbryllat forskare och allmänhet och än i dag är gåtan olöst. I Skuggor runt Wallenberg skildrar författaren Wilhelm Agrell fakta ur ett nytt perspektiv och för oss en bit närmare gåtans lösning. Skildringen bygger på dokument i amerikanska, brittiska, tyska och svenska underrättelsearkiv som successivt blivit tillgängliga för forskning.I boken berättar Agrell om underättelsetjänster och specialoperationer i Ungern 1943-45. Raoul Wallenbergs hjälpaktioner pågick samtidigt som andra länders. Parallellt med dessa sjöd staden av en dold underrättelseverksamhet, där Wallenberg kom att spela en viktig roll. Men Agrells slutsats är att Wallenberg inte var spion, utan istället ovetandes utnyttjades av underrättelsetjänster, som en bricka i ett spel.Wilhelm Agrell är docent i historia och har under många år varit knuten till Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet. Hans senaste bok som givits ut av Historiska Media är Venona. Spåren från ett underrättelsekrig (2003).Det här är en Print on Demand-utgåva av en tidigare utgiven bok.

Was Raoul Wallenberg actually a secret agent whose cover was rescuing Jews? What connections were there between Allied intelligence and the humanitarian actions during the war years 1943-1945?

Raoul Wallenberg is one of the most famous Swedes internationally. In 1944 he travelled to Budapest with a mission to save the hungarian Jews. The following year, the Red Army took the city and Wallenberg was transferred to Moscow. The reason behind this abduction has puzzled researchers and the public ever since, and still today there is no answer. In The shadows around Wallenberg new facts are brought to light, that bring us one step closer to the solution of this riddle. Focusing on a broader chain of events and the shadow figures surrounding Wallenberg, the ties between secret intelligence and relief action in Hungary 1943-1945 often based in Sweden are investigated.

Wilhelm Agrell presents a thrilling scenario where friend could be foe and loyalty wasn t always granted. Wilhelm Agrell bases his depiction in recently declassified documents from american, British, German and Swedish intelligence archives.

Högaktuellt om övervakning av en av Sveriges främsta experter.

I juni 2013 fylldes världens media av avslöjanden från den avhoppade IT-teknikern Edward Snowden. Rapporteringen visade ett omfattande övervakningsnät, och att de som låg bakom var underrättelsetjänster i samarbete med telekomföretag och IT-jättar. Hur har detta globala övervakningssystem kommit till? Och hur har det nått en så svindlande omfattning?

I Vem kan man lita på? redogör Wilhelm Agrell, historiker och professor i underättelseanalys, för denna högaktuella utveckling.

Pressröster om boken:

»Det är en intressant historia som Agrell genomgående beskriver och skildrar. Boken ger läsaren en bra inblick i hur underrättelse- och säkerhetstjänsten arbetar och hur detta har förändrats genom åren med den tekniska utvecklingen.« Skaraborgs Allehanda

»I framställningen kombinerar Wilhelm Agrell, känd professor i underrättelseanalys, lättläst och medryckande sina stora kunskaper i underrättelseverksamhet samt teknisk och världspolitisk utveckling ... Både ämnet, spioneri , och författarens stora förmåga att skriva, gör det hela mycket spännande och ändå utan avkall på vetenskapligheten.« Bibliotekstjänst

»Boken är skickligt disponerad; skildringen av nedskjutningen följs av en omsorgsfullt tecknad säkerhetspolitisk bakgrund av en tid då Sverige i hemlighet samarbetade med USA ... Språket har mycket bra flyt och Agrell är en utomordentligt skicklig skribent.« BTJ

Fredagen den 13 juni 1952 försvinner en av flygvapnets två DC-3:or under ett rutinmässigt spaningsuppdrag över Östersjön. Ingen vet vad som kan ha hänt. Under sökandet blir ett svenskt obeväpnat sjöräddningsflygplan, Catalinan, nedskjutet av sovjetiskt jaktflyg. Ett diplomatiskt och politiskt spel tar vid, med det pågående kalla kriget som fond, där den svenska neutraliteten visar sig väga lätt.

Med expertkunskaper och analytisk blick redogör Wilhelm Agrell för denna fascinerande episod av svensk efterkrigshistoria. Författarens slipade språk och medryckande berättarteknik bäddar för en rafflande resa mot avslöjandet av sanningen, något som ska dröja ända in på 2000-talet.

Kvällen den 27 oktober 1981 går den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Karlskrona skärgård. Nästa morgon tror en fiskare knappt sina ögon när han i dimman ser något stort och grönsvart höja sig över en klippa. På Sydkustens Örlogsbas möts observationen av misstro, men snart kan man konstatera att en ubåt med rysktalande besättning sitter fast i Gåsefjärden, djupt inne på svenskt territorium.

Den uppseendeväckande nyheten briserar med full kraft i världens medier. Hur kunde detta ske? Vem bär ansvaret? Och hur ska händelsen hanteras?

Den svenska ubåtskrisen skapade till en början nationell enighet och beredskapsanda, men ledde i förlängningen till en djup splittring i synen på det svenska förvaret.

Författaren och historikern Wilhelm Agrell skildrar initierat alla turer kring U 137 och de ubåtskränkningar som under 1980-talet påstods äga rum i svenska farvatten. Sida för sida framträder den föga smickrande bilden av hur feltolkade observationer resulterar i förhastade slutsatser - och massmedialt haveri.

Boken ingår i serien Sveriges dramatiska historia.