Populärvetenskap

Vinnare av Augustpriset 2015 och utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2015" av Nättidningen Svensk Historia

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs bestämde sig för att släktforska på djupet och låta DNA-trådarna knyta ihop henne själv med forntidens människor. Hon läste studier, intervjuade forskare och reste i ett tiotal länder för att följa spåren bakåt. Sedan 1980-talet har DNA-tekniken genomgått en enastående utveckling. Den har revolutionerat såväl kriminalteknikers arbete som biologisk och medicinsk forskning, och har på senare år börjat bidra till ny kunskap inom arkeologi och historia. Till och med släktforskande privatpersoner har börjat använda DNA som verktyg. Med hjälp av små variationer i DNA-sekvensen går det numera att hitta kusiner, sysslingar och bryllingar, och även släktingar som levde för mycket länge sedan – under den senaste istiden och ännu längre tillbaka. Resultatet av Karin Bojs arbete blev en bok om hennes ursprung och hennes familj. Men också om oss andra. Vi är ju släkt. Någonstans, någon gång levde vår senaste gemensamma förmoder och förfader. DNA-trådarna knyter ihop oss alla.

Välkommen till Sverige! Visste du att berg höga som Anderna en gång stod där Stockholm nu ligger? Eller att stora delar av Stockholms skärgård består av förstenad aska från gigantiska urtida vulkaner?

Marken vi går på bär på en lång historia. Idag kan vi stå på uråldrig havsbotten bland vårt lands högsta toppar, eftersom kolossala krafter en gång i tiden har skjutit upp Sveriges fjällkedja och lagt den ovanpå en ännu äldre bergskedja.

I Vättern kan du se stenbumlingar som byggdes av jordens äldsta livsformer och rovdinosaurier i Skåne har efterlämnat fotspår.

Sverige har utsatts för både dödlig kyla och outhärdlig hetta, och berggrunden är naturens klimatstabilisator. Det vet vi tack vare geologin. Vad kan då geologi lära oss om den pågående klimatförändringen?En berättelse om Sverige tar dig med på en resa genom tre miljarder år, där geologiska krafter gång på gång har format landskapet, skapat rikedomar av malm och mineral och lagt grunden för vårt välstånd. Det är både en historielektion i geologisk tid och en hyllning till den mäktiga svenska naturen.

BTJ ger omdömet "Mycket bra"

"[...] Boken är kunnigt och intresseväckande skriven, och rekommenderas för den allmänintresserade, men även för lärare som vill göra exkursioner, eller för sällskap med intresse för – bokstavligt talat – marken de står på. [...]"

Lektör Jens Jakobsson, BTJ-häfte nr 3, 2026

När det gäller sömn och vakenhet måste vi överväga vad de är: om de är unika för själen eller kroppen, eller gemensamma för båda … dessutom av vilken orsak uppkommer de som egenskaper hos djur … – Aristoteles, Om sömn och sömnlöshet, 350 före vår tideräkning

I det antika Grekland var sömnen och drömmarnas värld centrala i myterna och filosofin. Vår förundran över sömnen lever kvar och har genom historien lett till otaliga experiment och teorier. Människan har gått från att använda sig av vad hon hittar i naturen till att i laboratorier forska fram det perfekta pillret för att antingen söva oss eller hålla oss vakna. Vad sägs om dårrepe eller vallmo till kvällen och en kopp kaffe eller kokablad för att piggna till? Gemensamt för alla dessa substanster är att de har påverkat vårt kemiska förhållande till natten.

I Nattens gudar leder Ulf Ellervik oss genom kulturhistorien och vetenskapen för att finna svar på sömnens och vakenhetens gåtor.

”Harari sätter samman världen i en lysande form som väcker engagemang”Telegraph

”En mästerlig berättare”Guardian

”Fängslande… En diagnos och en uppmaning till handling… Om Nexus säljer i närheten av lika bra som Sapiens gjorde, kommer vi att vara något bättre rustade som art att hantera maskinernas uppgång"Observer

”Hararis narrativ är engagerande, och hans inramning är slående originell” The Economist

Ny bok av författaren till världssuccén Sapiens!

De senaste 100 000 årens alla upptäckter, uppfinningar och erövringar har gjort människan enormt mäktig. Ändå befinner vi oss i en existentiell kris. Världen står inför en ekologisk kollaps, mängden desinformation ökar, och vi kastar oss huvudstupa in i AI-ålderns nya informationsnätverk som hotar att förinta oss.

Om vi är så kloka – hur kan vi vara så självdestruktiva? I Nexus skildrar Yuval Noah Harari hur informationsflöden har skapat vår värld och oss själva. Han leder oss från stenåldern genom Bibeln, tidigmoderna häxjakter, stalinism och nazism till vår egen tids populism. Han får oss att begrunda skillnaderna mellan information och sanning, byråkrati och mytologi, vishet och makt. Han utforskar hur historiens samhällen och politiska system på gott och ont använt information för att nå sina mål.Och han ställer den angelägna frågan hur vi ska agera när icke-mänsklig intelligens hotar vår existens.

Information är inte enbart sanningens råmaterial. Inte heller är det uteslutande ett vapen. Nexus utforskar den hoppingivande vägen mellan dessa ytterligheter, och hur den i sin tur kan leda mänskligheten till en ny sorts samhörighet.

”Fantastisk, tankeväckande och så väldigt välargumenterad. Harari ger oss visionen av en snabbt annalkande framtid som är på samma gång spännande och skrämmande. Om det finns en bok jag skulle uppmana alla att läsa – särskilt våra ledare i politiken, företagsvärlden och kulturen – så är det Nexus” Stephen Fry

”Harari bär på ett av vår tid mest anmärkningsvärda intellekt – djärv, originell, lärd, provokativ och förtrollande. Hans senaste bok omtolkar allt från läskunnighet till AI och – liksom alla hans böcker – förändrar i grunden ens syn på världen” Rory Stewart

”Harari har en unik förmåga att förena både historiens mest finkorniga detaljer och dess största megatrender i en enda blick. Denna djupt viktiga bok kommer vid en kritisk tidpunkt då vi alla funderar över AI:s implikationer” Mustafa Suleyman

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016).

Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar.

En hel del, visar det sig.

Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga.

Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.

Insekter finns överallt – på de högsta bergen, men också i Londons tunnelbana där till och med en egen, unik art av myggor utvecklats. De finns inuti valrossars näsborrar och i datorer! De bär sina skelett på utsidan, som en rustning. De kan ha öron på knäna, ögon på sina penisar och tungor under sina fötter.

Insekterna får världen att gå runt. Utan dem, ingen pollinering – men inte heller någon förmultning. Inte heller någon föda för de många fåglar och djur som lever av insekter. För varje människa som lever på jorden finns det 200 miljoner insekter. Men medan människornas antal de senaste 40 åren har dubblerats, har insekternas samtidigt halverats.

Insekternas planet är en passionerad och spränglärd berättelse om de små varelserna som vi inte kan leva utan.

När vi talar om mänsklighetens historia handlar det alltid om stora ledare, folkvandringar och omvälvande krig. Men hur har själva jorden avgjort människans öde? Hur har planeten vi bor på skapat oss? Hur hänger Himalayas berg ihop med jordens bana och med de brittiska öarnas form? Lewis Dartnell tar oss miljarder år tillbaka i jordens utveckling för att berätta historien om vårt verkliga ursprung.

Som art har människan alltid formats av vår miljö. Det var geologiska krafter som drev oss ut ur Afrika, den bergiga terrängen bidrog till demokratins födelse i Grekland och röstresultaten i USA tecknar med kuslig precision gränserna för ett uråldrig hav som täckte den väldiga kontinenten. Människans historia har präglats av dessa krafter, från plattektonik och klimatförändringar till atmosfärens skiftningar och havens kraftiga strömmar.

Lewis Dartnell är professor på University of Westminster och forskar i astrobiologi. Han har tilldelats en rad priser för sitt populärvetenskapliga författarskap och är en återkommande skribent i tidningar som The Guardian, The Times och New Scientist.